Inga stora förändringar av järvstammen i Sverige

Resultatet av 2021 års järvinventering visar att antalet järvar i Sverige är ungefär på samma nivå som 2020. Populationen ligger fortfarande över referensvärdet för gynnsam bevarandestatus som är 600 individer.

Baserat på de antal föryngringar, som hittats 2019–2021 beräknas den svenska delen av populationen till 637 järvar. Populationsuppskattningen för Skandinavien som helhet är 1023 individer. Totalt hittades 160 järvföryngringar i Skandinavien under inventeringen 2021, varav 100 i Sverige och 60 i Norge.

Jämförelser av inventeringsresultat från ett år till ett annat bör göras med försiktighet. Årets järvinventering har haft varierande förutsättningar för snöspårning, både i skogslandet och i fjällområdet. Insamlande av prover för DNA-analyser och bilder från länsstyrelsernas viltkameror, är ett viktigt komplement till inventeringen, vid sämre spårförhållanden och i snöfattiga delar av järvens utbredningsområde.

– Järven har under flera år spridit sig söderut och österut från fjällområdena till skogslandet. Den sydligaste fastställda föryngringen av järv i landet den gångna vintern rapporterades några mil norr om Karlstad. Men det dokumenterades även föryngringar av järv i södra Dalarna, samt vid kusten strax söder om Sundsvall, säger Robert Ekblom, vilthandläggare på Naturvårdsverkets viltanalysenhet.

För första gången på länge finns också en fastställd föryngring av järv i Tornedalen. Tyngdpunkten av utbredningen av järv i landet återfinns dock fortfarande i fjälltrakterna, med den största tätheten i västra Jämtland/Härjedalen.

Gemensamma sätt att inventera
Järvarna inventeras med gemensamma metoder och databaser i Sverige och Norge. Inventeringen bygger i huvudsak på att registrera föryngringar (honor med ungar). Järvarna spåras när det är snö, i syfte att hitta de lyor där honorna har fött ungar under vintern. För att uppskatta hur stor järvpopulationen är räknas antalet föryngringar om till antal individer. Omräkningen görs genom en populationsmodell som baserar sig på antalet registrerade föryngringar de senaste tre åren. Resultatet sammanställs i en gemensam rapport från norska Rovdata och svenska Viltskadecenter, på uppdrag av Miljødirektoratet och Naturvårdsverket.