Fjällnära skärgård visar hur artförluster påverkar ekosystems funktioner

I över 20 år har det pågått ett världsunikt experiment på 30 delvis ganska olika öar i två sjöar nära Arjeplog. På varje ö finns små rutor där en eller flera växtarter har avlägsnats, där man sen undersökt hur artförlusterna har påverkat ekosystemen.

Av: ulindh

Lappländsk övärld. Foto: Nicolas Fanin

I över 20 år har det pågått ett världsunikt experiment på 30 delvis ganska olika öar i två sjöar nära Arjeplog. På varje ö finns små rutor där en eller flera växtarter har avlägsnats, och nu har ett internationellt forskarlag undersökt hur artförlusterna har påverkat ekosystemen. Den generella bilden är att förluster av biologisk mångfald tycks minska den samlade förmågan att leverera produkter och tjänster i alla ekosystem.

Resultaten publicerades i tidskriften Nature Ecology & Evolution strax före jul. Studien har letts av David Wardle och Nicolas Fanin, då anställda vid SLU men nu vid Nanyang Technological University i Singapore respektive INRA i Frankrike. Dessutom har ytterligare tre SLU-forskare medverkat i studien.

Det råder en allt större samsyn om att förluster av biologisk mångfald äventyrar ekosystemens förmåga att tillhandahålla tjänster som människor är beroende av, såsom biomassaproduktion, nedbrytning och näringsomsättning. Studier av detta har dock oftast rört någon enstaka eller några få ekosystemtjänster, eller funktioner, men en del ekologer försöker nu hitta mer generella mönster. De vill kunna förutse hur förluster av biologisk mångfald påverkar en bred palett av alla de tjänster ett ekosystem levererar – dvs. ekosystemets mångfunktionalitet.

– Det fina med vårt försöksområde är att ekosystemen på öarna är så olika, trots att de ligger så nära varandra, säger David Wardle. Det är det som har gjort att vi kan säga att försämrad mångfunktionalitet på grund av artförluster tycks vara ett generellt fenomen. Och detta är viktig kunskap, som vi behöver för att kunna uppskatta konsekvenserna av de artförluster som sker i snabb takt jorden runt på grund av bland annat ändrad markanvändning och klimatförändringar.

Lappländsk övärld erbjöd unikt försöksområde

I sjöarna Hornavan och Uddjaur finns en mängd skogklädda öar som ingår i ett unikt ekologiskt experiment. Öarna har samma geologiska ursprung och påverkas av samma klimat. Området har också en ganska artfattig växtlighet som främst utgörs av tre trädslag (tall, gran och glasbjörk), tre bärris (blåbär, lingon och nordkråkbär) och ett par mossor (väggmossa och husmossa). Trots att öarna har mycket gemensamt är ekosystemen (och växtligheten) ganska olika på öar av olika storlek, vilket beror på att de är präglade av olika brandhistorik. Risken för ett blixtnedslag är helt enkelt större på en stor ö. Var och en av de trettio öarna i studien representerar därför ett eget ekosystem, och tillsammans täcker de in en 5000-årig brandhistorisk tidsserie.

På de större öarna, där det i snitt var 585 år sedan den senaste branden, dominerar tall och blåbär. På de minsta öarna, där det i snitt var 3 250 år sedan den senaste branden, är humustäcket mycket tjockt och där dominerar i stället gran och kråkbär. De mellanstora öarna intar ett mellanläge, och där hittar man också mer björk och lingon än på de andra öarna.

I mer än 20 år har en eller flera arter eller funktionella grupper av växter (mossor, träd, bärris) avlägsnats regelbundet på små försöksytor för att simulera olika slags förluster av biologisk mångfald på varje ö.

Index för mångfunktionalitet visar generellt mönster

Nu har forskarna under drygt två år samlat in och analyserat flera tusen markkärnor och växtprover på var och en av öarna för att få ett brett mått som beskriver hur väl varje "mini-ekosystem" fungerar – ett multifunktionellt ekosystemindex. Detta index är en sammanvägning av 15 olika mått på ekosystemens funktion.

I artikeln visar forskarna att den negativa inverkan som artförluster har på ett ekosystem blir tydlig när fokus ligger på ett flertal viktiga funktioner, i stället för på en eller fåtal funktioner. Dessutom var bilden likartad i hela den serie av olika ekosystem som öarna representerar. Förluster av biologisk mångfald tycks alltså begränsa den samlade förmågan att leverera produkter och tjänster i alla ekosystem, även om enskilda funktioner kan påverkas positivt.

Hur viktig en enskild art är för mångfunktionaliteten varierar mellan olika ekosystem. En snabbväxande art som blåbär är viktig på produktiva marker, medan en långsamväxande och överlevnadsinriktad art som kråkbär är viktig på lågproduktiva marker.

– Förslusten av en enskild art kan alltså få stora konsekvenser på mångfunktionaliteten i ett ekosystem, medan effekten kan vara blygsam i ett annat, säger Marie-Charlotte Nilsson.

– Vårt arbete ger ökad förståelse för hur förluster av biologisk mångfald påverkar den palett av tjänster som ekosystem levererar. I tider av globala miljö- och klimatförändringar är sådana kunskaper alltmer nödvändiga, säger Nicolas Fanin.

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?

Läs mer

Den 11-14 september träffas flera aktörer inom friluftslivet för att diskutera hur friluftslivet påverkar klimatet. 5 kommentarer
Naturen erbjuder mängder av möjligheter till friluftsliv - oavsett om vi vandrar, klättrar eller åker skidor. Men hur kan vi se till att vi gör det ... 8 kommentarer
Den 22 maj uppmärksammas Biologiska mångfaldens dag över hela Sverige.
Länsstyrelsernas minskade anslag för skötsel av skyddad natur kommer påverka naturreservat och vandringsleder negativt. 6 kommentarer
En skildring av öden och äventyr i sydvästra Afrika under nådens år 2017. Om en 3000 km lång irrfärd i främst Namibia och Angola. De efterlämnade ... 5 kommentarer