Anslaget till biologisk mångfald skärs inte ner
Av: ulindh
Att regeringen nu backat och återställt 2008 års anslag till biologisk mångfald till samma nivå som 2007 är mycket positivt, anser Naturskyddsföreningen. Men fortfarande ser framtiden osäker ut för hur Sverige ska klara de mål att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden som riksdagen lagt fast.
Först stoppade regeringen den stegvisa ökning av anslaget till biologisk mångfald som regeringen själv ställde sig bakom i sitt första budgetbeslut. Sedan kom beskedet att anslaget skulle minska med 50 miljoner i budgeten för 2008 och med 200 miljoner 2009 och 200 miljoner 2010. Pengarna i anslaget för biologisk mångfald används till att skydda t.ex. värdefulla skogar i syfte att se till att utrotningshotade arter får behålla en fristad.
I regeringens tilläggsproposition som presenteras idag föreslår regeringen att nedskärningen på 50 miljoner av årets anslag för biologisk mångfald dras tillbaka, men att de långsiktiga nedskärningarna ligger fast. Pengarna kommer från en nedskärning av anslagen till sanering av förorenad mark.
– Återställningen av naturvårdsanslagen är positiv. Men denna berg-och-dalbanepolitik ger oklara signaler till markägare som idag inte vet vad de ska göra med sina värdefulla skogar – om de inte tror att de kan få betalt för marken i framtiden är risken stor att de avverkar nu när virkespriserna är höga. Det är ett allvarligt hot mot många hotade arter, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen.
Miljöminister Andreas Carlgren har tidigare pekat på en finsk modell där markägaren hyr ut sin mark frivilligt som ett alternativ till reservatsbildning.
– Vi har i en rapport visat att den finska modellen skulle bli nästan tio gånger dyrare för staten än att bilda naturreservat. Dessutom finns redan frivilliga modeller i Sverige, men varken myndigheter eller forskare bedömer att de räcker. Mycket mark måste därför även i framtiden skyddas som reservat med marknadsmässig ersättning till markägarna. Det finns inga genvägar att skydda skogar, säger Mikael Karlsson.
Över hela världen arbetar regeringar för att stoppa förlusten av biologisk mångfald till år 2010. Målet är fastslaget av FN och EU. I Sverige bedöms att över 3500 arter är hotade. Den viktigaste metoden för att ge många av dem en chans att överleva i vår natur är att skydda de känsliga miljöer som de är beroende av.
Nyligen konstaterade statliga Miljömålsrådet att miljömålet ”Levande skogar”, som fastslagits av riksdagen, inte kommer att nås, samt att fler områden måste skyddas som naturreservat.
Naturskyddsföreningen har framfört att delmålet om areal skyddad skog måste höjas om mångfalden ska kunna bevaras i våra skogar.
Först stoppade regeringen den stegvisa ökning av anslaget till biologisk mångfald som regeringen själv ställde sig bakom i sitt första budgetbeslut. Sedan kom beskedet att anslaget skulle minska med 50 miljoner i budgeten för 2008 och med 200 miljoner 2009 och 200 miljoner 2010. Pengarna i anslaget för biologisk mångfald används till att skydda t.ex. värdefulla skogar i syfte att se till att utrotningshotade arter får behålla en fristad.
I regeringens tilläggsproposition som presenteras idag föreslår regeringen att nedskärningen på 50 miljoner av årets anslag för biologisk mångfald dras tillbaka, men att de långsiktiga nedskärningarna ligger fast. Pengarna kommer från en nedskärning av anslagen till sanering av förorenad mark.
– Återställningen av naturvårdsanslagen är positiv. Men denna berg-och-dalbanepolitik ger oklara signaler till markägare som idag inte vet vad de ska göra med sina värdefulla skogar – om de inte tror att de kan få betalt för marken i framtiden är risken stor att de avverkar nu när virkespriserna är höga. Det är ett allvarligt hot mot många hotade arter, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen.
Miljöminister Andreas Carlgren har tidigare pekat på en finsk modell där markägaren hyr ut sin mark frivilligt som ett alternativ till reservatsbildning.
– Vi har i en rapport visat att den finska modellen skulle bli nästan tio gånger dyrare för staten än att bilda naturreservat. Dessutom finns redan frivilliga modeller i Sverige, men varken myndigheter eller forskare bedömer att de räcker. Mycket mark måste därför även i framtiden skyddas som reservat med marknadsmässig ersättning till markägarna. Det finns inga genvägar att skydda skogar, säger Mikael Karlsson.
Över hela världen arbetar regeringar för att stoppa förlusten av biologisk mångfald till år 2010. Målet är fastslaget av FN och EU. I Sverige bedöms att över 3500 arter är hotade. Den viktigaste metoden för att ge många av dem en chans att överleva i vår natur är att skydda de känsliga miljöer som de är beroende av.
Nyligen konstaterade statliga Miljömålsrådet att miljömålet ”Levande skogar”, som fastslagits av riksdagen, inte kommer att nås, samt att fler områden måste skyddas som naturreservat.
Naturskyddsföreningen har framfört att delmålet om areal skyddad skog måste höjas om mångfalden ska kunna bevaras i våra skogar.
Logga in för att kommentera
