Bloggar > Utomhusliv 2020

Utomhusliv 2020

En blog om naturen - det bästa som finns

Övernattning

Alldeles för sent, men ändå äntligen. Årets första övernattning. Visserligen är vädret just nu alldeles för varmt och trevligt för att på något sätt kalla det en utmaning - men ibland kan man ju också bara trivas och njuta ute.

Och så i lördags var det dags. För att göra det lite mer spännande så följde min 7- åriga son med, överlycklig över att få sova ute och inte det minsta orolig om hans sovsäck som en gång i tiden klarade noll grader fint fortfarande var i samma skick. Jag fuskade precis innan, köpte på mig sovsäckslakan av siden, men sen fick det bära av.

Vi vandrade några kilometer, det fick räcka med barn och jag   fick lära mig återigen varför man inte packar för mycket... En del visdomar får man lära om sig ibland.... Till slut hittade vi en fin plats att slå läger. En sjö och ett fint område. Det fick bli vår plats för natten!

Sedan var det bara slå läger och börja utforska området. Som vanligt i skogen så gick tiden otroligt fort och plötsligt var det kväll och dags att äta och sen att sova. Känslan att lägga sig i i tältet på kvällen och sakta somna i sovsäcken till ljudet av naturen kommer alltid vara bland det bästa jag vet. 

Men sovsäckarna då? Fungerade de? Ja, vi sov otroligt gott. Jag har alltid varit lite fundersam om hur bra lakan av siden fungerar - men det fungerade förvånansvärt bra och får definitivt följa med till fjällen i sommar. Men, innan dess ska det bli många övernattningar i skogen. Redan nästa helg...

Postat 2020-04-27 21:10 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Paradiset

Som en del av min utmaning att vara ute varje vecka så har det mer och mer även känts rätt att hitta nya områden att besöka. Jag har besökt många områden nära  Stockholm - men Paradiset har alltid varit och förblivit en vit fläck på kartan för mig. Tyresta har jag varit i så många gånger att det ibland känns som ”min skog”, men Paradiset har alltid förblivit okänt.

Därför kände jag ännu mer att det var dags att utforska denna plats. Jag har hunnit besöka det ett bra antal gånger nu sedan slutet av februari och och jag måste säga att även om det inte alls är lika stort som Tyresta så tycker jag genuint om Paradisets och dess fantasieggande skogar.

Ja, så fort man har tagit sig bort från parkeringen förstås. Kanske är det dagens corona- tider, eller så är Paradiset alltid mycket populärt, jag vet inte, men parkeringen vid Paradiset påminner mer om Mall of Scandinavia vid julshopping, än ett naturreservat. Väl inne i reservatet är det dock tommare och man får vara själv, om man bara undviker vindskydden vid sjöarna vid lunchtid. 

Även om det kan vara kul nog att bara se träd ha känna lugn så tycker jag om att ha mål med det jag gör. Jag har därför utforskat Paradiset bit för bit (genom att bestämma mål innan och sedan vandra dit). När jag ofta reser med barn så känns det som ett bra och nåbart första mål för att sedan kunna vandra längre och svårare.

Vi har hittills gått slingor och vandrat fritt i skogen efter karta, vi har vandrat till Tornberget och upp i tornet där samt t.o.m lyckats hitta en helt övergiven eldplats - där ingen annan passerade innan vi redan vara klara. Det är faktiskt snart dags att göra en första övernattning - innan man har sovit i en skog så har man inte riktigt varit där. Sen kanske, bara kanske är det dags för nästa plats. För Paradiset är verkligen ett paradis.

Postat 2020-04-17 19:29 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Utmaningen

Paradiset

Det fanns en tid då jag var ute jämt. Utan att överdriva så övernattade jag ute varje vecka, oberoende av väder.

Snö, kyla, regn - det spelade ingen roll. Det var en otrolig frihet att kunna vara ute i naturen utan att behöva tänka på väder.

Sen hände väl livet, som det väl gör, och veckor utan skog blev till månader och efter ett tag så började även årliga vandringsresorna till fjällen försvinna. Naturen försvann från mitt liv och till slut så var det enda som fanns kvar av mina äventyr två stycken genomskinliga plastlådor med mina kläder och verktyg någonstans i förrådet.  

Därför har jag antagit en utmaning nu. Att vara ute minst en gång i veckan hela året. Det spelar ingen roll om det är en kort vandring i ett naturreservat med min son, om jag övernattar, eller om jag bestiger berg. Det viktiga är att komma ut minst en gång i veckan. Då kommer allt annat med.

Min tanke är att försöka lägga upp lite bilder här med - från årets första resa till Island (som var det äventyr som fick mig tillbaka ut i naturen) till vad som händer varje vecka.

Så. Ut och njut.

Postat 2020-04-12 07:23 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

 

Logga in