Umpomyran
Beskrivning
Naturreservatet Umpomyran ligger ca 10 km norr om Råneå och utgörs av ett flackt och långsträckt skogsland med ett flertal ingående våtmarker och bäckdråg. Umpomyran som gett reservatet dess namn, ligger i områdets västra del. Bäckarna som avvattningar våtmarkerna rinner genom reservatets högresta skogar och ansluter via Kaststålbäcken respektive Risängesbäcken till Vitån som rinner öster om reservatet.
Reservatet kläs till övervägande del av högresta bördiga skogar med stort inslag av lövträd. Skogarna har mycket höga naturvärden med hög grad av naturlighet, vilket är ovanligt i ett så kustnära läge. Gran- och barrblandskog med stort inslag av grova aspar, björkar och sälgar dominerar. Tillgången på död ved är delvis riklig och vegetationstypen är till stor del låg- och högörttyp. Skogen i reservatet har präglats av tidigare skogsbränder. Utifrån åldern på granar med brandljud samt åldern på de äldsta lövträden bedöms den senaste branden ha härjat för ca 150 år sedan eller något tidigare.
I reservatets skogar har man tagit ut brandskadade träd och även huggit en hel del lövtrtäd, enligt uppgift under 40-talet. Sedan dess har stora delar av skogen fått stå i stort sett orörd. Det har därför skapats högklassiga värdekärnor med skiktad skog och stor självgallring. Artinventeringen är översiktligt gjord, men 13 rödlistade arter har noterats, många i hög frekvens. På rötade granlågor förekommer bland annat de sällsynta vedsvamparna rosenticka och gränsticka. Många sälgar bär lunglav och på asp förekommer stiftgelélav och den mycket ovanliga vedsvampen stor aspticka. Skogar som denna, med stor självgallring är även fina marker för tretåig hackspett, en art som inte trivs i välstädade skogar utan behöver ständig tillgång på döende träd för att hitta föda. Inom reservatet syns många spår av arten. I basen av rötade gammelgranar ser man även hur spillkråkan har hackat stora hål på jakt efter hästmyror. Vissa delar av värdekärnorna har något lägre naturvärden, t ex längs sydvästra kanten där skogen utgörs av tät, talldominerad skog av långa slanka tallar som är något yngre och saknar gamla överståndare. Skogen runt jaktkojan i nordöst har mindre mängd död ved men är olikåldrig och skiktad med ett stort inslag av ca 200-åriga tallar och granar.
Utvecklingsmarken i väst varierar men utgörs främst av lövdominerad produktiv ungskog på ca 30 år. Skogen här är örtrik och dominerad av björk med underväxande gran. Här finns även yngre bestånd av högproduktiv barrblandskog med inslag av 100-150 år gamla överståndare. Även i östra delen av reservatet finns några olika typer av utvecklingsmark. I nordost växer tät ung björkskog på dikade våtmarker liksom en ca 70-årig blandskog med hög andel lövträd och en delvis kraftig självgallring. I sydost finns en talldominerad 100-150-årig tallbacke som har plockhuggits och städats men som nu har ett inslag av torrträd igen. I denna del finns även en tätare barrblandskog samt en tvåskiktad tallskog där underbeståndet troligen etablerats till följd av plockhuggning. Längst ut till öster står en ung restskog efter avverkning med glest spridda gamla granar och tallar som höjer naturvärdet. Sammantaget bedömer länsstyrelsen att alla skogar i reservatet som idag har lägre naturvärden har en god utvecklingspotential och att de redan nu bidrar till områdets långsiktiga bevarande och funktionalitet.
Reservatet kläs till övervägande del av högresta bördiga skogar med stort inslag av lövträd. Skogarna har mycket höga naturvärden med hög grad av naturlighet, vilket är ovanligt i ett så kustnära läge. Gran- och barrblandskog med stort inslag av grova aspar, björkar och sälgar dominerar. Tillgången på död ved är delvis riklig och vegetationstypen är till stor del låg- och högörttyp. Skogen i reservatet har präglats av tidigare skogsbränder. Utifrån åldern på granar med brandljud samt åldern på de äldsta lövträden bedöms den senaste branden ha härjat för ca 150 år sedan eller något tidigare.
I reservatets skogar har man tagit ut brandskadade träd och även huggit en hel del lövtrtäd, enligt uppgift under 40-talet. Sedan dess har stora delar av skogen fått stå i stort sett orörd. Det har därför skapats högklassiga värdekärnor med skiktad skog och stor självgallring. Artinventeringen är översiktligt gjord, men 13 rödlistade arter har noterats, många i hög frekvens. På rötade granlågor förekommer bland annat de sällsynta vedsvamparna rosenticka och gränsticka. Många sälgar bär lunglav och på asp förekommer stiftgelélav och den mycket ovanliga vedsvampen stor aspticka. Skogar som denna, med stor självgallring är även fina marker för tretåig hackspett, en art som inte trivs i välstädade skogar utan behöver ständig tillgång på döende träd för att hitta föda. Inom reservatet syns många spår av arten. I basen av rötade gammelgranar ser man även hur spillkråkan har hackat stora hål på jakt efter hästmyror. Vissa delar av värdekärnorna har något lägre naturvärden, t ex längs sydvästra kanten där skogen utgörs av tät, talldominerad skog av långa slanka tallar som är något yngre och saknar gamla överståndare. Skogen runt jaktkojan i nordöst har mindre mängd död ved men är olikåldrig och skiktad med ett stort inslag av ca 200-åriga tallar och granar.
Utvecklingsmarken i väst varierar men utgörs främst av lövdominerad produktiv ungskog på ca 30 år. Skogen här är örtrik och dominerad av björk med underväxande gran. Här finns även yngre bestånd av högproduktiv barrblandskog med inslag av 100-150 år gamla överståndare. Även i östra delen av reservatet finns några olika typer av utvecklingsmark. I nordost växer tät ung björkskog på dikade våtmarker liksom en ca 70-årig blandskog med hög andel lövträd och en delvis kraftig självgallring. I sydost finns en talldominerad 100-150-årig tallbacke som har plockhuggits och städats men som nu har ett inslag av torrträd igen. I denna del finns även en tätare barrblandskog samt en tvåskiktad tallskog där underbeståndet troligen etablerats till följd av plockhuggning. Längst ut till öster står en ung restskog efter avverkning med glest spridda gamla granar och tallar som höjer naturvärdet. Sammantaget bedömer länsstyrelsen att alla skogar i reservatet som idag har lägre naturvärden har en god utvecklingspotential och att de redan nu bidrar till områdets långsiktiga bevarande och funktionalitet.
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Norrbottens län
IUCN-kategorisering
Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)
Areal skog (ha)
98,46
Areal vatten (ha)
0,00
Areal land (ha)
123,35
Areal totalt (hektar)
123,35
(Logga in för att skriva en kommentar)
