Mellan Vettasjärvi och Nilivaara, strax öster om byn Palo och länsväg 865, ligger Teletöisentunturi. Det tornedalsfinska namnet sägs vara en förfinskning av det samiska namnet Dealetduottar, vilket i sin tur betyder hårdsnöfjället. Berget når 645 meter över havet och är det högsta av lågfjällen i närområdet. Utsikten från bergstoppen är magnifik. Läget är kargt och utsatt, och skogen är generellt lågproduktiv. Fjälltoppen är en skarp fjällrished och saknar träd över huvud taget. Stora delar av slutningarna är även obevuxna och blockiga, så kallade rösberg. Där finns isräfflor som berättar för besökaren om inlandsisens rörelser. Området är ovan högsta kustlinjen och har därför aldrig utsatts för havets svallningar. Berggrunden är del av det norrbottniska urberget, och består av gnejs med ymnigt eller övervägande inslag av granit. Trots det karga läget bidrar sluttningarna med rörligt markvatten, och marken är därför mestadels torr-frisk. Trädgränsen och sluttningarna kläs av småvuxen björk men lövandelen minskar drastiskt nedför branterna. Nedanför domineras landskapsbilden istället av grannaturskogar. Mindre delar nedanför sluttningarna är torrare och av lavristyp, och där ökar istället inslaget av tallar. Skogen har generellt naturliga strukturer i form av luckighet och åldersspridning, och det finns gott om såväl stående som liggande död ved i olika dimensioner och nedbrytningsstadier. Detta är särskilt påtagligt i den sydöstra delen, där även den äldsta skogen finns. Delar av sluttningarna är uppkomna efter bränder på 1800-talet. Spår efter äldre tiders plockhuggningar finns spridda i området. I nordost ingår delar av vattendraget Soasjoki. Det är del av det särskilt värdefulla tillika Natura 2000-utpekade Torne och Kalix älvsystem. Det finns våtmarker spridda i området. I nordost omfattas ca sex hektar av våtmarkskomplexet ¿Sovasvuoma, 8 km SO Vettasjärvi¿. Det rör sig om en sank äng som har högt naturvärde enligt Våtmarksinventeringen (VMI). Området nyttjas av Girjas och Laevas samebyar. Det är utpekat av Sametinget som ett gemensamt övrigt område som samebyarna begagnar. Laevas sameby nyttjar det även som förvinterland, vinterland, vårvinterland och trivselland.