Varför är "europeisk" stegjärnbinding inne i europa

[Carlarmfelt]

De flesta Nya Zeeländare och Australiensare verkar ha en lite annorlunda inställning till stegjärnsbindingar än europeer.

Inom alpin klättring i europa är det relativt vanlig med sk. automatic binding, till skillnad från Ocenanien där sk. semi-automatic binding nästan används uteslutande.

Med semi-automatic binding menar jag sk. clip binding, dvs. leveler bak och toe strap fram. En automatic binding eller europeisk binding har en leveler bak och en metallbygel fram.

På andra sidan jorden menar man att det är mycket sämre med europeisk binding och att det utgör ett onödigt riskmoment i klättringen, då den lättare kan lossna och gå sönder.

Jag har faktiskt själv bevittnat problem med en europeisk binding, som delvis berodde på utsliten tå-ränna på kängorna, samt deformerad tå-bygel. Detta problem uppstod självklar efter att jag och min replagskamprat klättrat upp 400 höjdmeter på en 65 graders bergssida. Min replagskamrat som ledde när det inträffade var mycket när att falla pga. stegjärnet, när bindingen lossnade. Efter det svor han att nästa gång köpa clip-binding.

Varför är användingen av automatisk binding så utbredd i europa? Vad är fördelen med en automatisk binding? Varför finns det en sådan stor kulturell skillnad när det gäller detta.

 

[Xander]

Fördelen med "europeisk bindning" är att stegjärnet sitter stabilare och styvare på foten vilket är att föredra vid brant isklättring. Som du har kanske märkt har i stort sätt alla tekniska stegjärn automatisk bindning (europeisk bindning). Enligt min mening, vid vanlig bergsklättring (normal leder på de flesta berg) är den bindning som du beskriver att föredra pga. av de säkerhets fördelar som du nämner och att den är lättare att ta av och på. Dock vid extrem alpin klättring finns de som anser att styvheten och precisionen i automatiska bindningar överväger nackdelarna. Som exempel kan jag nämna att mina franska kompisar klättrar alltid i tekniska stegjärn (stegjärn med vertikala spetsar)även på alpina turer för de alpina turer som de klättrar innehåller sträckor av hård isklättring (grad 5, 6).