Vadmalskläder.

Tyvärr inte!

Malindo; sa:
Läste en gâng att vid en 50 - 60º minus hinner en spott-loska frysa till is innan den landar. Kan du dementera eller bekräfta detta?

Mvh, Mats

Jag har läst samma sak och gjorde vid tillfället ett par försök. Men eftersom det var mjuk snö överallt var det inte lätt att avgöra om loskan frös till is eller inte. Däremot har jag på TV sett en person kasta ut en hink med hett vatten rakt uppe i luften vid samma temperatur och ned föll det bara snö, så orimligt är det inte.

Ja tigertämjaren jag hade en dunsäck, en Caravan Artic med -35 grader som komforttempertur. Denna säck förstärkte jag med en Ajungliak innersovsäck i Fleece och försökte lägga dunjckan ovanpå. Men mitt problem är att jag är en klassik svettmupp vilket inte är någon talang i kyla direkt.

/ Stefan
 
Membran Vadmal?

Eftersom Vadmal av naturen är väldigt eld och gnist resistent,slitstarkt,vatten och vind avvisande så borde fler tillverkare ta till vara på detta ganska bortglömda klädes material. För att göra en Vadmal jacka 100% vattentät så kunde man ju lägga in ett membran tex Sympatex under det skyddande och starka Vadmal skalet.

Efterfrågan på kläder som är flam och gnist resistenta är ju stor,men utbudet är litet och ofta väldigt kostsamt om man vill att kläderna samtidigt ska vara vatten täta. Alltså:en Vadmal jacka+byxa med en starkt,tyst flamsäker yta och med ett vattentät/ andas membran-det vore en bra idé!

Ytan på Vadmalen skulle säkert kunna sprayas in med någon impregnerings spray för att göra den extra vatten avstötande.

/David
 
Ok, jag citerar än en gång Lars Fält (från Överleva vintertid på naturens villkor, sidan 26):

"Om man för ca 60 år sedan var klädd för -40C kyla i ullkläder, vägde kläderna 11 kg. Efter fem dagar hade man ca 7 kg vatten i kläderna och då var man livsberoende av eld för att torka ur kläderna."

Fast det är klar, det där gäller kanske vara vanlig skräp-ull, inte vadmal? :)
 
nermander; sa:
Ok, jag citerar än en gång Lars Fält (från Överleva vintertid på naturens villkor, sidan 26):

"Om man för ca 60 år sedan var klädd för -40C kyla i ullkläder, vägde kläderna 11 kg. Efter fem dagar hade man ca 7 kg vatten i kläderna och då var man livsberoende av eld för att torka ur kläderna."

Fast det är klar, det där gäller kanske vara vanlig skräp-ull, inte vadmal? :)
Det är ju tur att vissa av oss inte behöver vänta tills det lagrats 7 kg vatten i kläderna, innan man gonar sig vid kaminen;-)

Raskesven
 
Vadmal inget för "proffsen"

Valet mellan olika kläder, bland annat mellan gammalt och nytt, ligger ju mycket i vad man ska göra med sina kläder.

Mikael Strandberg och Johan som håller på att korsa Sibirien på skidor i -50 grader skriver så här: (svensk text efter den engelska)
http://www.humanedgetech.com/expedition/sibiria/showDispatch.php?id=18623&exp=88

För er som inte orkar läsa så kan man förenklat säga att Mikael som länge kämpat mot att enbart använda moderna material nu fått ge med sig.
Att använda de varmaste kläder man kan tänka sig (pälsar, vadmalsskor o.s.v. i många lager) är självklart för infödingarna i Sibirien. De sitter still utomhus i -50° och fiskar, eller åker skoter i hög hastighet i denna extrema kyla.
Mikael och Johan som skidar och drar tunga pulkor däremot åker omkring med bara ett underställ och en skaljacka p.g.a. kroppens enorma egna värmeutveckling.

Sibirierna skakar på huvudet och undrar varför de inte fryser ihjäl när de kommer i sina tunna kläder...

// Martin
[Ändrat av CarpeDiem 2005-01-10 kl 09:35]
 
Re: Vadmal inget för

CarpeDiem; sa:
Valet mellan olika kläder, bland annat mellan gammalt och nytt, ligger ju mycket i vad man ska göra med sina kläder.

Mikael Strandberg och Johan som håller på att korsa Sibirien på skidor i -50 grader skriver så här: (svensk text efter den engelska)
http://www.humanedgetech.com/expedition/sibiria/showDispatch.php?id=18623&exp=88

För er som inte orkar läsa så kan man förenklat säga att Mikael som länge kämpat mot att enbart använda moderna material nu fått ge med sig.
Att använda de varmaste kläder man kan tänka sig (pälsar, vadmalsskor o.s.v. i många lager) är självklart för infödingarna i Sibirien. De sitter still utomhus i -50° och fiskar, eller åker skoter i hög hastighet i denna extrema kyla.
Mikael och Johan som skidar och drar tunga pulkor däremot åker omkring med bara ett underställ och en skaljacka p.g.a. kroppens enorma egna värmeutveckling.

Sibirierna skakar på huvudet och undrar varför de inte fryser ihjäl när de kommer i sina tunna kläder...

// Martin
[Ändrat av CarpeDiem 2005-01-10 kl 09:35]
Tjock vadmal, tjock ull är ju förstärkningsplagg, liksom exempelvis fiberpäls. Alltså plagg att använda i lägret och vid just låg fysisk aktivitet. Jag antar att Mikael och Johan någon gång vilar från pulkadragningen.

Raskesven
 
Re: Re: Vadmal inget för

Raskesven; sa:
Tjock vadmal, tjock ull är ju förstärkningsplagg, liksom exempelvis fiberpäls. Alltså plagg att använda i lägret och vid just låg fysisk aktivitet. Jag antar att Mikael och Johan någon gång vilar från pulkadragningen.

Självklart vilar de och då åker allt tjockt de har med sig på direkt. Men det är mer så kallade moderna saker som dunjackor och liknande som ger mycket värme/isolering per vikt jämfört med andra material.

Martin
 
Re: Re: Re: Vadmal inget för

CarpeDiem; sa:
Raskesven; sa:
Tjock vadmal, tjock ull är ju förstärkningsplagg, liksom exempelvis fiberpäls. Alltså plagg att använda i lägret och vid just låg fysisk aktivitet. Jag antar att Mikael och Johan någon gång vilar från pulkadragningen.

Självklart vilar de och då åker allt tjockt de har med sig på direkt. Men det är mer så kallade moderna saker som dunjackor och liknande som ger mycket värme/isolering per vikt jämfört med andra material.

Martin
Det tråkiga med moderna material som ger mycket värme/isolering per vikt jämfört med andra material, är att de inte är tåliga exempelvis mot eld och glödsprätt. Det torde vara en anledning till att "proffset" Lars Monsen satsade på bl.a. ylleplagg under sin 3 år långa expedition genom norra Kanada. Ett val som jag också skulle göra. Därmed inte sagt att dunplagg inte är ett utmärkt förstärkningsplagg, om det hålls borta från hetta och fukt.

Raskesven
 
Re: Re: Re: Re: Vadmal inget för

Raskesven; sa:
Det tråkiga med moderna material som ger mycket värme/isolering per vikt jämfört med andra material, är att de inte är tåliga exempelvis mot eld och glödsprätt.

Gör man en polarexpedition så tror jag faktiskt nästan att man skulle vara glad om kläderna blev utsatta för glödsprätt:) Där finns det knappast nån ved att elda, och att försöka värma upp ett oisolerat tält tillräckligt mycket för att kunna torka kläderna när det är -40 ute behövs det nog rätt mycket ved till.

Men det finns väl å andra sidan inget som hindrar att man använder vadmal som yttertyg på en dunjacka? Vadmal är ju (om vi snackar om temperaturer under -20) lika känsligt för fukt som dunet.

Det är ju det de där killarna skriver på sin sida. Att det är inte särskilt kul att försöka ätta på sig en stelfrusen vadmalsrock på morgonen. De tycker det är tillräckligt att smula frosten ur underställen.
 
nermander; sa:
Ok, jag citerar än en gång Lars Fält (från Överleva vintertid på naturens villkor, sidan 26):

"Om man för ca 60 år sedan var klädd för -40C kyla i ullkläder, vägde kläderna 11 kg. Efter fem dagar hade man ca 7 kg vatten i kläderna och då var man livsberoende av eld för att torka ur kläderna."

Fast det är klar, det där gäller kanske vara vanlig skräp-ull, inte vadmal? :)
skräp-ull ?

Tycker det där citat visar att ull är ganska imponerande. 5 dagar, -40C, ingen eld (mat? vatten?), full fysisk aktivitet och ändå överleva. :)
 
Det som slår en med herr Fälts utsaga om yllekläderna är ju inte (åtminstone inte i mina ögon) hur jäkla fantastiskt ylle är, utan vilken nåd de syntetiska materialen är för den som rör sig utomhus på vintern. Vem tusan vill släpa på 11 kilo kläder (varav 7 kilo i vatten)??? Hur kul är det att springa upp och nerför fjällbranter med dessa extra kilon i kläderna?

Nej för böveln, syntetmaterial regerar, och det gör de även när det gäller gnist- och flamskydd!

/ G
 
84-261-3423-8.jpg


Bara kapitlet om hur Scott, Shackleton och Wilson, under sin gemensamma färd söderut under Discovery-expeditionen 1901-1903, bar sig ât för att törna in om natten, med samtliga kläder, sovsáckar. tältdukar etc. totalt nedisade bàde invándigt och utvändigt, samt sedan kliva upp och med extremt vâld försöka kránga pà sig sina stenhârda isbitar till kángor, gör denna bok värd att lásas.

Skriven av en man som i nutid upplevt ungefár samma saker som ovan herrar, fast han valde visst moderna syntet-material och Gore-Tex framför stora otympliga skinn-schabrak, vilket trots allt fördedroges av en och annan samtida polar-kollega.

Mvh, mats
 

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.