Utanför lederna i Norge

[Avslutat medlemskap]

För ngt år sen frågade jag efter tips vid vandring
utanför lederna. Min oro gällde vattnetn, att komma över.
Harald Nordius gav braf tips, men prjektet blev inte av,
eftersom jag fick knäproblem på en tolvdagarstur innan.

Tipset var, gå högt. Sen skaffade jag lite tips från paret som driver Gamasje Fjellsport i Bjorli
och från en man jag fick tips om av turistbyrån.

I år blev projektet av. Dovrefjell-Tafjordfjella
på en enda tur, 13 dagar. Övergången,
med proviantering, skulle ske
vid Lesjaskog, men jag ändrade mig på vägen,
bl a därför att campingplatsen i Lesjaskog
ligger 3 km utmed europavägen bort från byn.
Och därför att inträdet i Reinheimen skulle
bli mycket långt på en närmast odelbar etapp.

Första etappen gick utmed avmarkerad T-stig
från E6an, 56km söder om Oppdal, till läger
en bit ovanför Drivdalen. Lite pirrig orientering
där etappen viker av från älven nära dess källområde
och med bara två små höjder (plus kompass)
att hålla sig till. Det gick. Det fanns
sjöar.

Efter 6 dagar sov jag nära Miutjönnin på leden mot
Lesjaskog. Det var där jag ändrade mig, lämnade leden,
rundade Mehöe och gick i en trång och hög dal
på inte helt ofarlig snö utmed ett antal
sjöar mot Eikesdalen, 2 km grusväg och
sedan söderut genom en trång och grön dal.
Det finns enklare alternativ, orösat.
Det här visade sig vara rösat (men utan T-märkning)
och längst i norr var det som i Pyreneerna,
dvs. en förvirrande mångfald rösningar.

Detta gav mig behaglig nedstigning mot Bjorli
och befriade mig från T-leden som i närmare en
mil följer en anläggningsväg med mycket tung trafik.

Från Bjorli 6 km säterväg mot Asbjörnsdalen
i Reinheimen, där det var delvis rösat,
men inga T-leder. På 1 1/2 dag till Torsbu
vid ledsystemet i Tafjordfjella. Den enda älven
jag fruktat var förvisso strid, men inte så djup
och jag hittade dessutom ren stengång efter en stunds sökande.

Problemet med att gå högt var förstås, var finns
läger? Jag valde att avbryta rätt tidigt
vid en perfekt lägerplats på

 

[Avslutat medlemskap]

(forts, tryckte fel knapp)

1300 meters höjd. Sen var det lättgånget och lättorienterat på 1450 meters höjd, bortsett från
en del block.

Att gå direkt från Bjorli till Torsbu på en dag
hade tagit kanske 10 timmar. Det är ovisst
om det fanns ett enda tältläger mellan Torsbu
och det läger jag valde (jag hade tillochmed backaten bit när ajg sökte läger).

I Tafjordfjella fick jag lite perspektiv på detta
med leder. Det är vackert och ensamt i Reinheimen
men det tillrättalagda området är bitvis
rentut spektakulärt vackert,
speciellt Pyttbudalen, Reindalen och övergången
(delvis säkrad) däremellan.

Vad mera är, jag skulle
aldrig gå dessa sträckor om de inte var rösade, ty
blotta rösningen är min enda garanti att man kan
hitta väg på de tämligen anspråksfulla och
branta övergångar det handlar om. Övergångar med
lika täta höjdkurvor skulle jag rätt säkert
försmå i de vildare delarna. Tanken på
att köra fast och spilla
tid på att vända är outhärdlig.

Väl hemma skaffade jag ytterligare kartor
över Reinheimen. Det är, jämte västra
Skarvheimen och en flik av Hardangervidda,
ett av de få fjällområdena
i Sydnorge utan markerade stigar. Man är ensam
nog i ex.vis Dovre, Breheimen och Skarvheimen
men Breheimen är nu det enda av de
viktiga sydnorska områden jag bara vandrat
i en gång. Måste hitta på något nytt. Jag är ju bara 60.