Namn på svenska fjäll. Vad betyder terminologin?

[paerl]

I tidskriften DE SVENSKA LANDSMÅLEN OCK SVENSKT FOLKLIF utgåva om Härjedalen från 1901 kan man läsa:

hågn (hinn): större fjällparti med brant stupande väggar. Be-nämningen härledes av allmogen från hänga. Ordet ingår i åtskilliga namn på fjällhöjder såsom Fruhågna (se under byn Sörvattnet), Sömlinghågna (Simblinghogna 1697) m. fl.

stöt: fristående, avplattad fjällhöjd med »merendels något högt ock brant skär» (Marelius,Nord. Sand.). Sådana äro bl. a. Härdals-stöten ock Havtorsstöten, vilken sistnämnda kan hava blivit så benämnd efter den Härjeulfsättling. Hafthorer, som om-förmäldes vid alltinget i Sveg 1273.

ru: fjällplatå med större utsträckning, ehuru ej ansenligare höjd. Sådana äro Flatruet, Myrruet, Kappruet m. fl.

vål: höjd, som i allmänhet är lägre än »fjäll» ock skogbeväxt från foten uppemot toppen. Denne är kal Ock höjer sig över skogsgränsen.

Flera andra naturformer är också beskrivna följt av en genomgång av en massa by- och gårdsnamn i Härjedalen...

 

[HasseQ]

Det är kul med alla gamla namn man kan hitta på kartan, inte bara i fjällen. Brännvinsberget, Aborrtjärn, Ändlösmyran, Lustakojan, Räkaklitt, Knulbygget, Betlehem, Lillsvältan, Gladhålet, --- Ibland fattar man direkt hur det kommit till, ibland kan man undra.
Samiska namn i fjällen kan ju oxo vara lite underliga - Sjnjuvtjudisjavrasj är en favorit.

 

[Elvah]

Samiska namn i fjällen kan ju oxo vara lite underliga - Sjnjuvtjudisjavrasj är en favorit.

Hur uttalar du det?

 

[Struntprat]

Som det stavas förmodar jag =)

 

[HasseQ]

Fråga Lantmäteriet --