Konditionstest

Om jag fattat rätt är genuina konditionstest rätt komplicerade historier, där inandad och utandad luft vid maximal ansträngning ska mätas och jämföras. Allt annat verkar vara uppskattningar.

I mars var jag hos en personlig tränare, som jag f ö fann direkt värdelös. Hon gjorde ett cykeltest. Enligt detta skulle mitt värde vara 42, vilket är mycket bra för en 67-åring, men sämre än för en otränad 20-åring. Jag har naturligtvis inte den goda kondition jag hade när jag var i 40-årsåldern
och sprang fem halvmaror, men jag måste undra vad egentligen en otränad 20-åring kan prestera.

På sistone har jag på torsdagar lagt in lite distanstest. Mitt blygsamma mål är att klara 10 kilometer på 50 minuter
utan att må dåligt eller pressa mig själv (det verkar mest handla om hur loppet läggs upp, inte för fort i början, t ex). Rätt snart kommer jag att testa hur långt jag klarar av att hålla 12 km/h, alltså bara hålla det tempot tills det inte går längre.

Jag har mätt upp två sträckor efter varandra på kartan, 2+3 km, och kan alltså testa 3, 5 och 8 km. 8 tog 37.40, 5 tog 22.48 och 3 tog under 13.30 - är det självklarheter för en otränad 20-åring?
Jag undvek att pressa mig själv. Översätter jag det sista till Cooper, hann jag 2,67 km på 12 minuter och formeln ger värdet 48, som en måttligt tränad 20-åring.

Men om båda mätsätten är approximationer så verkar de också handla om väldigt olika saker. Ett cykeltest är lågintensivt och man värmer inte upp. Vid Cooper ligger man kanske på en högre puls än på cykeln, hela tiden, och man värmer upp innan. Vid Coopertest spelar även sådant som löpteknik in.

När jag bläddrar i Wikipedia hittar jag ännu en formel, 15*(maxpuls/minpuls). Min maxpuls skattades förra året till 190, och var då säkert minst 180. Vilopuls verkar vara ett tänjbart begrepp - lägger jag mig på soffan under dagen är min puls strax 60 eller lägre; min morgonpuls var, senast jag kollade, 50. (180/60)/*15= 45, som den otränade 20-åringen. Men 180 ska kanske vara mindre, och 60 kanske mer.

Verkar bäst att låta prestationerna, och nöjet - löpning ska vara roligt! - tala för sig själva.
 
Konditionstest - bara ordet får mig att rysa och känna obehag, många hemska minnen...

Jag har aldrig varit bra på att springa långt, har väl 54min som bästa tid på 10km. Har en tid på 61min under afrikas brännande sol som jag själv tycker är min bästa prestation. Men jag presterar bra (ibland tom mycket bra) på orienteringstest/-tävlingar för att jag är bra på att läsa kartan (det måste man ju vara om man inte är så snabb ;) )

Tror man kör med beep-test på vissa ställen för att det ska vara "mer rättvisande" ... Har testat det med och fick bättre värde där än på 10km och Cooper...

Men kondition är väl mer än at springa snabbt långe?! Jag har alltid kunnat hänga med starkare och snabbare killar om det har gällt att gå långt länge med lagom packning. Oftast ha det varit jag som fått ta hand om dem när hjärnan slutat fungera för dem. Likadant med simning. Åka skidor? Nja, det gör jag på vilja och en massa småfula ord - lärde mig åka skidor som 15-årng.

Kontentan är att jag tycker att man inte ska strirra sig blind på tid och längd - utan se till själva prestationen. Tex orkar man med den vandring som man planerat, tja då ha man väl rätt nivå på sin kondition. Men är man inte nöjd så får man försöka förbättra sig - eller acceptera att man blir äldre (tyvärr)...

Äsch, det blev lite...flummigt. Det är nog för att jag avskyr konditionstest mer än mycket annat :)
 
10 km som konditionstest? Det är nog mer som kommer in där, t ex rätt disposition, uthållighet, vätska etc. Förra året hade jag gjort 5 km på 23.30 utan att på något sätt förta mig. Då
trodde jag att jag skulle klara 10 km på 50 minuter, men det blev drygt 53. Jag blev väldigt seg efter fem kilometer och borde kanske haft vätska med. Nu senast när jag klarade 8 km (om jag mätt rätt) på 37.40 kunde jag troligen ha fortsatt 2 km långsammare och klarat under 50,
men bl a ville jag inte korsa en viss väg på ett olämpligt ställe. Skillnaden mot året innan är att jag gick ut lugnare.

Naturligtvis har du redan p g a åldern - 30+-? - bättre syreupptagningsförmåga än en 67-årig gubbe, så det är ju klart att löpstyrka handlar om mycket mer än kondition, t ex teknik och viss fallenhet för just den aktiviteten. (Jag sprang en kvartsmara under 38 minuter när jag var nära 43 år gammal.) Så det är en begränsning i värdet av Cooper.

Beep har jag för mig att man använder på bl a ishockeyspelare vilkas aktivitet är mera stötvis.
Springa är de sällan bra på. Två spelare i Frölunda (den ena hade just lagt av) sprang Varvet
förra året och trots att de rimligen har mycket bra kondition var deras tider inte imponerande. Men de har ju också en massa fåniga muskler att släpa på. Jag vägde 65-66 kg när jag sprang min bästa halvmara (idag väger jag 67-68).
 

Fjälledarens tips: Så packar du lätt och når längre

Ibland får man ut mer av naturupplevelser när man tar ut svängarna. Fjälledaren Oskar berättar hur han hittar en större frihetskänsla utomhus.