Intressant. Har du använt något program som WinProm för att generera listorna, eller har du letat key cols medelst karta? Om man vill göra en lista med alla Sveriges berg (inte bara fjälltoppar) med pf > 100 m blir det ett ganska digert arbete, med tanke på alla bergsknallar som huserar (speciellt) i Norrlands inland.
Hjälp mig att bestämma höjden på Midtji Skårki
- Trådstartare tassemark
- Start datum
Intressant. Har du använt något program som WinProm för att generera listorna, eller har du letat key cols medelst karta? Om man vill göra en lista med alla Sveriges berg (inte bara fjälltoppar) med pf > 100 m blir det ett ganska digert arbete, med tanke på alla bergsknallar som huserar (speciellt) i Norrlands inland.
Arbetet är gjort helt manuellt, varför det har tagit en del tid i anspråk. Bäst och mest intressant har arbetet varit med "gamla" fjällkartor då de innehöll mer information än vad de nya gör.
Jag ska bara ta och lägga till de kalkylblad jag gjort för fjällen mellan Ströms vattudal och Klimpfjäll så är min topp 100 lista mer eller mindre färdig.
En rejäl tur som vore intressantare än att bara gå längs Sveriges fjällkedja är att plocka topp 100 i ett svep, då har man fått sett det mesta (om vädret tillåter).
Aktuellt
ANNONS
Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro
Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...
Det finns ju en del rolig matematik kring primärfaktor i och med att det är ett ganska speciellt mått på många sätt. Jag såg en bok som heter "The finest peaks: prominence and other mountain measures" och där redovisas det några resultat som kan förenkla beräkningen av pf (tyvärr är denna bok också källan till det felaktiga påståendet att McKinley ska vara det högsta berget i världen mätt från topp till fot, när det överträffas av flertalet berg i Himalaya såsom Nanga Parbat, Dhaulagiri, Rakaposhi, Ultar Sar, Annapurna I och II, Macchapuchare, Haramosh osv).
Som ett mått på vad jag finner intressant (utsikten från en topp) fungerar Spire Measure bättre, men det är omständligt att beräkna i och med att man då behöver terrängdata för att räkna ut de erforderliga integralerna. Dessutom har jag kommit på en del grejer som man borde ta hänsyn till i SM-beräkningarna, exempelvis att man använder en vinkel på 180 grader istället för ett helt varv, vilket bättre speglar den vy som mänskliga ögon kan uppfatta (då får Skierffe "full pott", exempelvis). Då blir det dock en aning felaktigt att kalla det spire measure. Gällande ett sådant mått tror jag Bielloriehppe skulle ligga väldigt högt i Sverige, då bergets topp 1828 reser sig 1230 meter på under 2 km, den högsta resningen i Sverige på en sådan horisontell sträcka (vassare än kolosserna i Visttasvággi).
Som ett mått på vad jag finner intressant (utsikten från en topp) fungerar Spire Measure bättre, men det är omständligt att beräkna i och med att man då behöver terrängdata för att räkna ut de erforderliga integralerna. Dessutom har jag kommit på en del grejer som man borde ta hänsyn till i SM-beräkningarna, exempelvis att man använder en vinkel på 180 grader istället för ett helt varv, vilket bättre speglar den vy som mänskliga ögon kan uppfatta (då får Skierffe "full pott", exempelvis). Då blir det dock en aning felaktigt att kalla det spire measure. Gällande ett sådant mått tror jag Bielloriehppe skulle ligga väldigt högt i Sverige, då bergets topp 1828 reser sig 1230 meter på under 2 km, den högsta resningen i Sverige på en sådan horisontell sträcka (vassare än kolosserna i Visttasvággi).
