Hjälp mig att bestämma höjden på Midtji Skårki

[tassemark]

Vad: Höjden på Midtji Skårki (Miehttse Skoarkki) har försvunnit från senare fjällkartor, förut uppgavs den till 1842 men nu är 1800 den högsta höjdkurvan. Har Lantmäteriet tagit bort höjden för att den var fel eller bara glömt bort den?

Varför: Om Midtji Skårki är lägre än 1821m är Såbbetjåkkå (Soabbetjåhkkå) Skårki-massivets högsta punkt och därmed får Såbbetjåkkå en av Sveriges 100 högsta primärfaktorer (listan kommer uppdateras snart men är i huvudsak korrekt)

Hur: Det finns två sätt:

1. Om någon har en GPS-mätning av höjden från Midtji Skårki
2. Om någon har en bild bild som anitngen visar:
   a) från Såbbetjåkkås topp som VISAR Midtji Skårki samt bakgrundstoppar
   b) bild från Midtji Skårki som visar ett antal toppar
   c) bild som visar både Midtji Skårki och Såbbetjåkkå från en väldefinierad (fjälltopp i massivet helst) punkt

Via punkt 1 är det lätt att visa att Midtji Skårki är högre eller ej.

Via punkt 2 får man använda fotopixelanalys som antingen jag eller Du utför.

Om detta går bra kommer det troligen fler toppar som är i behov av höjdmätning.
Om jag använder din bild eller dina siffror så kommer du naturligtvis omnämnas i tacksamma ordalag på hemsidan.

 

[tango]

Vad: Höjden på Midtji Skårki (Miehttse Skoarkki) har försvunnit från senare fjällkartor, förut uppgavs den till 1842 men nu är 1800 den högsta höjdkurvan. Har Lantmäteriet tagit bort höjden för att den var fel eller bara glömt bort den?

Varför: Om Midtji Skårki är lägre än 1821m är Såbbetjåkkå (Soabbetjåhkkå) Skårki-massivets högsta punkt och därmed får Såbbetjåkkå en av Sveriges 100 högsta primärfaktorer (listan kommer uppdateras snart men är i huvudsak korrekt)

Hur: Det finns två sätt:

1. Om någon har en GPS-mätning av höjden från Midtji Skårki
2. Om någon har en bild bild som anitngen visar:
   a) från Såbbetjåkkås topp som VISAR Midtji Skårki samt bakgrundstoppar
   b) bild från Midtji Skårki som visar ett antal toppar
   c) bild som visar både Midtji Skårki och Såbbetjåkkå från en väldefinierad (fjälltopp i massivet helst) punkt

Via punkt 1 är det lätt att visa att Midtji Skårki är högre eller ej.

Via punkt 2 får man använda fotopixelanalys som antingen jag eller Du utför.

Om detta går bra kommer det troligen fler toppar som är i behov av höjdmätning.
Om jag använder din bild eller dina siffror så kommer du naturligtvis omnämnas i tacksamma ordalag på hemsidan.

Jag undrar om du verkligen får någon reel precision i en GPSmätning av höjd. Att du får en bra X och Y position är jag ganska säker på men just z har väl GPSer svårt med och det beror väl också på vilken projektion GPSen använder - det fanns en kille som skrev inlägg och artiklar här tidigare som jobbade på lantmäteriet och verkligen kunde förklara detta bra.

/Patrik, skeptisk till GPShöjd

 

[haraldn]

Man kan få rätt så bra höjd med en GPS om man vet vad man gör. Noggrannheten i höjdled är något sämre än horisontellt men inte så mycket, cirka 1,5 gånger sämre. Med en modern GPS borde man kunna få cirka 3-4 m noggranhet horisontellt på en fjälltopp där man ju har fri sikt till alla satelliter. Då har man alltså cirka 5-6 m i höjdled. En GPS ger i grunden höjd över ellipsoiden vilket inte är detsamma som höjd över havet, men åtminstone Garmin har en inbyggd geoidhöjdsmodell som korrigerar för detta. Den är nog inte helt exakt, så man får väl räkna med ytterligare 1-2 m osäkerhet.

Det finns ju också mottagare som har barometrisk höjdmätare. Kan man kalibrera den mot en känd höjd innan man går upp så får man ännu bättre noggrannhet.

 

[tassemark]

Tack för svaren.

Ja, det är större osäkerhet i höjdled än den vanliga noggrannheten. Men eftersom Såbbetjåkkå är 21 meter lägre, kan vi åtminstonde anta, kan man nog få ett signifikant resultat ändå.

Om någon gör en mätning av Såbbetjåkkås höjd och därefter Midtj Skårkis kan man ju ta höjdskillnaden av dessa mätningar för att bli av med åtminstonde några av de statiska felen.

Hoppas att någon hittar någon bild av dessa toppar!

 

[Lars G A]

Vad: Höjden på Midtji Skårki (Miehttse Skoarkki) har försvunnit från senare fjällkartor, förut uppgavs den till 1842 men nu är 1800 den högsta höjdkurvan. Har Lantmäteriet tagit bort höjden för att den var fel eller bara glömt bort den?


Hur: Det finns två sätt:

1. Om någon har en GPS-mätning av höjden från Midtji Skårki
2. Om någon har en bild

Nej, det finns tre sätt. Man tittar i Axel Hambergs Sarekguide från 1922 och finner raskt att han uppmätt Midtji Skårkas till 1837 m (s 76) och Såbbetjåkko till 1831 m (s 47). Skillnaden mot nutida mätvärden är 5 resp 10 meter. Att din topp skulle ha tappat hela 42 meter låter inte troligt.

Runebergs inskanning av boken finns länkad överst på denna sida: http://www.geo.uu.se/default.aspx?pageid=22

Alldeles bortsett från att man säkert kan ringa till Lantmäteriet och fråga. I detta fall är det uppenbarligen fel, så en korrigering får de se till att göra.

 

[Lars G A]

Mer om Hambergs höjdangivelser

I slutet av boken (s 95-98) finns en förteckning på höjder och ett resonemang om noggrannheten för de olika värdena. Märkligt nog anges Såbbetjåkkos 1831 m ha en noggrannhet på 1-2 meter, medan Midtji Skårkas 1837 m har 4-5 meter. Den förra toppen uppmättes med en större teodolit (som han skaffat redan till sin Spetsbergsresa 1898), den senare mättes fotogrammetriskt, dvs med bilder från någon av de speciella kameror han byggt. I det här fallet blev det alltså så att Midtji Skårkas kan fås att passa precis in på dagens värde, medan Såbbetjåkko fått ett fel på 8-9 m. Men han tillfogar också i slutet "Jag betraktar emellertid mina höjduppgifter ingalunda såsom definitiva, utan torde de komma att framdeles justeras, då materialet hunnit fullständigare genomgås."

Lite om kartarbetena finns att läsa här: http://www.geo.uu.se/default.aspx?pageid=214 med fortsättning http://www.geo.uu.se/default.aspx?pageid=2141

På sidan med litteratur finns även hans artikel "Kartläggningen av Sarektrakten" http://www.geo.uu.se/default.aspx?pageid=22

 

[tassemark]

I slutet av boken (s 95-98) finns en förteckning på höjder och ett resonemang om noggrannheten för de olika värdena. Märkligt nog anges Såbbetjåkkos 1831 m ha en noggrannhet på 1-2 meter, medan Midtji Skårkas 1837 m har 4-5 meter. Den förra toppen uppmättes med en större teodolit (som han skaffat redan till sin Spetsbergsresa 1898), den senare mättes fotogrammetriskt, dvs med bilder från någon av de speciella kameror han byggt. I det här fallet blev det alltså så att Midtji Skårkas kan fås att passa precis in på dagens värde, medan Såbbetjåkko fått ett fel på 8-9 m. Men han tillfogar också i slutet "Jag betraktar emellertid mina höjduppgifter ingalunda såsom definitiva, utan torde de komma att framdeles justeras, då materialet hunnit fullständigare genomgås."

Lite om kartarbetena finns att läsa här: http://www.geo.uu.se/default.aspx?pageid=214 med fortsättning http://www.geo.uu.se/default.aspx?pageid=2141

På sidan med litteratur finns även hans artikel "Kartläggningen av Sarektrakten" http://www.geo.uu.se/default.aspx?pageid=22

Det kan vara så att "3" och "2" har blandats ihop. Konstigare saker har ju hänt. Exempel finns bland de västliga topparna i Akka-massivet.

Här är svaret från ett gästboksinlägg jag skrev till tobbedj här på utsidan


Tobbedj skriver::

"Annars så är det ibland dålig överensstämmelse mellan höjdkurvor och höjdangivelser på toppar i fjällkedjan. Det orsakas av att höjdkurvorna är interpolerade ur ett höjdgitter med 50 meters mellanrum mellan punkterna. Det är inte alltid den högsta toppen är registrerat i höjddata. Sen tillkommer effekter av generalisering, som syftar till att ta bort alltför små höjdkurvesnuttar. Att det i stora områden är 20 meter ekvidistans gör att vissa höjder försvinner av den anledningen. Inte så mycket som 100 meter visserligen, men det räcker för att det ska försvinna någon toppkurva i alla fall.

Lantmäteriet startar efter sommaren ett större projekt som går ut på att under 7 år bygga upp nya höjddata med betydligt högre kvalitet. Därefter finns helt andra möjligheter att producera höjdkurvor av god kvalitet, vilket vi får hoppas att Lantmäteriet utnyttjar. Det är svårt att sia om när höjdkurvorna blir bättre, det beror ju på vilka områden som har högst prioritet, och gissningsvis så är det mer låglänta områden som kommer först, då ett av huvudsyftena med den nya höjddatabanken är att ge bättre underlag för simulering av översvämningar, mm."

 

[dako]

Generalisering?

Jag förstår inte resonemanget kring generalisering av kartinformation som har som syfte att ta bort små höjdkurvesnuttar, som t.ex. små höjdkurvor vid toppar mm. Då ger ju kartan fel information!

Jag har vid något tillfälle jämfört olika karteditioner och noterat att kurvor jämnats ut. Är det också en följd av s.k. generalisering. Följden blev att kartan blev mer svårläst i den senare editionen då raviner och småtoppar inte gick att identifiera.
Daniel

 

[arniklasses]

Jag förstår inte resonemanget kring generalisering av kartinformation som har som syfte att ta bort små höjdkurvesnuttar, som t.ex. små höjdkurvor vid toppar mm. Då ger ju kartan fel information!

Jag har vid något tillfälle jämfört olika karteditioner och noterat att kurvor jämnats ut. Är det också en följd av s.k. generalisering. Följden blev att kartan blev mer svårläst i den senare editionen då raviner och småtoppar inte gick att identifiera.
Daniel

Bedagad tråd, men här har jag funnit svaret på ett spörsmål som länge har gäckat mig. I de nyaste kartorna (som endast finns tillgängliga för fåtalet kartblad) tycks höjdkurvorna vara mindre utjämnade -- men de är fortfarande inte lika uppbrutna och detaljerade som på min karta över Jotunheimen (fantastiskt att förkovra sig i alla detaljer som dessa norska kartor förmedlar, när rasrännor o dyl framgår detaljerat). Systemet att släta ut höjdkurvor kan ju vara riktigt farligt om man inte har sett bilder på terrängen innan. Då kan man tro att det är oproblematiskt att knalla förbi ett ställe där det i verkligheten finns ett högt stup (som rimligtvis måste framgå ur kartan med en ekvidistans om 20 m).
Men om man som genomsnittvandraren nöjer med att vandra på led i någon dalgång bryr man sig kanske inte om sådant "hårklyveri".
För något år sedan gjorde jag en lista över alla bergväggar i fjällvärlden och nedtecknade deras höjder. Jag misstänker att jag kommer att behöva revidera denna lista när mer detaljerad kartinformation blir tillgänglig.
Av vidare intresse i detta ämne är att det ofta endast är vissa berg eller bergsmassiv som har blivit drabbade av stympningen som "generaliseringen" har inneburit. I det synnerligen spetsiga Ähpármassivet är tillnärmelsevis samtliga toppar väldefinierade, medan den närbelägna Svarta Spetsens topp har fått stryka på foten. Kanske tillämpas "generaliseringsalgoritmen" selektivt?

 

[på tunn is]

Hej,
Jag kan inte bidra till den aktuella diskussion men undrar om någon vet var jag finner trådstartarens lista över topp 100 primärfaktor toppar?

Trådstartarens hemsida fungerar inte för mig och han verkar ha flytt utsidan.

 

[arniklasses]

Listan som han länkade till var troligtvis en kopia av Petter Bjørstads dito: http://www.ii.uib.no/~petter/mountains/sweden_finest.html

 

[tassemark]

Hej Utsidan,
Här är jag igen.

Här är topp 100 visualiserat (kan fattas några i inser jag när jag ser Petters lista) i Google maps:
https://www.google.com/maps/d/edit?mid=z7mxIJyc-HKs.kEpDIcW-IR5o&usp=sharing

Jag kan lägga ut själva kalkylbladet sen så fort jag kommer hem efter jobbet.

Det finns en del skillnader mot Petters topplista, men de är ganska samstämmiga. Jag har gett honom lite feedback till sin lista baserat på det kartmaterial som jag haft till förfogande.

Jag har även gjort listor på alla fjälltoppar (tror jag) i Sverige med pf >= 100. Nåt för den inbitne toppsamlaren.