Hej alla köksentusiaster!
Som de flesta vet var Statoil Blå känt som det bästa fotogenbränslet på den svenska marknaden, som kunde användas i stark kyla utan risk för paraffinutfällning och igensatta filter i köken. Den försvann från marknaden någon gång runt 2010 och inbitna fotogenkökseldare lämnades åt sitt öde i ett tillstånd av otrygghet och förvirring. Blå ersattes av en produkt från en annan leverantör som hette "Campingparaffin", som man påstod skulle vara en ren efterföljare. Sedan dess verkar man ha bytt leverantör en gång till. Den nuvarande "campingfotogenen" som finns på Circle K har enligt säkerhetsdatabladet ett kokpunktsintervall på 193-245 grader och en flampunkt på 73 grader.
Med hjälp av denna gamla utsidan-tråd har jag lärt mig att Statoil Blå hade ett kokpunktsintervall på 185-220 grader och en flampunkt på 61 grader. Kokpunktsintervall, om jag fattar det rätt, är de temperaturer mellan vilka man utvinner produkten ur råolja. (Bensin utvinns mellan 50 och 200 grader, fotogen mellan 175-250 grader och diesel mellan 250-300 grader, enligt wikipedia.)
Jag är inte kemist och vet inte vad man ska dra för slutsatser av detta, men man kan i alla fall konstatera att Statoil Blå och dagens Campingfotogen inte är identiska produkter. Är det någon som har testat Campingfotogen i stark kyla?
Två frågor till de kemiskt bevandrade:
1. Jag har tittat på en mängd säkerhetsdatablad för fotogenprodukter och flampunkten ligger generellt mellan 61 och 76. Är det generellt så att ju högre flampunkt = fler "tyngre" kolväten = sämre köldtålighet, eller är det mer komplicerat än så?
2. Ingen av de andra lysfotogensorterna i Sverige som jag tittat på har ett lika snävt kokpunktintervall som Statoil Blå hade (185-220), även om OKQ8 och Biltema kommer relativt nära med 175-225. Betyder ett snävare intervall att det är en produkt av bättre kvalitet? Eller är det det övre värdet man ska titta på, och försöka undvika höga kokpunkter för att det är ett tyngre, trögare bränsle? Jag tror inte jag har sett någon lysfotogen med ett övre värde som är lägre än 220.
Jag har läst, bland annat i den tidigare länkade tråden, att det är n-paraffiner som ställer till problem och stelnar i kyla, och att Statoil Blås fördel var en låg halt av n-paraffiner. Tittar man på t.ex. lampolja så står det ofta att de innehåller t.ex. "n-paraffiner c10-c14", och lampolja har man ju hört funkar dåligt i kyla. Men även lysfotogen innehåller alltså n-paraffiner, fast då kallar man det alkaner eller n-alkaner. Finns det något sätt att utläsa hur hög halten av n-alkaner är med hjälp av informationen i ett säkerhetsblad?
Googlar man på Statoil Blå upptäcker man att många båtägare har använt det till en fotogenvärmare av märket Wallas som verkar vara kräsen vad gäller bränslet. Man upptäcker också att i övriga Norden heter/hette produkten Esso Blue/Blå, vilket den även gjorde i Sverige innan Statoil köpte upp svenska Esso. Statoils försäljningsdel har sedan dess blivit ett eget bolag och bytt ägare och namn, men Esso som är en del av ExxonMobil finns fortfarande i andra länder. Under googlandets gång hittar jag en manual till dessa Wallasvärmare som säger följande:
The fuel must be premium
grade paraffin with a
Smoke-Point of 35 mm,
which should conform to BS
2869. Suitable types are
“Pink” and “Blue” in U.K.,
Esso Blue in Skandinavia
and in Europe generally the
Esso Exxsol D 60 (D180 –
220).
Kan det vara så att Esso Blue bara var ett annat namn på Exxsol D60 eller vice versa? Exxsol D60 finns fortfarande och marknadsförs som ett lågaromatiskt lösningsmedel. Det jag kan hitta av datablad när man googlar verkar stämma ganska väl överens med det jag vet om Statoil Blå (cirka 180-220 kokpunktsintervall, flampunkt 61, smältpunkt under -50). Googlar på man på svenska träffar på Exxsol D60 så hittar man en firma vid namn Barkmans som saluför produkten. De säger sig leverera över hela Sverige i emballage från 5 liter och uppåt. Det står inget pris och jag har inte kontaktat dem än, men jag undrar vad ni tror om mina teorier? Kan det vara så att kvalitetsfotogen fortfarande går att uppbringa?
Som de flesta vet var Statoil Blå känt som det bästa fotogenbränslet på den svenska marknaden, som kunde användas i stark kyla utan risk för paraffinutfällning och igensatta filter i köken. Den försvann från marknaden någon gång runt 2010 och inbitna fotogenkökseldare lämnades åt sitt öde i ett tillstånd av otrygghet och förvirring. Blå ersattes av en produkt från en annan leverantör som hette "Campingparaffin", som man påstod skulle vara en ren efterföljare. Sedan dess verkar man ha bytt leverantör en gång till. Den nuvarande "campingfotogenen" som finns på Circle K har enligt säkerhetsdatabladet ett kokpunktsintervall på 193-245 grader och en flampunkt på 73 grader.
Med hjälp av denna gamla utsidan-tråd har jag lärt mig att Statoil Blå hade ett kokpunktsintervall på 185-220 grader och en flampunkt på 61 grader. Kokpunktsintervall, om jag fattar det rätt, är de temperaturer mellan vilka man utvinner produkten ur råolja. (Bensin utvinns mellan 50 och 200 grader, fotogen mellan 175-250 grader och diesel mellan 250-300 grader, enligt wikipedia.)
Jag är inte kemist och vet inte vad man ska dra för slutsatser av detta, men man kan i alla fall konstatera att Statoil Blå och dagens Campingfotogen inte är identiska produkter. Är det någon som har testat Campingfotogen i stark kyla?
Två frågor till de kemiskt bevandrade:
1. Jag har tittat på en mängd säkerhetsdatablad för fotogenprodukter och flampunkten ligger generellt mellan 61 och 76. Är det generellt så att ju högre flampunkt = fler "tyngre" kolväten = sämre köldtålighet, eller är det mer komplicerat än så?
2. Ingen av de andra lysfotogensorterna i Sverige som jag tittat på har ett lika snävt kokpunktintervall som Statoil Blå hade (185-220), även om OKQ8 och Biltema kommer relativt nära med 175-225. Betyder ett snävare intervall att det är en produkt av bättre kvalitet? Eller är det det övre värdet man ska titta på, och försöka undvika höga kokpunkter för att det är ett tyngre, trögare bränsle? Jag tror inte jag har sett någon lysfotogen med ett övre värde som är lägre än 220.
Jag har läst, bland annat i den tidigare länkade tråden, att det är n-paraffiner som ställer till problem och stelnar i kyla, och att Statoil Blås fördel var en låg halt av n-paraffiner. Tittar man på t.ex. lampolja så står det ofta att de innehåller t.ex. "n-paraffiner c10-c14", och lampolja har man ju hört funkar dåligt i kyla. Men även lysfotogen innehåller alltså n-paraffiner, fast då kallar man det alkaner eller n-alkaner. Finns det något sätt att utläsa hur hög halten av n-alkaner är med hjälp av informationen i ett säkerhetsblad?
Googlar man på Statoil Blå upptäcker man att många båtägare har använt det till en fotogenvärmare av märket Wallas som verkar vara kräsen vad gäller bränslet. Man upptäcker också att i övriga Norden heter/hette produkten Esso Blue/Blå, vilket den även gjorde i Sverige innan Statoil köpte upp svenska Esso. Statoils försäljningsdel har sedan dess blivit ett eget bolag och bytt ägare och namn, men Esso som är en del av ExxonMobil finns fortfarande i andra länder. Under googlandets gång hittar jag en manual till dessa Wallasvärmare som säger följande:
The fuel must be premium
grade paraffin with a
Smoke-Point of 35 mm,
which should conform to BS
2869. Suitable types are
“Pink” and “Blue” in U.K.,
Esso Blue in Skandinavia
and in Europe generally the
Esso Exxsol D 60 (D180 –
220).
Kan det vara så att Esso Blue bara var ett annat namn på Exxsol D60 eller vice versa? Exxsol D60 finns fortfarande och marknadsförs som ett lågaromatiskt lösningsmedel. Det jag kan hitta av datablad när man googlar verkar stämma ganska väl överens med det jag vet om Statoil Blå (cirka 180-220 kokpunktsintervall, flampunkt 61, smältpunkt under -50). Googlar på man på svenska träffar på Exxsol D60 så hittar man en firma vid namn Barkmans som saluför produkten. De säger sig leverera över hela Sverige i emballage från 5 liter och uppåt. Det står inget pris och jag har inte kontaktat dem än, men jag undrar vad ni tror om mina teorier? Kan det vara så att kvalitetsfotogen fortfarande går att uppbringa?
