dum fråga om GPS

Hej.
Jag inser fördelen med en GPS för vägnavigering, men hur blir det på fjället?
Är det någon vits att besvära sig med att köpa friluftskartan (pro) eller är det papperskarta som fortsatt förblir ens bästa vän medan GPS:en används när man är vilse och vill veta sin position?

Någon som uteslutande använder GPS på fjället?
Några erfarenheter ni kan dela med er?
 

avslutad210712

Gäst
Den dagen kommer troligen inte när jag enbart litar på något elektroniskt på fjället, i alla fall inte om jag går på okända marker.

Dessutom får man en helt annan överblick på naturen när man har en papperskarta att titta på.

Använder GPS'n främst för att i efterhand kunna kolla var jag egentligen gick, för att se hur långt jag gått, för att enkelt kunna kolla hur långt jag har kvar till en viss punkt och för att veta hur många höjdmeter jag har kvar till nästa höjdpunkt när jag går uppför.
[Ändrat av avslutad210712 2007-05-13 kl 19:57]
 

Lästips

Helgelandskusten – Tio äventyr längs Norges dolda pärla

Helgelandskusten räknas till världens främsta destinationer för havskajak. Här är tio höjdpunkter för dig som vill utforska den norska kustskatten.

Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro

Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...

Månadens fråga: Värmebölja under vandringen - hur gör du?

Hur tänker du om höga temperaturer väntar under din planerade långtur: genomför vandringen, planerar om – eller ställer in?

Paddla i sommar: Tips och inspiration från Utsidans medlemmar

Utsidans redaktion tipsar om fem bloggar och forumtrådar som får oss att längta efter att färdas fram på vattenytan.
Kunde lägga mina 2 ören till tråden...

För det första är det ju en elektronisk pryl som inte funkar utan battier. Är det kallt och man glömt lägga GPS:en eller batterierna till den i sovsäcken på natten så kanske den inte vill starta på morgonen (tills man värmt upp batterierna lite (med kroppsvärme)). Sen har vi ju allt det andra, tappar man den kanske den slutar fungera, "vattentät", etc. etc...

Det är bra att lära sig veta hur prylen tar reda på ens position och hur GPS-navigering fungerar...

http://sv.wikipedia.org/wiki/GPS

Man kan exempelvis vandra i en djup dalgång och vips vet prylen inte om var man är. Prylen måste ha fri sikt (t.o.m. tät vegetation kan störa signalen) från minst 3 satelliter. För att även få höjden behövs minst 4 satelliter. Det kryllar av satelliter där uppe, men alla är inte GPS-satelliter. Någonstans deklarerade dom att det skall vara minst 24 stycken GPS-satelliter i funktion - och det är ju inte så mycket om man tänker efter, dom skall ju täcka hela globen. Ligger dom dessutom vid horisonten just när man behöver dom som mest så lär det inte hjälpa så mycket när man har stora berg runt omkring sig.

Men, trots allt, en modern GPS funkar riktigt bra :)

Jag vandrade över Island förra sommaren och använde GPS:en främst för att dokumentera min sträcka (inkl tältplatser, m.m) och att se hur långt jag gått under dagen. Pga att kartorna inte var uppdaterade på många år så stämde inte vägarna i verkligheten med kartan och i stenöknen mitt i landet blev det ganska svårt att navigera, speciellt i dimma - då var GPS:en en stor vän.

När jag är ute på vanliga turer är GPS:en ett hjälpmedel som navigerar åt mig och jag slipper lägga tid och uppmärksamhet på att försöka hitta något ställe mitt i terrängen. Min är också riktigt bra på att beräkna när jag bör vara framme vid ett visst mål, medelhastighet, när solen går ner, som exakt klocka (uppdateras ju mha satelliternas atomur), som höjdmätare (GPS-höjdmätning är dock inte 100%-ig, man måste se till att man får in flera satelliter och att höjden är stabil, å andra sidan har man ju sällan stabil höjd med en barometer när lågtrycket kommer in, finns GPS:er som även har barometer - då har man ju allt man behöver).

Karta och kompass bör dock alltid tas med. Skippar man kartan får man dock aldrig glömma en fungerande kompass (även kompasser kan balla ur, har en Silva som pekar åt öster istället för norr, t.ex).

Mvh
Michel
 
24 satelliter är minimum för ett komplett system, plus att det då ska ligga tre i reserv, men redan uppskjutna, alltså.
I praktiken finns det idag ofta 27-30 i drift, vilket ökar täckningsgraden lite grand.
Satelliterna är utspridda i sex olika banplan, med (minst) fyra satelliter jämnt fördelade i varje. Banorna lutar, så att satelliterna vänder ungefär på våra breddgrader. Den lutningen är vald med tanke på att det bor mer folk runt ekvatorn än vid polerna, men det ska ändå alltid finnas minst fyra satelliter som går att ta in vid polerna, där förhållandena alltså är sämst.

Detta hindrar naturligtvis inte att det kan vara tvärt omöjligt att få in någonting på andra platser, på grund av hinder av olika slag.

För övrigt håller jag helt med. GPS är fantastiskt, egentligen, men ger man sig ut i vildmarken är det förnuftigt att ha någon reservplan.

Anders
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips