Äldre åkteknik?

Äldre friluftshandböcker från "gillbergarnas" tidsålder tog ganska lätt på åktekniken. Något man tillägnar sig på en eller annan timme. En annan handbok säger att "ytterskär knappast används vid långfärdsskridskoåkning". Vilket torde betyda att man enbart körde på innerskär.
Åkte man allmänt annorlunda på den tiden sporten dominerades av skridskor med trästock? En del åkare, som var med då, menar att man tog det hela "lite enklare". Hastigheterna var klart lägre.
Själv tycker jag nog att gillbergarna var mer lättåkta än dagens högteknologiska produkter.. Kan bero på att skenorna var lite lägre och därmed mindre vingliga. Funderar emellanåt på att plocka fram mina gamla gillbergare och prova. Säkert minst 25 år sedan sist. Då gick de bra utom på snöbelagda isar, där trästocken bromsade lite.
Antagligen var de mer lättåkta. På den tiden körde ingen med stavar. Idag blir stavåkning allt vanligare. Sannolikt därför att moderna grillor, framförallt de med lös häl, är lite för svåråkta för flertalet.
Utan att återgå till trästockarna - det kanske finns en marknad för helmetallgrillor med lägre skena än de nuvarande.
 

Lästips

Månadens fråga: Värmebölja under vandringen - hur gör du?

Hur tänker du om höga temperaturer väntar under din planerade långtur: genomför vandringen, planerar om – eller ställer in?

Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro

Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...

Helgelandskusten – Tio äventyr längs Norges dolda pärla

Helgelandskusten räknas till världens främsta destinationer för havskajak. Här är tio höjdpunkter för dig som vill utforska den norska kustskatten.

Paddla i sommar: Tips och inspiration från Utsidans medlemmar

Utsidans redaktion tipsar om fem bloggar och forumtrådar som får oss att längta efter att färdas fram på vattenytan.
Bredare skenor

Gillbergarnas stora fördel tror jag är på ytmjuk våris, eftersom de framförallt är bredare. Tror inte höjden spelar så stor roll förutom att de inte är en fördel med snö på isen. Men jag har funderat på om de inte skulle vara bättre på vissa vårisar. De tenderar också att slå i (tåbygeln i metall) om man kör ytterskär, vill jag minnas. Det var ett tag sen jag testade dem...
 
Lite

lägre skridskor är en god idé. Men skenbredden på ca 1,3 mm passar nästan alltid bra. En annan faktor är klackhöjden och sultjockleken på skon.

Sulbredden begränsar men i min erfarenhet mera på innerskär vid frånskjutet än på ytterskär.

Vid saxning kan man i och för sig snubbla med sulan på ytterskär.

Thure
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips