Äldre friluftshandböcker från "gillbergarnas" tidsålder tog ganska lätt på åktekniken. Något man tillägnar sig på en eller annan timme. En annan handbok säger att "ytterskär knappast används vid långfärdsskridskoåkning". Vilket torde betyda att man enbart körde på innerskär.
Åkte man allmänt annorlunda på den tiden sporten dominerades av skridskor med trästock? En del åkare, som var med då, menar att man tog det hela "lite enklare". Hastigheterna var klart lägre.
Själv tycker jag nog att gillbergarna var mer lättåkta än dagens högteknologiska produkter.. Kan bero på att skenorna var lite lägre och därmed mindre vingliga. Funderar emellanåt på att plocka fram mina gamla gillbergare och prova. Säkert minst 25 år sedan sist. Då gick de bra utom på snöbelagda isar, där trästocken bromsade lite.
Antagligen var de mer lättåkta. På den tiden körde ingen med stavar. Idag blir stavåkning allt vanligare. Sannolikt därför att moderna grillor, framförallt de med lös häl, är lite för svåråkta för flertalet.
Utan att återgå till trästockarna - det kanske finns en marknad för helmetallgrillor med lägre skena än de nuvarande.
Åkte man allmänt annorlunda på den tiden sporten dominerades av skridskor med trästock? En del åkare, som var med då, menar att man tog det hela "lite enklare". Hastigheterna var klart lägre.
Själv tycker jag nog att gillbergarna var mer lättåkta än dagens högteknologiska produkter.. Kan bero på att skenorna var lite lägre och därmed mindre vingliga. Funderar emellanåt på att plocka fram mina gamla gillbergare och prova. Säkert minst 25 år sedan sist. Då gick de bra utom på snöbelagda isar, där trästocken bromsade lite.
Antagligen var de mer lättåkta. På den tiden körde ingen med stavar. Idag blir stavåkning allt vanligare. Sannolikt därför att moderna grillor, framförallt de med lös häl, är lite för svåråkta för flertalet.
Utan att återgå till trästockarna - det kanske finns en marknad för helmetallgrillor med lägre skena än de nuvarande.
