Sökresultat

Jag misstänker att när det gäller Häggsta så kommer det väl att bli en lite mer systematisk uppställning av argument och möjligheter i och med den inventering som ska ske där. Detta kan säkert i tillämpliga delar nyttjas av t ex bultkommitten för andra klippor också. Sen är det inte otänkbart...

Hehe, det är onekligen lite retorik i att säga "retrobulta tradleder". Vad det handlar om är ju att man byter en fast säkring mot en annan. Kallar man leden för tradled med pitonger, är det också en tradled med enstaka borrbult som jag ser det. Topprep är inte att förakta. Men knappast något...

Jag klättrade ganska mycket på Häggsta under början av min bana som klättrare, och gör det fortfarande i alla fall ett antal gånger per säsong. Jag är van de pitonger som finns där, men jag vet inte på vilket sätt det ökat mina möjligheter att bedöma kvaliteten på dem. Den avgörande skillnaden...

Väldigt mycket av det du beskriver får man ju sin beskärda del av på Häggsta, även utan pitongerna. Klippan är lite obestämt lös, och när man lägger egna säkringar, vilket ändå är det vanligaste, så finns det ibland gott om placeringar, ibland mer glest men sällan särskilt bra placeringar...

Det du skriver är väl i stort sett okontroversiellt, såtillvida att det knappast är möjligt att säga emot. Det kontroversiella ligger väl i att de klipps väldigt många pitonger varje sommar... Det är också så att det du skriver gäller oavsett typ av led, typ av klippa osv. Möjligen är det så...

Sant, ett pitong- och bultfritt Häggsta kräver ju att man klättrar i annan stil än på 40-80-talet kan man väl säga. Och pitongfritt är det inte idag, men pitongerna kan knappast på samma sätt som på 60-talet betraktas som fullvärdiga säkringar. Då slog man väl nya med viss regelbundenhet, och...

Bra fråga! Utan att veta känns det väl sannolikt att man ibland satt säkringar av den här typen med topprep, eller hängandes från annan bult. Det kanske inte alltid var så stor sak om man onsightade eller hur det gick till, och många leder blev ju först bestigna och därefter fribestigna. Det...

Beträffande museileder så var det bara en tanke, eftersom man ibland talar om värdet av att bevara Häggsta utifrån dess historia. Om sedan en bevarad led med pitonger skulle vara en led med gamla rostiga pitonger, men med flertalet bra egna lägg i själva verket, eller om det skulle vara en led...

Det finns nog flera sätt att hålla sig med en museiled. Fördelen med den vore att den skulle kunna dokumenteras som sådan, och den som klättrar kunde själv välja om denne ville utsätta sig för de ev riskerna. Om man istället lämnar slagna bultar kvar, går det inte att bortse från att folk...

Jag skulle möjligen kunna tänkt mig att Häggsta skulle ha utrymme för ytterligare ett alternativ; att någon museal led bibehålls med piitonger, som ett slags utställningsobjekt. Jag har själv alltid tyckt att det varit en extra dimension att klättra i Häggsta och klippa pitonger som i vissa fall...

Det är ont om sprickor som inte tillåter att man crimpar och smearar alls under nån längre sekvens. Förhudsnisses flykt, Grönbrink, har ju en hyfsad sträcka, som nästan kräver att man jammar. Men det är ju finger och handjam, och även om det är några meter, så är det en ganska liten del av leden.

Pitonger, vad ska man göra med dem? Frågan är inte ny, men aktualiseras kanske lite i och med tråden om Häggsta som startades nyligen. Jag har gjort en omröstningstråd av detta eftersom jag dels tycker att de flesta argument nog egentligen redan skrivits på forumet förr, och eftersom det...

Jag måste för en gångs skull säga att jag håller med om allt som skrivits i föregående inlägg.

Förslaget om att rensa landningar var bra. Det är ju faktiskt ett sätt att göra en led säkrare, och det minskar även risken att säkringsmannen ställer till det om han rör sig (och snubblar). Att rensa på berget kan behövas, men det är definitivt en grannlaga uppgift. Jag, och kamrater, har...

En ganska häftig bild! Känner inte igen, men gissar åtminstone på Dolomiterna.

Jag håller inte med om att det är så stor risk för att vi har förflyttats in på nåt sluttande plan. Vi är just där lagstiftningen placerat oss, och produktansvarslagen är inte så särskilt ny. Den passar nog dessutom rätt bra in i övrig lagstiftning, och principen är ändå ganska enkel. Ofta...

Nope. Så är det faktiskt inte. Det skiljer sig helt enkelt mellan dagens hem/villa-försäkringar eftersom de är oreglerade. Jag har en kamrat som visade sig ha utmärkt försäkringsskydd på sin vanliga hemförsäkring, när han trillade i backen. Jag vet sedan tidigare att jag själv fått olika besked...

Att gå igenom en checklista är inte fel. Oavsett om det är en skyldighet eller inte. Att träffen inte innehåller klättring under ledning av instruktör/guide känns rätt okontroversiellt. I absolut sämsta fall åker någon nybörjare dit, med felaktiga förväntningar. Då beror det väl på att denne...

http://www.sp.se/sv/index/services/fallprotection/sidor/default.aspx Det var listan som SP anger för vad de kan bistå med som anmält organ, och det var vad man hittade när man gick in på länken du tidigare bifogade. De skiljer alltså på fallskydd,och utrustning för bergsklättring. Hur det ska...

Det är möjligt att de gör det, men myndigheterna nöjer sig inte med det. Fråga t.ex. Elsäkerhetsverket eller Arbetsmiljöverket om de tycker att det räcker. Jo, men det är ju i slutänden en domstolsfråga. De flesta leverantörer (och kunder) har den ganska bestämda uppfattningen att...