Jag skulle möjligen kunna tänkt mig att Häggsta skulle ha utrymme för ytterligare ett alternativ; att någon museal led bibehålls med piitonger, som ett slags utställningsobjekt. Jag har själv alltid tyckt att det varit en extra dimension att klättra i Häggsta och klippa pitonger som i vissa fall faktiskt suttit väldigt länge.
Fast, då tycker jag nog att det ryms under de alternativ som finns att rösta på... Det är väl kanske det sista alternativet du är ute efter - det finns inte EN lösning, man måste alltid väga in en rad möjligheter och orsaker till att åtgärda olika.
Alternativet finns därmed, och det är väl också så att Häggsta inte är den enda "historiska" klippan, så jag tror man kan tillämpa resonemanget på Häggsta, eller på vilken klippa som helst. Jag avser i alla fall inte bara Häggsta med undersökningen. Jag tycker att det bör finnas ett generellt sätt att resonera kring pitonger. Om det sen finns nån särskild led på Häggsta där man vet att pitongerna är slagna av Gillis Billing, så kanske man kan tycka att den leden ska ha EN bedömning, medan alla andra ska bedömas enligt nåt annat sätt. Då får man nog välja det andra alternativet och kommentera här att man tycker att det borde finnas nåt särskilt annat sätt att se det på, på nån särskild led (vilken?) på Häggsta. Jag inser att marginal och riskvilja kan variera för olika leder och olika klättrare, men samtidigt så kan inte frågan vara anpassad för ALLA klättrare om de flesta klättrare har olika önskemål... Säkringar sätter man ju i huvudsak för att få nån slags säkerhet i sin klättring, och det är nog det som många klättrare förväntar sig när de klipper en bult. Det går inte att bortse från att möjligheterna att bedöma en bult under klättring är begränsade, och att det dessutom kan vara ont om alternativ att välja på när man väl befinner sig på leden. Som någon har sagt i en klätterfilm: Det är ditt liv det handlar om!
