Sökresultat

Du har rätt att tyngdpunkten spelar roll här. Men det är svårt att trimma kanoten väldigt exakt med tyngdpunkten. Det är svårt att göra medan man sitter i kanoten, och den perkfekta trimningen beror ju lite på vindriktingen; mera lovgriring i sned akterlig vind, och mer fallgirig i i sned...

I förhållande till kanoten rör sig paddeln mycket mera bakåt än åt sidan, men i förhållande till vattnet är rörelsen bakåt inte så stor (annat än vid kraftiga tag i låg hastighet). Antag att paddelbladet rör sig 5 cm bakåt, och 30 cm utåt. Om jag räknar rätt skulle det ge en anfallsvikel på...

Nå, det är ju ett ganska starkt indicium, måste jag erkänna. Men jag vill forfarande framhålla skillnaden mellan att komma fram möjligast fort, kosta vad det kosta vill ("köra med tända efterbrännkammare"), och mest ekonomiska marschhastighet. Här har gjorts jämförelse med bilar; låt mig...

Hmm. Har själv nyligen övergått från vinge till grönlandspaddel för havs-/långfärdspaddling (använder fortfarande vinge för motionspaddling). Och jag kan inte annat än vara lite nyfiken vad du baserar påståendet att det går fortare med en vinge. Beror ju givetvis på situationen -- talar vi om...

Intressant länk; ber att få tacka! Och så är ju "rejält" också ett lite relativt begrepp, och jag inser jag jag kanske ställer skalan lkite annorlunda än andra människor. Mitt problem är att jag, om jag inte koncentrerar mig, ofta fuskar med vänstra armen; håller överarmen tätt tryckt mot...

Alldeles rakt skall benet nog inte bli - får du benet helt rakt när du trycker ifrån skulle jag säga att du har för stort avstånd mellan sits och fotstöd. Det som jag upplever att fungerar bäst för mig är att inte tänka så mycket på vad jag gör med benen, utan koncentrera mig på att dra paddeln...

Inte brukat jag heller oroa mig för det, men kanske om man välter på grunt vatten och slår huvudet i botten? Eller om man efter en wet-exit plaskar omkring på läsidan av kanoten i grov sjögång och får kanoten i huvudet? Hur som hellst garanterar inte alla flytvästar heller att hålla ansiktet...

Jag har också råkat ut för roderhaveri några gånger. En gång tog jag mig in till närmsta strand och promenerade hem (hämtade kanoten senare med bil), övriga gånger har jag bara "haltat" hem med mitt söndriga roder - rent elände, men lyckligtvis har jag aldrig varit väldigt långt hemifrån när det...

Jag lutar lite i samma riktning. I min ungdom behärskade jag ingen egentlig räddningsmetod alls - inte någon sådan som brukar tas upp när räddningsmetoder diskuteras iaf. Bra klarade jag mig ändå - inte för att jag inte stjälpte, men för att jag kunde simma in till stranden med kanoten på...

Ja, fast nu mätte de ju inte kontraktionstiden på det viset, så noggranheten för deras klockor är ganska irrelevant. Ja, det var ju den tolkningen jag också tycker är den naturliga. Den intressanta poängen är ju att Hill själv verkar vara av annan åsikt.

Optimal frekvens - än en gång. (Det här intresserar antagligen bara riktigt insnöande teknik- och teorinördar, som undertecknad) Kunde inte släppa det här med den optimala frekvensen, så till slut gav jag mig ut på nätet och rotate tills jag hittade en gammal (1922) men tämligen intressant...

Jag provade i kväll med såväl min tävlingskajak som min havs-/långfärdskajak (med skott, men utan last). Med tävlingskanoten gick det ganska bra, faktiskt. Inte fick jag den helt tom, men tillräkligt för att man skulle ha kunnat paddla vidare utan ytterligare tömmande. Men havskajaken lyckades...

Det jag bekymrar mig mest för är egentligen inte att den hjälpande kanotisten skall stjälpa, utan klämma fingrarna eller försträcka ryggen (svårt att lyfta med benen när man sitter ...). Men jag har ju inte provat - kanske det är lättare (i ordets alla bemärkelser) än jag inbillar mig.

Jag har sett det där göras i simhall, men hur bra lyckas det i "8 m/s och styft metern höga krabba vågor,"? Med tävlingskajak och lungt väder kan jag intyga att det fungerar, men har man en chans också med lastad långfärdskajak? Till och med i "8 m/s och styft metern höga krabba vågor,"?

Japp! Jag började min paddlarkarriär i en Tracer, en juniortävlingskanot (lite stadigare än "vuxna" tävlingskanoter). Sedan övergick jag till Tiger, vilket ansågs vara det rankaste som fanns på den tiden (detta var på den tiden då det ännu fanns en minimi-bredd; hur den är i jämförelse med...

Förvisso, men ... ... jag kan inte låta bli att undra på vad du menar med den kommentaren. Att flygplan kan flyga upp och ned brukar användas som argument mot bernoulli-effekten som förklaring på hur flygplan kan flyga. Men ingen - i den här tråden åtminstone - har väl tagit till...

Att vingpaddeln fungerar bättre än en plattpaddel för ett effektivare rörelsemönster är fövisso en viktig poäng. Jag har inte brukat tillmäta det så stor betydelse, men vid närmare eftertanke tror jag att jag borde :-). Det innebär att en vingpaddel, om också en med små blad, kan ha fördelar...

Lite lösa funderinar: Med en plattpaddel brukar det uppstå två virvlar kring bladet -- en på var sida. Dessa virvlar brukar, i förhållade till bladet, åka framåt. Jag har tolkat detta som att virvlarna står stilla i vattnet, och bladet rör sig bakåt. Med en vingpaddel brukar det finnas en...

Jag änvände ordet verkningsgrad i fysikalisk bemärkelse: den mängd arbete en maskin (människa i det här fallet) utför ("ut-energi") givet en viss mängd "in-energi" (bränsle/elektrisk ström/mat/etc). Man borde kanske här skilja mellan paddelns (föremålets) effektivitet, och paddlandets...

Ja, antagligen rör sig även en vingpaddel lite bakåt. Min poäng var nu närmast att en plattpaddel inte ens i teorin kan bättre än stå stilla, medan en vingpaddel i teorin skulle kunna röra sig lite framåt. Nu måste jag erkänna att jag inte är så säker -- någon fysiologiexpert är jag...