Artiklar > Bergslagsleden Etapp 9: Göljestigen 3.0

Bergslagsleden Etapp 9: Göljestigen 3.0

Av: Håkan Friberg

Jag samlar alla mina texter om Bergslagsleden här.

Nu är det definitivt dags att uppgradera min text om Göljestigen. Jag skrev den första versionen år 2013 och uppdaterade den för några år sedan. Utvecklingen har emellertid fortsatt och det är redan dags för version 3.0.

 

Kilsbergens hembygdsförening - kilsbergen.eu - bildades 1995. Deras största projekt har varit att ställa i ordning vandringsleden Göljestigen - en rundslinga på upp till 5 ½ km. Det låter kanske inte så märkvärdigt, men det är en mycket trevlig upplevelse. Numera ansvarar Bergslagsleden även för Göljestigen. Hembygdsföreningen är dock skötselförening.

 

Den officiella startplatsen har flyttats från ledens sydligaste punkt upp till vägkorsningen och P-platsen nära naturreservatet Lövbrickan. Här finns informationsskyltar och torrdass.

Jag rekommenderar att man vandrar leden medurs. Det innebär att man från startplatsen tar den handikappanpassade leden söderut. Redan efter hundratalet meter kommer man då fram till en mycket inbjudande rastplats som har förändrats med åren.

Här finns numera två grillplatser. Den ena består av en trefot och den andra är av järn med gott om sittplatser runt och med en rejäl öppning för att rullstolar och permobiler ska få plats. Dessutom finns här en avställningsplats för denna typ av fordon. Här finns gott om ved och redskap i boden samt ett fast redskap för vedklyvning.

 

Leden fortsätter förbi en ensam soffa och sedan vidare på välbyggda broar.

När broarna tar slut delar sig stigen. Håll höger.

Hundra meter senare kommer man fram till en liten ”soffgrupp” bestående av två träsoffor, intill en informationsskylt om de magnifika klapperstensfälten vi följt ett tag.

Inom synhåll finns här också Märraklippan.

 

Klapperstensfälten längs Kilsbergens kant utgjorde - för cirka 10000 år sedan - Sveriges sydligaste område. Här skvalpade Yoldiahavets vågor medan landet sakta reste sig i samband med att inlandsisen drog sig tillbaka. Det lösa materialet sköljdes bort, men stenarna ligger kvar. Idag är denna gamla strandlinje ungefär 160 meter över havets nivå. Hela Närkeslätten - inklusive Örebro - låg alltså på havets botten vid denna tid.

Märraklippan har tyvärr inte någon spännande historia knuten till sig. De boende i närheten tyckte helt enkelt att det spruckna flyttblocket liknade en häst.

 

Sedan man passerat soffgruppen viker Göljestigen av mot sydost. Den som önskar kan fortsätta rakt fram (västerut, förbi Märraklippan). Man passerar då ett gruvhål innan man stöter på leden igen efter drygt trehundra meter. Denna genväg gör att man kapar cirka 1,5 kilometer, men man missar det mäktiga Skinnarsågsfallet.

Vi följer dock leden, men efter bara ett par hundra meter finns ännu en möjlighet att korta av sträckan. En stig leder västerut och man kommer då fram på leden igen precis vid det mäktiga Skinnarsågsfallet. På detta sätt kapas en knapp kilometer, men man missar ett mycket trevligt avsnitt där leden slingrar sig fram intill bäcken.

 

När man kommer ner till den sydliga P-platsen (det som tidigare var den officiella startpunkten) pekar de blå pilarna lite snett.

Man ska gå till det sydvästliga ”hörnet” och följa stigen över bron för att sedan svänga till höger – norrut. Här följer stigen bäckens vindlingar och man har den hela tiden inom såväl syn- som hörhåll.

På flera ställen förvånas man över naturens nycker.

Cirka trehundra meter efter bron passerar leden en plats som verkar se annorlunda ut varje gång jag kommer hit. Detta har tidigare varit en mycket välordnad rastplats med bord, bänkar, eldstad, vedförråd. Anledningen till att den försvunnit är att boende i den lilla byn Havregruvan har klagat över den kraftiga trafiken. Det är bland annat därför som Bergslagsleden har flyttat den officiella startplatsen. Jag har bara beröm för de nya rastplatser som blivit iordninggjorda, men… jag saknar denna. Senast jag passerade här fanns enbart en sittbänk kvar.

Direkt efter rastplatsen svänger leden över på bäckens östra sida.

Strax efter passerar man en märkligt slipad stenbumling ute i vattnet och när man rundat den ser man Skinnarsågsfallet i fonden.

Skinnarsågsfallets rastplats är ordentligt utbyggt. Även här finns två grillplatser – en trefot med tre bänkar runt och en traditionell av järn med sex bänkar runt. Här finns rejält vedförråd med ved, såg, yxa, huggkubbe och sågbock.

I närheten av rastplatsen finns en minnestavla över Närkes skogskarlars klubb som bildades på denna plats 1932.

Denna förening har bland annat gjort en fantastisk insats när det gäller att leta upp och dokumentera alla gamla torp i Kilsbergen – allt redovisat i boken Kilsbergstorp.

Här vid Skinnarsågsfallet känns det helt naturligt att stanna till. Mina bilder från detta ställe gör inte platsen rättvisa. Detta är ett av Kilsbergens högsta fall och både vår och höst kan det forsa rejält här.

Ovanför fallet går leden på en bro, vilket gör att man har riktig närkontakt med vattnet.

På en karta från 1796 står texten "Skinnarsågen, damm, quarnställe".

 

Ända från starten av turen har närheten till vattnet varit mycket påtaglig. Det har porlat och forsat oavbrutet med ett crescendo när man passerar Skinnarsågsfallet. Men strax efteråt tystnar vattnet plötsligt. Det flyter lugnt och stilla i sirliga meandrar. Effekten är nästan öronbedövande.

Just på denna plats hade man tidigare ordnat ytterligare en rastplats som upphöjts till "meditationsplats". Sist jag vandrade här fanns inga bänkar kvar. Trots det lockar platsen till en paus. Jag hoppas att denna plats förses med ett par bänkar. Här behövs ingen eldstad. Det finns både tidigare och längre fram längs leden.

Möjligen var det just här som Skinnarsågsdammen hade sin plats. Naturens former talar för det.

 

Strax norr om meditationsplatsen ansluter den stig som kommer direkt från ”soffgruppen”.

Om man vill gå långt och fort är Göljestigen inte det rätta vägvalet. Hela upplevelsen bygger på att man har förmåga att gå sakta, stanna ofta, se och förundras. Bitvis är stigen spångad.

Hembygdsföreningen (numera Bergslagsleden) har verkligen gjort allt för att göra området så lättillgängligt som möjligt. Man måste dock vara beredd på att det är ganska många höjdmeter mellan ledens högsta och lägsta punkt. 

Nu slingrar sig stigen fram och tillbaka över bäcken ett par gånger. Man passerar ett område med död skog – följden av att bävrar här tidigare byggt en damm. Den vanligaste orsaken att bävern överger sin boplats är att all lövskog avverkats så att den inte längre har någon vinterföda. När lövskogen åter vuxit upp - vilket sker just nu - händer det att bävern återvänder för att på nytt bygga damm i området.

 

Leden går över två broar, sedan befinner man sig åter på västra sidan bäcken.

Efter bro nummer två kommer man direkt upp på en stor kolbotten, och bakom en mycket stor gran döljer sig kojan.

Den lilla jordvallen runt kojruinen avslöjar att de varit torvklädd. Spismuren har rasat en del. Den ”överliggare” som ofta syns över spisöppningen har rasat ner på marken men rökgången syns tydligt.

Virke till milorna höggs under våren och försommaren. På hösten kolades milorna och när det blivit slädföre transporterades kolet till hyttor och smedjor. Åtgången av kol var stor. I en hytta av Pershyttans storlek gick det åt flera kolmilor per dag. För att förse de många hyttorna med träkol kolades varje höst tusentals milor i Bergslagens skogar. På en orienteringskarta som täcker 3x3 km i trakterna av Tomasboda och Blackstahyttan finns över 500 kolbottnar utritade. Detta ger en föreställning hur tätt kolmilorna låg och hur hårt träkolsframställningen tärde på skogen.

Kolarkojan var en enkel byggnad. Ofta var den uppförd av klentimmer med trampat jordgolv. Inne i kojan fanns en eldstad och en eller ett par sovplatser.

 

Strax innan Göljestigen ansluter till Bergslagsledens 9:e etapp går stigen fram på en gammal körväg. Bron över bäcken och själva vägen byggdes på 1950-talet för att transportera avverkat timmer.

Vägen fortsatte söderut via Märraklippan för att sedan gå ut över "stenåkern" (det vill säga klapperstensfälten).

 

När Göljestigen ansluter till Bergslagsleden följer vi den österut - mot sjön Göljan.

 

Som många andra sjöar i Kilsbergen är Göljan uppdämd. Denna mur håller upp Göljans vattenmassor, men... det har den inte alltid gjort. Snösmältningen våren 1951 var ovanlig kraftig. Vintern hade varit snörik och snön låg kvar länge. Men i slutet av april kom det in varm luft som startade en snösmältning som blev rekordsnabb. De uppdämda sjöarna i Kilsbergen fylldes snabbt och natten mellan den 2 och 3 maj brast dammen i sjön Göljan. En kraftfull flodvåg sköljde nerför Kilsbergsbranten och slet med sig allt i sin väg. På ett par timmar sänktes sjöns vattenstånd med nära tre meter. Förödelsen blev stor. Bland annat förstördes Örebro Velocipedklubbs nyuppförda stuga. Klubbstugan stod med långsidan vänd mot det framstormande vattnet. Endast två saker återstod efteråt - en av husets plintar samt en sågbock. Det mesta av huset begravdes under sten- och trädmassor ett femtiotal meter längre bort. Nere i Frösvidal samlades all den bråte som vattenmassorna fört med sig. Som tur var kom ingen människa till skada.

 

Intill dammen fanns förr en enkel rastplats med bänkar och en liten eldstad. De är borta nu. Denna rastplats är inget Bergslagsleden har ordnat. Möjligen är den skapad av fiskeföreningen.

 

Vindskyddet vid Göljan - Bergslagsleden etapp 9 - är välbesökt. Det är inte så konstigt. Det är ett av de trevligaste ställena längs hela leden.

Den ligger också i ett område med många intressanta sevärdheter - inte minst de båda naturreservaten Trolldalen och Vargkitteln. Detta får till följd att där ofta är ont om ved. Vid mitt senaste besök fanns där ved men inte av bästa kvalitet.

 

Vindskyddet är cirka 2,5 x 3 meter. Här finns en bra eldstad med galler och sittbänkar runt. I närheten finns dass samt vedbod med två yxor, såg, sågbock, hink. Skyddet är placerat på en klippa ovanför sjön. Vindskyddet har kvällssol och bjuder ofta på magiska kvällar.

 

Göljestigen följer Bergslagsleden en knapp kilometer, över ett par broar, fram till grusvägen.

På fyra olika ställen i närheten har länsstyrelsen med flera, i början av år 2021, gjort insatser för att underlätta för olika vattenlevande djur och växter. På platsen vid den sista bron – precis vid grusvägen – har det gjorts utfyllningar och förändringar av vattnets fallprofil.

 

Nu fortsätter Bergslagsleden rakt fram över vägen medan Göljestigen följer grusvägen åt sydost.

 

Efter bara ett hundratal meter längs vägen finns Stora Överhänget - en mycket mäktig och inbjudande rastplats. Trots sin storlek är den lätt att missa om man inte är uppmärksam. Den ligger cirka 50 meter till vänster (öster) om vägen.

 

Ytterligare några hundra meter längre ner längs vägen passerar man Adlers källa till vänster, som oftast innehåller friskt och gott vatten. Vid stark nederbörd eller kraftig snösmältning finns det dock risk för att dikesvatten rinner ner i källan.

Denna källa har fått sitt namn efter inspektor Torsten Adlers, 1892-1966. Han var råvaruinköpare till Örebro Pappersbruk. Adlers hade ett torp (fritidshus) i Blackstahyttan - "Höka-Pers stuga" - där han vistades ofta. Eftersom han var en hängiven friluftsmänniska och jägare, befann han sig ofta - både genom arbetet och på fritiden - i Kilsbergen.  Torsten Adlers var en initiativtagare till Blackstahytteloppet på skidor. Det var en ganska känd skidtävling på 1930- och 1940-talen och med stort startfält. Det är samme Torsten Adler som bodde i Adlerska villan vid Svartån i Örebro.

När vägen byggdes om blev källan gömd och höll på att glömmas bort men Kilsbergens hembygdsförening har lyckats återskapa den.

 

När vi druckit oss otörstiga återstår bara 500 meter längs grusvägen innan vi är framme vid startpunkten igen.

 

Här hittar ni mer information - inklusive karta - om Göljestigen.

 

Avslutningsvis GPS-positioner på de platser jag berättat om.

P-plats (nya)                                     N59° 21.409' E14° 57.945'

Grillplats Lövbrickan                       N59° 21.320' E14° 57.866'

Ensam soffa                                      N59° 21.288' E14° 57.857'

Bro anpassad                                   N59° 21.234' E14° 57.890'

Klappersten                                      N59° 21.234' E14° 57.890'

Soffgrupp                                          N59° 21.162' E14° 57.825'

Märraklippan                                   N59° 21.156' E14° 57.807'

Gruvhål                                             N59° 21.151' E14° 57.692'

Genväg Skinnarsågsfallet               N59° 21.086' E14° 57.983'

P-platsa gamla                                 N59° 20.955' E14° 58.177'

Bro sydligast                                     N59° 20.914' E14° 58.158'

Hålträdet                                          N59° 20.948' E14° 58.047'

Grillplats gamla                                N59° 20.977' E14° 57.912'

Bro D Göljestigen                            N59° 20.983' E14° 57.909'

Grillplats Skinnarsågsfallet            N59° 21.023' E14° 57.886'

Skinnarsågsfallet                             N59° 21.031' E14° 57.875'

Bro Skinnarsågsfallet                      N59° 21.032' E14° 57.833'

Rastplats Lugnet                              N59° 21.073' E14° 57.693'

Badkaret                                           N59° 21.088' E14° 57.623'

Bäverland                                         N59° 21.089' E14° 57.463'

Vackra kanten                                  N59° 21.181' E14° 57.423'

Bro Kojruin                                       N59° 21.256' E14° 57.278'

Kojruin + KB                                      N59° 21.252' E14° 57.256'

Färdväg                                             N59° 21.285' E14° 57.152'

Järnvägsbron                                   N59° 21.310' E14° 57.025'

Göljedammen                                  N59° 21.502' E14° 56.806'

Göljedammen rastplats                 N59° 21.526' E14° 56.812'

Göljan VSK                                        N59° 21.610' E14° 56.811'

Bro F                                                  N59° 21.726' E14° 57.076'

Bro G                                                  N59° 21.757' E14° 57.143'

Bro H                                                  N59° 21.844' E14° 57.257'

Stora Överhänget                            N59° 21.814' E14° 57.311'

Adlers källa                                       N59° 21.523' E14° 57.574'

 

Logga in för att kommentera
 Glömt namn/lösen?
2021-12-10 15:35   Karolina P
Tack för en jättebra beskrivning med text och bilder! Attans bara att den ligger så långt bort från där jag bor. Men vid nästa besök i Örebro får den vara med på listan över saker att uppleva!
 
Svar 2021-12-13 07:41   Håkan Friberg
Tack för din kommentar och välkommen hit. Områdena runt Bergslagsledens 9:e etapp bjuder på fantastiska vägvalsmöjligheter.
 
2021-12-10 17:47   OBD
Tack för den fina beskrivningen av en för vissa personer lagom lång vandring. Men höjdvariationerna kanske kan ställa till det. Verkar som hembygdsföreningen lagt ner mycket arbete som resulterade i en mycket välordnad rundslinga. Som vanligt får du med både kultur, historia och geologi. Allt illustrerat med fina bilder.
 
Svar 2021-12-13 07:48   Håkan Friberg
Denna runda frekventeras mest av barnfamiljer och oss pensionärer. Ytterst få långvandrare passerar här. Det beror nog mest på att de inte känner till vilka fantastiska kombinationsmöjligheter som detta område erbjuder med Gårdsjön, Vargkitteln och Trolldalarna.
Tack för ditt flitiga kommenterande!
 
2021-12-10 20:01   BrittMarie
Trevlig och intressant berättelse om en dito vandringsled! Jag gick där i påskas, efter att ha mutat in sovplats vid Göljan. Minns särskilt klapperstensfälten, jag är van vid det från Vätterns stränder, det känndes väldigt märkligt att se mitt inne i en skog. Kommer säkert att återvända hit för nys strövtåg och för återseendets glädje
 
Svar 2021-12-13 07:52   Håkan Friberg
Trots att detta område är ett av de mest välbesökta längs Bergslagsleden så förvånas jag ofta över hur få jag möter om jag bara kliver utanför lederna. Kartstudier lönar sig!
Välkommen tillbaka!
 
» Visa även betygsättningar utan kommentar