Är och fiskar

Är och fiskar..

Vad är det som får människor att ge sig ut i en båt, stå och huttra i timmar för att sedan uppleva en kort stund lycka då den glänsande fisken lockas upp ur djupet? Personligen har jag aldrig hållit i ett metspö, och jag är övertygad om att det finns en fiskart som heter "Findus fiskpinnar", som simmar omkring med extra knaprig panering.

Hur känns det då att åka på fisketur? Jag gjorde slag i sak. Himmeln var klarblå då jag steg av bussen vid Årsta havsbad i närheten av Stockholm.

Jag hoppar i båten med bröderna Jean och Pelle Jältsten som driver Skärgårdsguiderna, vilka anordnar fisketurer för privatpersoner och företag. En dagstur kostar 800 kronor, då ingår fiskeredskap och mat. Det är populärt med fiskeguider i skärgården. Fiskar under 40 centimeter är det lag på att släppa fria, så man tar bara de fullvuxna exemplaren. Vi ger oss ut på Horsfjärden, där syns mycket riktigt en ubåt, men den är inte rysk, utan kommer från Musköbasen intill. Vi styr mot ett skyddat sund där gösen vandrar in från havet. Pelle stänger av motorn och tar fram ett par spön med jigg som agn, vilket gösen nappar på. Jag sitter med mina storstadskläder och mobilen i högsta hugg, mitt i detta natursköna paradis. En häger stryker vattenytan, det är vindstilla och blodtrycket sjunker gradvis efter stressen på T-centralen för bara någon timme sedan.

Fylls med harmoni medan jag vevar in betet och kastar det igen med en meditativ rörelse. Samtidigt är jag lite skräckslagen över vad som händer om jag skulle få napp, om jag inte skulle orka hålla emot och dras ned i djupet, slukas av rovdjuret. Efter bara några minuter får jag napp, stolt som en femåring som visar upp sin nyligen tappade tand, håller jag upp min fångst. Dessvärre är den gös som nappat ingenting i jämförelse med de 20 kilos laxar som grabbarna drar upp i ytterskärgården.

Text och bild: Daniel Åkerlind   

Kort introdutktion till fiske hittar du här.