Nyheter > 40 år sedan olyckan i Anarisfjällen

40 år sedan olyckan i Anarisfjällen

Den 23 februari 1978 inträffade Anarisolyckan i södra Jämtlandsfjällen då åtta ungdomar omkom. Orsakerna till olyckan var hårt väder, undermålig utrustning och begränsad fjällvana. Till följd av Anarisolyckan och flera andra allvarliga fjällolyckor tillsatte regeringen Fjällsäkerhetsutredningen för att samordna fjällsäkerhetsarbetet. Idag har Fjällsäkerhetsrådet vid Naturvårdsverket denna uppgift.

–Anarisolyckan var en tragedi framför allt för anhöriga och vänner, och för dem som deltog i räddningsarbetet. Efter olyckan lades grunden för dagens fjällsäkerhetsarbete, som har haft en stor betydelse för att liknande olyckor inte ska inträffa igen, säger Per-Olov Wikberg, samordnare för Fjällsäkerhetsrådet vid Naturvårdsverket.

Fjällsäkerhetsrådet leder idag det svenska fjällsäkerhetsarbetet och samverkar med de lokala fjällsäkerhetskommitteérna i de 13 fjällkommunerna. Rådet samarbetar också med fjällräddningen som ansvarar för direkta insatser i kritiska lägen.

Under de senaste åren har räddningsinsatser ökat både i vinter- och sommarfjällen. En trolig förklaring är att andelen ovana besökare blir allt fler. Det visar den enkät om besökare i sommarfjällen som genomförts årligen sedan 2014 vid fjälldestinationer och STF:s fjällstationer. De tre vanligaste misstagen som fjällbesökare gör är att de underskattar hur snabbt vädret kan förändras, överskattar sin egen kondition och litar för mycket på mobiltäckningen.

Sex tips från Naturvårdsverkets Fjällsäkerhetsråd för en tryggare fjällvistelse:

  1. Välj rätt utrustning. Kläder och pjäxor ska tåla väta. Kläderna bör bäras i flera skikt för att enkelt anpassas efter väder och temperatur. Ryggsäcken ska inte packas för tung. På Fjällsäkerhetsrådets webbplats finns checklistor med tips på lämplig utrustning för olika aktiviteter.
  2. Lämna färdmeddelande. Det är viktigt att någon känner till er planerade färdväg och när ni räknar med att komma tillbaka. Berätta för en vän, en släkting eller någon annan som kan slå larm om ni inte skulle återvända som planerat.
  3. Anpassa turen efter vädret. Vädret kan slå om hastigt i fjällen. Ta del av lokala och aktuella väderprognoser. Respektera alltid utfärdade fjällvädervarningar.
  4. Följ markerade leder. Ledsystemet i fjällen är väl utbyggt och bidrar till ökad säkerhet. De flesta gör klokt i att följa lederna vilket gör det enklare att hitta och är ett säkrare alternativ om man skulle behöva söka hjälp.
  5. Ta med karta och kompass. Se till att kartan är aktuell. Användning av kompass kräver kunskaper – instruktioner finns på Fjällsäkerhetsrådets webbplats. Använd gärna GPS, men tänk på att mobiltäckning ofta saknas i fjällen och att batterier snabbt kan laddas ur, särskilt när det är kallt.
  6. Rådfråga erfarna. Människor som ofta vistas i fjällen kan ge viktig information. Både fjällstationer och fjällsäkerhetskommitteér har kunskaper om sina omgivningar. Ta kontakt och ställ frågor som underlättar er planering.

Läs mer på Fjällsäkerhetsrådet.

Logga in för att kommentera
 Glömt namn/lösen?
2018-02-27 13:39   wisher
Intressant att Norge har delvis andra råd:

http://www.fjellvett.com/fjellvettreglene/nye-fjellvettreglene
 
2018-02-27 19:25   Islusen
Fast det var inte bara ungdomar, den äldsta var 37 år (enligt polisrapporten) och flera andra var också äldre än det man brukar kalla 'ungdomar'. De hade sammanlagt fyra vindsäckar, fyra spadar, gott om proviant, varm dryck i termosar, sovsäckar, extra kläder och två nödradioapparater. Så de var inte heller dåligt utrustade. Radioapparaterna funkade dessvärre inte, men varför man inte använde resten av utrustningen (sovsäckar, mat, kläder mm hittades orörda i packningen intill den snögrop de försökt ta skydd i) får vi nog aldrig veta.
 
2018-02-27 19:27   Islusen
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/atta-omkom-i-landets-svaraste-fjallolycka-anarisolyckan
Aktuellt nyhetsinslag, plus länk till Rapports inslag som sändes 1978.
 
2018-02-27 19:37   wisher
Ja, det är märkligt med den oanvända utrustningen. Man kan ju gissa att de kämpade på så länge att de var utmattade, omtöcknade och nedkylda när de försökte slå nödläger. Men de var så många att någon borde varit klarare i huvudet. Och vad hände med vindsäckarna? Användes de? Gick de sönder?

Ruggig och mycket sorglig händelse.
 
Svar 2018-03-01 19:05   Islusen
Det finns en ganska bra sammafattning i nyhetsinslaget som jag länkade till, vindsäckarna användes men skyddet som grävdes (av en av personerna i sällskapet på 6 personer, de andra satt i vindsäckarna under tiden, enligt polisrapporten) blev alldeles för dåligt. Och än sämre skydd blev det när ytterligare tre personer dök upp och ville få plats i snögropen, då rasade taket tydligen in. Även de tre nyanlända hade spade och vindsäck med sig, men de var ute på dagstur och hade lämnat det mesta av sin packning i Lunndörrsstugan (ca 4 km bort).
Det var en person som blev trött och lite nedkyld i det större sällskapet, det var därför man stannade till från första början. Därefter slog vädret om väldigt hastigt och blev riktigt, riktigt dåligt.
 
2018-02-28 21:17   The Crow
När jag gjorde lumpen så hade vi en strapatsövning. Det var en del i att få högre grad. Övningen gick väl främst ut på att gå hela dagen och större delen av natten och till och från lösa nån uppgift som att bygga vindskydd i skogen. Befälen hade lyckats pricka in en halv vecka då det regnade i stora drag oavbrutet. Vi hade en dygnsrason med oss var vilket bestod av en frukost och två lunch/middag.

När vi kom i "mål" på torsdagen, vi hade gått ut måndag morgon/natt, så hade alla ett mål mat kvar i ryggsäckarna. Det är med andra ord väldigt lätt att ta korkade beslut, eller inga beslut, när man är utmattad. Det är så lätt att bara "vila lite" först.
 
» Visa även betygsättningar utan kommentar

 

Logga in