Höje å
Midsommardagen. När vi vandrar förbi Lomma Camping ligger det ett dis av dagen efter över området. Husvagnarna står tätt intill varandra, med förtält som rister i vinden. Men inga människor. Vi går vidare ned till stranden och bort till fyren innan vi vänder och vandrar i sanddynerna till Haboljung. Sikten är vid och vi ser ösregn dra fram både norr om oss och på den danska sidan. Men vi förblir torrskodda, trots att vi i vinden känner doften av regnet. Ett par Kitesurfare visar upp sina konster vid den långgrunda stranden, och vi sätter oss på en bänk med vårt thé och våra smörgåsar och betraktar deras framfart med beundran. Solen värmer! Trots vandringens många intryck är det dock den första kilometern vid Höje å som stannar kvar i minnet och som ger ett vackert avtryck av midsommardagen 2008!
"Det är svårt att beskriva känslorna kring detta att precis ha lärt sig gå! För det är så det känns: att vi nu, i mogen ålder har rest på oss och börjat gå efter ett stillasittande liv." Vad härligt! Heja heja! Jag har ett citat på min kyl där det står: "Det är aldrig för sent att bli den du skulle kunna bli". Och det tror jag på. Bara man vill och är motiverad så kan man göra precis vad som helst, när som helst. Önskar er en härlig vandrarsommar.