Bloggar > Amelies

Amelies

Skydd i Mikkastugan - Sarek 2018 - Dag 4

(så, snart ett år efter senaste delen av förra årets vandring så återupptar jag skrivandet)

Álggavágge - Tjåggnårisoalgge

Det är morgon den 21 juli. Det regnar inte. Det åskar inte. Solen skiner och himlen är blå. Vi kan avnjuta frukosten utanför tältet före vi börjar ta oss mot Skárjá med planen att bestiga Låddebákte om några dagar.

Det är lättgånget genom Álgavágge och det första som verkar bli lite problematiskt är att vada Guohperjåhkå. Stigen som vi följer går rakt ut i det forsande vattnet. Det ser djupt ut. Rentav omöjligt och sådär lagom idiotiskt att försöka sig på. Det brukar kanske gå att vada här, men inte idag. Vi följer jokken västerut och hittar en plats som känns bra. Blöta blev vi såklart, men vi passar på att äta lunch och dricka kaffe i solskenet medans vi torkar strumpor, skor och byxor i gräset. En tysk man kommer förbi och menade att man kunde hoppa över stenar lite längre bort.

 

När vi närmar oss Rapadalen så märker vi att det börjar mörkna i dalen. Vi är ju vana vid det här nu, vi vet precis vad det betyder. Det kommer börja spöregna och det kommer börja åska. Vi vilar oss en stund och försöker ta snygga time-lapses av molnen (det misslyckades). 

Regnet är egentligen helt okej. Uttycket "det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder" verkar stämma. Jag är varm, lite blöt. Men det är okej.

Vi kommer fram till Mikkastugan och bestämmer oss för att vänta ut ovädret. Molnen som kommer från vårt håll ser allt annat än trevliga ut. Vi står utanför en stund, försöker oss på time lapses igen (det går bättre nu). Efter en stund har vinden blivit starkare och regnet hårdare. Vi väntar inne i stugan nu. Tysken som vi träffade tidigare är inne i stugan, men efter en stund så väljer han att trotsa ovädret och gå. Han fäller upp sitt paraply, och försvinner bort mot bron över Smájlajjåhkå.

Efter en liten stund kommer två genomblöta tyskar till. Det kanske är vi svenskar som är extra noga med vår utrustning eller så är vandringskulturen bara annorlunda. Tyskarna bar varsin genomblöt träningsoverall. De såg ut att frysa. Men, kläderna var kanske snabbtorkande iallafall. 

Vi fortsätter efter 1,5 timma vid stugan, för ovädret har dragit vidare norrut. 

Vi gick ungefär tre kilometer till, det kändes skönt och vilan i Mikkastugan hade gett lite extra kraft även om det var ganska sent. Vi vadar en jokk, och slår upp tältet lite senare. Vi brukar sätta upp vår lägerplats vid 18-tiden. Idag är klockan nio när vi är färdiga. 

Det är uppehåll. Det är otroligt mycket myggor. Jag är nöjd i min myggtröja som håller kräken borta och jag får dessutom användning för min mygghuva. 

Det är något speciellt med ljuset den här kvällen och jag kan inte hålla mig från att springa omkring och fotografera omgivningen. 

Det går aldrig att fånga verkligheten på bild. Men kvällen var speciell. Kanske för att vi än en gång får njuta av en fin kväll efter att behövt utså regn, blåst och oväder. 

< Dag 3

Postat 2019-06-26 19:29 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

 

Logga in