...några provytor senare...

Album: Mina bilder


Foto: jesa
Efter 20 förflyttningar på vardera 100 m kan dock även den vackraste dag kännas som jobb igen. Wilma var inte imponerad av det utförda arbetet. Hon reste sig motvilligt när det var dags att gå vidare, och när jag satte ner pinnen igen sjönk hon ner på stället med en djup suck. Varför gör vi det här, matte?
(Logga in för att skriva en kommentar)
2009-03-13 18:25   fson
Betyg5
Härlig bild! Ett stort plus för den sunt sneda horizonten - den gör mycket av bilden tillsammans med den motsatta sluttningen!
Själv jobbade jag med liknande inventerngar åt Nya Zeelands naturvårdsmyndighet för några år sen (tja, tempererad regnskog istf kalfjäll, men ändå..); Chefen där hade en likadan jycke som altid var med i fält: Bill the dog. Han var inte heller särskilt botaniskt intresserad, fast kakor gillade han oxå. Och att leta upp illaluktande bös i buskarna.. :D
Per
 
2009-03-13 21:14   jesa

Haha, det där med illaluktande bös känner jag igen :D Som tur var fanns det inte så mycket sådant uppe på fjället :)
 
2009-03-14 22:10   Islusen

Fast nog ser hon ut att ha det ganska härligt ändå, jycken.... Vad är det du inventerar?
 
2009-03-15 09:11   jesa

Den här gången gjorde jag metodtester för det här projektet: http://www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med-naturvard/Skydd-och-skotsel-av-vardefull-natur/Uppfoljning-i-skyddade-omraden/
 

Lästips

Alltid
gratis!
Bli medlem!

Var med i Sveriges största outdoor-community och få Månadens Utsidan.