Nianån avvattnar de reglerade Niensjöarna, 163 m ö h, rinner till största delen genom skogsterräng och mynnar i havet vid Njutångersfjärden.

Nianåns lopp är delvis grenat med forsar och lugnvatten. Bottnarna varierar från blockiga i starkt strömmande sträckor till grus och sand. Ån kantas delvis av fina strandskogar med björk, klibbal, gråal och olvon. En liten orensad bäck från Fuskåssjön rinner närmast ån i ett kraftigt meandrande lopp i en grund ravin. Utmed bäcken växer bl.a. tibast, lönn och olvon.

Nianåns fauna är intressant och värdefull. Särskilt värdefull är förekomsten av flodpärlmussla och utter. Strömstare observeras regelbundet. I ån finns lokala bestånd av öring av god kvalitet. Kraftverket vid Sofieholm nära åns mynning hindrar havsvandrande fisk från att få tillgång till Nianåns lekvatten. Till mynningen söker sig sik, öring, nejonöga, aborre, mört och annan vitfisk.

Ån har betydelse för fritidsfisket samt hyser en artrik och intressant bottenfauna. Återställning efter flottledsrensningar i mellersta delen av ån har genomförts av Hudiksvalls kommun.

Nianån mellan Nianfors och Näcksjö fick skyddsklass II i länsstyrelsens vattendragsinventering. Å bedömdes som nationellt värdefull och regionalt särskilt värdefull vid naturvårdsverket och länsstyrelsens genomgång 2005. Åns värden begränsas av regleringen och kraftverket i Mynningen.

Området kring Sofieholms kraftverk och mynningsområdet är en 300 meter lång sträcka med ca 20 meters fallhöjd. Fåran rinner i en grund ravin. Stränder och bottnar är blockiga. I södra kanten av fåran växer lövskog av rönn, hägg, al och lönn. Den norra brantare sluttningen intas av gammal barrskog. På höjden finns ett glest mer kultupräglat tallbestånd. Floran är inte närmare studerad lundelm, trolldruva, strutbräken, skogssallat och rörflen är exempel på arter i området.

Hudiksvalls kommun

0, Områden som ej kan klassificeras enligt IUCN: s system.

2,45

0,07

2,91

2,98