Kaninlandet har tidigare, före 1950-talet, till största delen använts som åkermark. På enskifteskartan från 1830-talet beskrivs området till stora delar bestå av ¿sandmylla¿. Den nordvästra delen har varit ängsmark och utmed områdets västra del har det vuxit lövskog. Fram till slutet av 1950-talet låg det en gård centralt i området. Området har, såvitt känt, sedan 1960-talet legat obrukad.


Kaninlandet är en av Skånes viktigaste lokaler för den insektsfauna som är beroende av en öppen, sandig och blomrik miljö. I området är 51 rödlistade arter kända, och flertalet av dem är knutna till öppna sandmarker. Mest unik är det stora antalet gaddsteklar och fjärilar. Några av de mest exklusiva arterna är sandjägarstekel Methoca ichneumonides (EN), mjölfly Eublemma minutata (EN), batavsandbi Andrena batava (VU), monkesolbi Dufourea halictula (VU) och streckhedspinnare Spiris striata (VU).
Storblodbi, vårsidenbi, storfläckig pärlemorfjäril och kamgräsfjäril är för området typiska arter som är lätta att känna igen.
De skyddsvärda insekterna och floran är beroende av återkommande störning av marken i form av t ex ridning, grävning, harvning, slåtter och bränning. Många arter gräver ut sina bon i solvarma sandblottor som kontinuerligt behöver finnas på många ställen i området.
Många insektsarter livnär sig på nektar och pollen från de örter som koloniserar den öppna sandmarken. Vanliga arter är sandvita, blåmonke, blåeld, rotfibbla, backtimjan (NT) och hedblomster (VU).

Kaninlandet utgör ett värdefullt område för friluftslivet. Det tätortsnära läget erbjuder lättillgänglig närrekreation i ett öppet landskap. Förskolor och skolor utnyttjar området i undervisningen och för utflykter

Lunds kommun

IV, Habitat/Artskyddsområde (Habitat/Species Management Area)

1,42

0,00

8,13

8,15