Stora Rom
Beskrivning
Naturreservat är beläget på Torhamnslandet i östra Blekinge. Större delen av reservatet består av en ekdominerad betad naturskog på en urbergsplatå med en brant blockig sluttning i västra delen. På platån finns, förutom ekskog, även enbusksnår, hällmarker och en mosaik av små kärr. I en remsa närmast havet finns en betesfålla med en smal strandäng och björkhage.
Utmarken i Stora Rom var på grund av ett intensivt bete i början av 1900-talet glest bevuxen med lövträd. Under 1900-talet sjönk betesintensiteten och inga röjningar skedde under en lång tid. Den ekdominerade naturskogen innhåller en del mycket gamla ekar med stora vida kronor. På stammarna växer ett stort antal lavar, en del mycket sällsynta. Kaprifol är vanlig i sluttningen mot havet där den klättrar högt upp i ekarna och murgröna påträffas sparsamt i hela området. På marken påträffas mest ljung, blåbär och kruståtel. På rikare jord växer myskmadra, blåsippa, buskstjärnblomma, ängsviol och gökärt. I den sydvästra delen förekommer hasselbuskar rikligt i en gles björk- och ekskog. Flera av de små kärr som finns i skogen är lekvatten för grodor om våren. I kärr, som håller vatten året om, leker större vattensalamander. Den rika tillgången på död ved ger livsrum åt ett stort antal vedlevande insekter, främst skalbaggar. På fuktig mark runt kärren är kråkbär vanligt förekommande. I kärren växer blåtåtel, hundstarr, krypven och längs kanten förekommer tranbär och skvattram. I bottenskiktet finns områden med vitmossa och björnmossa. Berggrunden utgörs av granit.
Sjöängen vid havsstranden är en gammal slåtteräng som efter att ängsbruket upphörde har brukats som betesmark. Hagmarken är delad med en stenmur i två fållor och avgränsas mot utmarken med en stenmur. I norra delen finns en bred båtkås. En båtkås är en gammaldags tilläggningsplats för båtar bestående av två låga stenmurar där båtarna låg skyddade mot väder och vind. Söderut finns fler båtkåsor och resterna av en gammal sjöbod. Båtarna användes när byns kor som betade på det närbelägna Tomtö skulle mjölkas, och för fiske.
Utmarken i Stora Rom var på grund av ett intensivt bete i början av 1900-talet glest bevuxen med lövträd. Under 1900-talet sjönk betesintensiteten och inga röjningar skedde under en lång tid. Den ekdominerade naturskogen innhåller en del mycket gamla ekar med stora vida kronor. På stammarna växer ett stort antal lavar, en del mycket sällsynta. Kaprifol är vanlig i sluttningen mot havet där den klättrar högt upp i ekarna och murgröna påträffas sparsamt i hela området. På marken påträffas mest ljung, blåbär och kruståtel. På rikare jord växer myskmadra, blåsippa, buskstjärnblomma, ängsviol och gökärt. I den sydvästra delen förekommer hasselbuskar rikligt i en gles björk- och ekskog. Flera av de små kärr som finns i skogen är lekvatten för grodor om våren. I kärr, som håller vatten året om, leker större vattensalamander. Den rika tillgången på död ved ger livsrum åt ett stort antal vedlevande insekter, främst skalbaggar. På fuktig mark runt kärren är kråkbär vanligt förekommande. I kärren växer blåtåtel, hundstarr, krypven och längs kanten förekommer tranbär och skvattram. I bottenskiktet finns områden med vitmossa och björnmossa. Berggrunden utgörs av granit.
Sjöängen vid havsstranden är en gammal slåtteräng som efter att ängsbruket upphörde har brukats som betesmark. Hagmarken är delad med en stenmur i två fållor och avgränsas mot utmarken med en stenmur. I norra delen finns en bred båtkås. En båtkås är en gammaldags tilläggningsplats för båtar bestående av två låga stenmurar där båtarna låg skyddade mot väder och vind. Söderut finns fler båtkåsor och resterna av en gammal sjöbod. Båtarna användes när byns kor som betade på det närbelägna Tomtö skulle mjölkas, och för fiske.
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Blekinge län
IUCN-kategorisering
IV, Habitat/Artskyddsområde (Habitat/Species Management Area)
Areal skog (ha)
15,25
Areal vatten (ha)
4,03
Areal land (ha)
20,57
Areal totalt (hektar)
24,62
(Logga in för att skriva en kommentar)
