Några kilometer sydväst om Skogshögskolan i Garpenberg ligger det tidigare domänreservatet Pålsbenning, nyttjat i dess undervisning som det mest naturskogslika beståndet i skolans närhet. Det innefattar flera olika bestånd där dock spåren av kulturpåverkan, bl.a. stubbar finns genom hela området. Det har dock inte huggits på de senaste 40 åren, varför skogstillståndet närmar sig naturlighet på en del ställen. Främst gäller detta mängden lågor, som särskilt i områdets sydöstra del börjar bli påtaglig. Här finns också äldre trögväxta träd. Beståndsåldern i två bestånd med barrblandskog anges till 130 år. Lövandelen är mycket låg. Däremot finns såväl äldre lärk, som lärkföryngring, varför sannolikt hela området, kanske med undantag av enstaka träd och smärre fläckar, uppkommit efter sådd. Här finns också spår av milkolning. På ett mindre antal träd finns ullticka. Rosenticka är återfunnen på en enda låga i ett sumpskogparti. Violettgrå tagellav finns på äldre trögväxta granar i bergkanten i öster och högst upp i nordsluttningen. Här finns även garnlav och en del vanlig skägglav. I det välutvecklade mosstäcket finns på flera ställen knärot och spindelblomster. Berggrunden i området består i huvudsak av metaryolit och blottas i de högre eller brantaste delarna av terrängen. I övrigt täcks berggrunden av morän. De högsta delarna i landskapet ligger nära högsta kustlinjen och moränsluttningarna kan därför vara svallade av vågorna. Ibland kan moränen till och med ha omlagrats som svallgrus eller svallsand. I svackor och lägre delar av landskapet har torv bildats.

Länsstyrelsen i Dalarnas län

IV, Habitat/Artskyddsområde (Habitat/Species Management Area)

37,95

0,00

41,96

42,03