Mullgranbergets naturreservat ligger cirka 10 km nordväst om Boden. Reservatet ligger mellan naturreservaten Storhuvudet och Bröstsockerkläppen. De har alla liknande karaktär av högproduktiva brännor med stort inslag av asp. Mullgranbergets naturreservat omfattar delar av det intilliggande Mullgranbergets västsluttning, samt delar av en mindre myr i öster. Området har bevisats vara ett eldorado för krävande arter. I reservatet och dess direkta omgivning har nämligen många fynd av hotade insektsarter gjorts. Människor kan beundra reservatet, framför allt under vintern då en skoterled går över våtmarkerna i östra delen av reservatet.

Skogen utgörs av en bränna från år 1880 och uppvisar en tydlig gradient från myr och lövrik granskog i de lägre delarna till lövrik tallskog längre upp på berget. Beståndsåldern är ca 180 år i sluttningen och mellan 110-130 år nere i granskogen. Inslaget av både asp och sälg är stort i hela området. Efter branden skedde uttag av brandskadade träd, men området har sedan dess endast i väldigt begränsad omfattning påverkats av moderna skogsbruksmetoder. Skogens struktur har en hög grad av naturlighet och överlag stor självgallring.

Från de flackare markerna i öster går man först igenom ett friskt till fuktigt asprikt högörtsbestånd. På gammelgranarna i området hittar man spår efter födosök av tretåig hackspett och spillkråka. Granskogen är bitvis mycket frodig med snår av ormbunkar. Tillgång till död ved är god på grund av den stora självgallringen. En bit upp i sluttningen varierar mängden död ved, men boniteten är hög och det finns inslag av örtrik vegetation. Låg sentida påverkan gör att död ved nu återskapas i hela sluttningen på grund av naturliga processer. I nordvästra delen av området, högst upp på sluttningen, växer tall med inslag av löv. Här är jordtäcket tunnare och skogen mer stenbunden och terrängen storblockig. Vid fastighetsgränsen norrut hittar man senvuxna stavatallar. Även där har de tagit ut en del av de brandskadade överståndarna. Möjligtvis har det skett viss plockhuggning i underbestånden efter detta, men det finns inga avverkningsspår som har noterats. Skogen har fått stå orörd under mycket lång tid.

Många sällsynta och hotade arter inom reservatet kan nämnas, såsom fågelarterna&nb