Hästfloten ligger i ett barrskogslandskap med lugna, mjuka former där de lägre delarna upptas av denn stora våtmark. Myren är till större delen trädlös och närmast plan eller svagt sluttande mot söder. Myren är naturskön och äger en imponerande landskapsbild. Den flacka myrytan genomdras av flera småbäckar med bl.a. slukhål i nordväst. Bäckarna samlar sig till Brunvasselbäcken som rinner söderut.

Myren byggs huvudsakligen upp av kärr men i nordväst och sydväst finns tre, något välvda, delvis tallbevuxna, rismossar. Mossevegetationen varierar mellan ljung/lavtyp, hjortrontyp och dvärgbjörktyp.

Kärren utgörs av fastmattekärr, vilka till delar även är av öblandmyrtyp. Centralt finns stora områden av lösbottenkärr med en viss strängbildning. Mot öster övergår myren i en övergångstyp mellan mosse och kärr bevuxen med en del martallar. Ett fåtal fastmarksholmar finns på myren.

Kärrvegetationen är delvis av rikkärrsnatur. Myren är dock inte lika rik som Karls- och Fåsmyrarna i söder. Här växer rikkärrsindikationer som ängsnyckel, gräsull, björnbrodd och ullsäv. Här finns även myggblomster (Hammarbya paludosa), båda Rhyncosporaarterna (brun- och vitag). Vid slukhålet finns klubbstarr (Carex buxbaumii) och trindstarr (Carex diandra). Bäckarna har järnhaltigt vatten med järnockrautfällningar.

Myren är inte fågelinventerad men biotopen är lämplig för vissa arter som exempelvis ljungpipare, och får anses ha ett visst ornitologiskt värde. Fiskgjuse och lärkfalk häckar i myrens närhet.


Angränsande skog utgörs till stor del av reslig tallskog som åtminstone söder om myren är av hög ålder. En nyckelbiotop finns registrerad på fastmarken i nordost. Denna är grandominerad med stor mängd lågor och förekomst av t.ex ullticka. Sumpskogar finns ganska frekvent, och i en av dessa finns ringlav rikligt.

Länsstyrelsen i Dalarnas län

Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)

19,89

0,13

247,16

247,28