Naturreservatet Kullflon är beläget i Krokoms och Strömsunds kommuner och ligger omkring en och en halv kilometer ostnordost om Storåbränna och cirka 30 kilometer västnordväst om Strömsunds kyrka. Området är 4182 hektar stort och angränsar i nordväst till naturreservatet Hotagen. Höjden över havet sträcker sig från omkring 515 meter vid Laxbäckens utflöde från naturreservatet i sydost till drygt 700 meter på Öjarsklumpens topp i områdets nordöstra del. Naturreservatet utgörs av en mosaik av stora öppna eller glest trädbevuxna våtmarker, sumpskogar, skogbevuxna fastmarker och öppna vatten. Berggrunden utgörs i stora delar av området av gråvacka, lerskiffer och kalksten. I norra delen av området består berggrunden dock av kvartsarenit och en del metafältspatsandsten. Jordarten utgörs av morän och torv samt en liten del isälvsediment längs Storån i nordvästra delen av området. 

Våtmark och vatten

Omkring 2114 hektar av naturreservatet består av öppna våtmarker där bland annat näringsfattiga myrar som Fjällflon, Brattflon, Plogåsflon, Kullflon, Nyflon och Storflon ingår. Våtmarkskomplexet sluttar bitvis mot öster och bitvis mot sydost och söder och avvattnas via bäckar i samma riktningar. Våtmarkskomplexet är mångformigt och de naturtyper som ingår i komplexet är strängflarkkärr, strängblandmyrar, både soligena (sluttande med översilningsmark) och topogena (plant eller svagt sluttande) kärr, backkärr samt mossar och en del sumpskog. 

Strängflarkkärr kännetecknas av att de har parallella tydligt upphöjda åsar, strängar, som dämmer upp mellanliggande blötare dalar, flarkar. Strängblandmyrar liknar strängflarkkärr men de lägre delarna kallas hölja och strängarna är högre och har mossevegetation. Skillnaden mellan kärr och mosse är att kärr tar emot vatten från omgivande fastmark och vattendrag medan mosse enbart får vatten från nederbörd. Våtmarkernas vegetation är präglad av de näringsfattiga förhållandena i området och våtmarken är därför artfattig. I en del små områden förekommer dock näringsrikare marker. I strängflarkkärren dominerar starr (Carex spp.) och vitmossa (Sphagnum spp.) både på strängar och i flarkar och i strängblandmyrarna dominerar risvegetation på strängarna. Sumpskogen utgörs främst av gammal gransumpskog (Picea&nb