Himmel över Everest
Tillverkare: David Lagercrantz
Skriv en egen recension
Det finns 1 ägare på Utsidan Lägg till i Min utrustning
Plus: Dramatiken, tempot, spänningen och personskildringarna
Minus:Om man tror att detta är en klätterbok kan man bli besviken.
Kommentar: Som bokens faktagranskare har jag läst den flera gånger. Ändå sträckläste jag den varje gång. Lagercrantz håller spänningen och tempot uppe hela vägen. För klättrare känns vissa saker inte helt trovärdiga, som att en människa kan tänka sammanhängande på 8000 m. Men boken hade blivit tråkig om inte personerna kunnat tänka. Och tråkig är den inte! Inte heller liknar bokens personer mina klätterkompisar, men varför skulle den det? Mt Everest med sitt symbolvärde är ett lysande ställe att placera ett drama på. Det är också en plats där vitt skilda personer kan mötas och där tillvaron renodlas. Det är en plats där felaktiga beslut kan bli ödesdigra och där människors ytterligheter kommer fram. Kort sagt, en plats där allt drivs till sin spets. Detta är inte en klätterbok. Vill man ha det finns andra böcker. Det här är ett drama och en djupdykning i det mänskliga psykets mörkaste vrår, där kränkningar och hämndlystnad kan grumla omdömet. Det är en skildring av mänsklig tragedi, men också en skildring av livsvilja. Optimism och pessimism på samma gång, precis som livet. Alltihop med en intensitet som suger en framåt genom boken, och det är svårt att sluta läsa innan man når sista sidan.
Kommentar: Det här är bland den värsta smörjan som skrivits i kategorin "klätteräventyr". Författaren tycks inte ha en susning om varken det ena eller det andra och minst av allt alpinism och klättring. Visst, Lagercrantz har skrivit om Göran Kropp och sålt stort internationellt, men den här storyn håller inte på något plan.
Så mycket klyschor och stereotypt att det knappt ens skulle hålla som tonårslitteratur. Jag vill avråda å det bestämdaste från att läsa detta bottennapp. Att jag själv tog mej igenom boken beror på att jag ville testa om jag skulle klara av att stå ut hela vägen. Känns i efterhand lika dumt som att se om man klarar av att gå med myrsteg hela vägen till jobbet.
