Vandring Zakopane
- Trådstartare anse
- Start datum
Vill du vandra i Tatra, kan du få hur många förslag som helst - det är mina hemmaberg 
. Jag skulle dock behöva veta lite mer om när på året du vill åka och vad för sorts dagsturer du vill göra. Det finns allt från snälla stigar till exponerade kamvandringar och ren klättring.
Men till att börja med: varför vill du ha just Zakopane som bas? Byn (eller rättare sagt småstaden) är en kaotiskt sönderbyggd, söndertrafikerad och kroniskt luftförorenad turistfälla, att bo där innebär långa tråkiga anmarscher och/eller trafikstockade minibussfärder, det äter timmar på vägen upp och ner varenda dag.
Man kan i stället gå med lätt packning mellan de trevliga fjällstationerna, det är gott om dem på både den polska och den slovakiska sidan. Det går också bra att långtidsparkera sig i en av dem, i vissa även i eget dubbelrum, bara man bokar med rejäl framförhållning, särskilt under högsäsong. Billigt rejält käk och gott öl finns i alla.
Man kan också hyra privatkvarter i någon av småbyarna intill nationalparkens gräns, där finns även ett par trevliga pensionat och vandrarhem.
På den slovakiska sidan funkar allt mycket smidigare, där finns ett pärlband av små hyfsat oförstörda byar längs foten av bergskedjan, förenade med en effektiv smalspårig järnväg. Även där går det lätt att bo i privatrum och/eller pensionat. Slovakerna har den största delen av Tatra, och det är betydligt glesare på vandringslederna. Den polska sidan är svårartat överbefolkad under juli och augusti, delvis också i september (polska studenter börjar läsåret först den 1/10). Oktober brukar bjuda på tystnad, vackra höstfärger och årets stabilaste högtrycksväder, man slipper sommarens farliga åskväder men kan råka ut för snö.
Sammanfattande recept för en lyckad Tatrasemester:
1. undvik Zakopane,
2. undvik högsäsong,
3. håll dig till den slovakiska sidan, om du ändå inte kan slippa,
4 berätta mer om tid, svårighetsgrad, bostadspreferenser etc, så kan jag tipsa vidare om både logi och fina dagsvandringar, som passar dina syften.
. Jag skulle dock behöva veta lite mer om när på året du vill åka och vad för sorts dagsturer du vill göra. Det finns allt från snälla stigar till exponerade kamvandringar och ren klättring.Men till att börja med: varför vill du ha just Zakopane som bas? Byn (eller rättare sagt småstaden) är en kaotiskt sönderbyggd, söndertrafikerad och kroniskt luftförorenad turistfälla, att bo där innebär långa tråkiga anmarscher och/eller trafikstockade minibussfärder, det äter timmar på vägen upp och ner varenda dag.
Man kan i stället gå med lätt packning mellan de trevliga fjällstationerna, det är gott om dem på både den polska och den slovakiska sidan. Det går också bra att långtidsparkera sig i en av dem, i vissa även i eget dubbelrum, bara man bokar med rejäl framförhållning, särskilt under högsäsong. Billigt rejält käk och gott öl finns i alla
.Man kan också hyra privatkvarter i någon av småbyarna intill nationalparkens gräns, där finns även ett par trevliga pensionat och vandrarhem.
På den slovakiska sidan funkar allt mycket smidigare, där finns ett pärlband av små hyfsat oförstörda byar längs foten av bergskedjan, förenade med en effektiv smalspårig järnväg. Även där går det lätt att bo i privatrum och/eller pensionat. Slovakerna har den största delen av Tatra, och det är betydligt glesare på vandringslederna. Den polska sidan är svårartat överbefolkad under juli och augusti, delvis också i september (polska studenter börjar läsåret först den 1/10). Oktober brukar bjuda på tystnad, vackra höstfärger och årets stabilaste högtrycksväder, man slipper sommarens farliga åskväder men kan råka ut för snö.
Sammanfattande recept för en lyckad Tatrasemester:
1. undvik Zakopane,
2. undvik högsäsong,
3. håll dig till den slovakiska sidan, om du ändå inte kan slippa,
4 berätta mer om tid, svårighetsgrad, bostadspreferenser etc, så kan jag tipsa vidare om både logi och fina dagsvandringar, som passar dina syften.
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Tack Joanna för dina synpunkter.
Om jag skulle förtydliga mig lite mera om vandringen så hade vi tänkt oss
att vandra i början av september. Vi är alla vana att göra stugvandringar i
Svenska fjällen. Vandringar runt 4-7 timmar skulle passa oss, dock ej ren
klättring eller alltför exponerade kamvandringar. Att vi hade tänkt oss
Zakopane området beror dels på att vi ska tillbringa några dagar i Krakow
först. Dels att en av deltagarna är Polska och har kontakter i Krakow vad
gäller boendet där, hon har även fått förslag på övernattningsställen i
Zakopane.
Vi räknar med att avsätta 3-4 dagar för vandringar.
Mvh/Anders
Om jag skulle förtydliga mig lite mera om vandringen så hade vi tänkt oss
att vandra i början av september. Vi är alla vana att göra stugvandringar i
Svenska fjällen. Vandringar runt 4-7 timmar skulle passa oss, dock ej ren
klättring eller alltför exponerade kamvandringar. Att vi hade tänkt oss
Zakopane området beror dels på att vi ska tillbringa några dagar i Krakow
först. Dels att en av deltagarna är Polska och har kontakter i Krakow vad
gäller boendet där, hon har även fått förslag på övernattningsställen i
Zakopane.
Vi räknar med att avsätta 3-4 dagar för vandringar.
Mvh/Anders
Zakopane är snarare en utdragen bebyggelsezon längs hela bergskedjan, än en konkret punkt på kartan, så det kan skilja väldigt var ni hamnar i förhållande till ledsystemet. Börja med att skaffa karta, t ex här, och berätta om utgångspunkten, så kan jag ge mer specifika tips.
Tatra närmast Zakopane består av en snällare kalkbergsdel, Västra Tatra (Tatry Zachodnie / Západné), och en betydligt mer högalpin granitdel, Höga Tatra (Tatry Wysokie / Vysoké). Skarven ligger nära linbanans toppstation och syns rätt dramatiskt från vissa delar av Zakopane. Bägge delarna finns på både polska och slovakiska sidan (namnet efter snedstrecket är det slovakiska), fast slovakerna som sagt har betydligt mer av allt (även björnar). Deras del av Västra Tatra är faktiskt rätt så folktom även under högsäsong, då det är glest mellan fjällstugor och därmed långa dagsetapper. Åtminstone för den som inte vill sova på mindre oficiella övernattningsställen .
Som vanlig turist (alltså inte klättrare) får man av naturskyddsskäl hålla sig till de markerade lederna. Ledsystemet är väldigt väl utbyggt och väl markerat i bägge länderna, men av gamla politiska skäl lite dåligt hopknutet. Om det är "lätt" eller "svårt" beror mest på om man är känslig för exponering. En del leder innehåller ganska luftiga avsnitt, men det är inte tal om någon klättring - på sin höjd behöver man ibland hjälpa till med händerna.
Det kan dock bli ett helt annat läge om det är snöigt, isigt och/eller dålig sikt, vilket mycket väl kan inträffa i september. Väderomslag kan komma väldigt abrupt - plötsligt nedisade granitstup är inte kul att ta sig ner på.
Den lilla polska delen av Höga Tatra består i stort sett av tre stora huvuddalar och dras förgreningar, med vackra postglaciala sjöar och fjällstationer i var och en, och fina leder över passen däremellan - idealiskt för just en 3-4 dagarsvandring. Lider ingen av er av höjdskräck och det är torrt och stabilt väder, så kan ni istället göra hela eller delar av kamvandringen längs "Örnstigen", Orla Perć. Min egen favorit på polska sidan är "Stengubbens pass", Przełęcz pod Chłopkiem, med utgångspunkt i fjällstationen vid sjön "Havsögat", Morskie Oko. Mer konkreta upplägg kan ni som sagt få, när vi har en karta att kommunicera över, och jag vet hur/var ni tänker bo.
Bor man nere i Zakopane, är fortfarande det mesta på polska sidan inom räckhåll för dagsturer. Man måste dock både börja och sluta med en minibussfärd, annars går mycket av dagen till trista transportsträckor på asfaltvägar genom enformig granskog. Starta så tidigt som möjligt på morgonen, dagarna börjar bli korta i september, och bussturerna mellan nationalparkens gränser och Zakopane både glesare och nyckfullare (de är privata enmansföretag, åker när bussen blivit full - eller inte alls, när de inte tycker det verkar lönsamt). Egen bil kanske löser problemet, men då måste man avsluta dagsturen där man startat, och det är hutlöst dyrt att parkera vid nationalparksgränsen.
Av alla dessa anledningar vill jag envisas med rådet, att ni trots allt försöker hamna högre upp i bergen, ännu hellre göra en "stugvandring" mellan de rätt lyxiga fjällstationerna. Ni får betydligt mer utbyte av det hela. Kan ni boka i förväg är det lugnt att få plats. I september räcker det för det mesta att ni ringer kvällen innan, när ni planerat nästa dagsetapp (kan vara lite tjockare under en veckohelg med vackert väder). Med ett undantag - fjällstugan "Murowaniec", därifrån det bara är en knapp timme ner till "civilisationen" - blir dock ingen någonsin bortkörd, inte ens om man kommer oanmäld och alla ordinarie sängplatser tagit slut. Då får man "golvet", i de flesta fall inkl. underlägg/madrass och filtar. Bäst dock att ändå medföra en lättare sovsäck och liggunderlag, också av säkerhetsskäl.
Ett mellanting skulle vara att bo i något av dessa två ställen, som bägge ligger strategiskt till, direkt vid gränsen till nationalparken:
"Jaworzynka" alldeles intill linbanans dalstation,
"Łysa Polana" nära gränsen till Slovakien.
Det är inte fullt lika mysigt som att somna och vakna i någon av fjällstationerna uppe bland bergen, men ni slipper i alla fall jaga motoriserad transport på väg upp och ner - ledsystemet börjar utanför dörren.
Tatra närmast Zakopane består av en snällare kalkbergsdel, Västra Tatra (Tatry Zachodnie / Západné), och en betydligt mer högalpin granitdel, Höga Tatra (Tatry Wysokie / Vysoké). Skarven ligger nära linbanans toppstation och syns rätt dramatiskt från vissa delar av Zakopane. Bägge delarna finns på både polska och slovakiska sidan (namnet efter snedstrecket är det slovakiska), fast slovakerna som sagt har betydligt mer av allt (även björnar
). Deras del av Västra Tatra är faktiskt rätt så folktom även under högsäsong, då det är glest mellan fjällstugor och därmed långa dagsetapper. Åtminstone för den som inte vill sova på mindre oficiella övernattningsställen . Som vanlig turist (alltså inte klättrare) får man av naturskyddsskäl hålla sig till de markerade lederna. Ledsystemet är väldigt väl utbyggt och väl markerat i bägge länderna, men av gamla politiska skäl lite dåligt hopknutet. Om det är "lätt" eller "svårt" beror mest på om man är känslig för exponering. En del leder innehåller ganska luftiga avsnitt, men det är inte tal om någon klättring - på sin höjd behöver man ibland hjälpa till med händerna.
Det kan dock bli ett helt annat läge om det är snöigt, isigt och/eller dålig sikt, vilket mycket väl kan inträffa i september. Väderomslag kan komma väldigt abrupt - plötsligt nedisade granitstup är inte kul att ta sig ner på.
Den lilla polska delen av Höga Tatra består i stort sett av tre stora huvuddalar och dras förgreningar, med vackra postglaciala sjöar och fjällstationer i var och en, och fina leder över passen däremellan - idealiskt för just en 3-4 dagarsvandring. Lider ingen av er av höjdskräck och det är torrt och stabilt väder, så kan ni istället göra hela eller delar av kamvandringen längs "Örnstigen", Orla Perć. Min egen favorit på polska sidan är "Stengubbens pass", Przełęcz pod Chłopkiem, med utgångspunkt i fjällstationen vid sjön "Havsögat", Morskie Oko. Mer konkreta upplägg kan ni som sagt få, när vi har en karta att kommunicera över, och jag vet hur/var ni tänker bo.
Bor man nere i Zakopane, är fortfarande det mesta på polska sidan inom räckhåll för dagsturer. Man måste dock både börja och sluta med en minibussfärd, annars går mycket av dagen till trista transportsträckor på asfaltvägar genom enformig granskog. Starta så tidigt som möjligt på morgonen, dagarna börjar bli korta i september, och bussturerna mellan nationalparkens gränser och Zakopane både glesare och nyckfullare (de är privata enmansföretag, åker när bussen blivit full - eller inte alls, när de inte tycker det verkar lönsamt). Egen bil kanske löser problemet, men då måste man avsluta dagsturen där man startat, och det är hutlöst dyrt att parkera vid nationalparksgränsen.
Av alla dessa anledningar vill jag envisas med rådet, att ni trots allt försöker hamna högre upp i bergen, ännu hellre göra en "stugvandring" mellan de rätt lyxiga fjällstationerna. Ni får betydligt mer utbyte av det hela. Kan ni boka i förväg är det lugnt att få plats. I september räcker det för det mesta att ni ringer kvällen innan, när ni planerat nästa dagsetapp (kan vara lite tjockare under en veckohelg med vackert väder). Med ett undantag - fjällstugan "Murowaniec", därifrån det bara är en knapp timme ner till "civilisationen" - blir dock ingen någonsin bortkörd, inte ens om man kommer oanmäld och alla ordinarie sängplatser tagit slut. Då får man "golvet", i de flesta fall inkl. underlägg/madrass och filtar. Bäst dock att ändå medföra en lättare sovsäck och liggunderlag, också av säkerhetsskäl.
Ett mellanting skulle vara att bo i något av dessa två ställen, som bägge ligger strategiskt till, direkt vid gränsen till nationalparken:
"Jaworzynka" alldeles intill linbanans dalstation,
"Łysa Polana" nära gränsen till Slovakien.
Det är inte fullt lika mysigt som att somna och vakna i någon av fjällstationerna uppe bland bergen, men ni slipper i alla fall jaga motoriserad transport på väg upp och ner - ledsystemet börjar utanför dörren.
Senast ändrad:
