Taktik vid långlopp?

Mer tävlingsfråga än träning, men vad sjutton...

När jag springer långlopp brukar jag i förväg bestämma mig för ett fast tempo (tid per kilometer), och sedan försöka hålla det under hela loppet. En del verkar dock satsa på att gå ut lugnt och öka successivt för att sedan spurta i mål. Är det en bättre taktik? Hur lägger man isåfall upp sin tempoökning på ett vettigt sätt?
 
bigfoot; sa:
Mer tävlingsfråga än träning, men vad sjutton...

När jag springer långlopp brukar jag i förväg bestämma mig för ett fast tempo (tid per kilometer), och sedan försöka hålla det under hela loppet. En del verkar dock satsa på att gå ut lugnt och öka successivt för att sedan spurta i mål. Är det en bättre taktik? Hur lägger man isåfall upp sin tempoökning på ett vettigt sätt?


Jag tror snarare att det vanligaste är att många går ut för hårt när de rycks med av ruschen i starten, vilket de sedan får ångra bittert. Nu beror det ju också lite på vilket långlopp det är. På till exempel Lidingöloppet brukar jag hålla ungefär samma tempo genom loppet. Den första milen går någon minut långsammare än de två sista, men det beror på att den första kilometern är lite längre. Men det är inte särskilt vanligt. Jag tror att de flesta tappar mycket på slutet och jag har varit med om att springa om ganska många hundra personer på sista milen.

På kortare lopp brukar de flesta kunna lägga in en liten tempoökning sista kilometern ungefär. Och det kan man ju ha nytta av om det är ett millopp det handlar om. Men på längre distanser tror jag att man förlorar mer på att spara sig så att man har extra krafter kvar på slutet.
 

Lästips

Europas okända pärlor – 10 vandringar bortom turiststråken

Sugen på att packa väskan och vandra utanför Sverige? Då är den här listan för dig!

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.
Jämnt tempo

Svaret är enkelt (om du inte springer i ledningen vill säga) ett jämnt tempo kommer att leda till den bästa sluttiden och därmed även till bäst placering.

Det absolut vanligaste felet som folk gör är att gå ut för hårt och sedan inte riktigt orka i mål. De sista kilometrarna kostar då mycket tid och många placeringar.

Taktiken med att öka mot slutet har sina för- och nackdelar. En fördel är att det är mycket inspirerande att springa om överoptimistiska löpare och att man därför kanske kan ta ut sig lite extra. Nackdelarna är att det är mycket svårt att höja tempot de sista kilometrarna på t ex ett maraton (du har kommit in i en "lunk" som är svår att bryta) och att den sista rusningen kostar mer än den ger.

Kjell
 
Håller med Kjell. Jag har tendens att gå ut för hårt och får betala för det i slutet av loppet. Bäst resultat relativt den egna kapaciteten får genom att att hålla samma tempo genom hela loppet, och då ett tempo som gör att man tagit ut allt som är möjligt då man passerar mållinjen.

Ibland brukar man tala om negativ split, andra halvan av loppet går snabbare än första. En världsrekord har satts på det sättet, men jag är ändå övertygad om att ett jämnt tempo är att föredra.

/Håkan
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips