snöns påverkan på isavsmältning
- Trådstartare vid
- Start datum
Svårt att bedöma
Snö kan påverka isen på många sätt. Snö dämpar normalt istillväxten och isen kan även tunnas ut genom underfrätning speciellt om det finns strömmar i vattnet. Har snön börjat stöpa kan ingen istillväxt ske på isens undersida förrän stöpet frusit helt igenom. Snö kan dock skydda isen mot solstrålning om våren så att snöfria ytor försämras fortare.
Avsmältning är svårare att förutspå än istillväxt. Man måste även ta hänsyn att isen kvalitet förnärmas vid avsmältning. Särskilt våris kan ha mycket dålig styrka trots betydande tjocklek.
Snö kan påverka isen på många sätt. Snö dämpar normalt istillväxten och isen kan även tunnas ut genom underfrätning speciellt om det finns strömmar i vattnet. Har snön börjat stöpa kan ingen istillväxt ske på isens undersida förrän stöpet frusit helt igenom. Snö kan dock skydda isen mot solstrålning om våren så att snöfria ytor försämras fortare.
Avsmältning är svårare att förutspå än istillväxt. Man måste även ta hänsyn att isen kvalitet förnärmas vid avsmältning. Särskilt våris kan ha mycket dålig styrka trots betydande tjocklek.
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Snön fungerar ungefär som ett värmeisolerande täcke och "skyddar" isen mot både utstrålning klara nätter (minskar istillväxten) men även mot instrålning från solen klara dagar (minskar solens uppmjukning av isen).
Annars sker avsmältningen sällan på samma sätt som istillväxt fast baklänges: vid isläggning bildas ett tunt lager kärnis som sedan växer till i tjocklek. Vid avsmältning däremot händer det ofta att isen inte blir nämnvärt tunnare, däremot lossnar iskristallerna från varandra och gör isen mjukare, mer porös och mindre bärig och man får s.k. våris som kan bli svag trots att den är tjock. I extrema fall kan flera decimeter tjock våris brista om man beträder den, och att försöka ta sig upp från ett sådant plurr är inte roligt. Men innan detta händer blir man förvarnad om man är uppmärksam: först blir det översta lagret ytmjukt och föga njutbart för skridskoåkning men däremot kan det gå bra att promenera på det (därför är det lite riskablare att gå än att åka skridskor på våris: skridskoåkaren förvarnas tidigare). I ett senare stadium då isen börjar mjukna helt igenom kan det kännas som om man gick på en mjuk madrass då man går på den, s.k. madrassis. Om man nån gång upplever detta gäller det att så fort man kan ta sig i land.
Det är inte alls säkert att men blir förvarnad genom att isen först blir mjuk på ytan. Isen kan smälta underifrån av värme från vattnet och inuti av nedträngande solstrålning trots att ytan är kall och väl avkyld. Detta är en orsak till att våris kan vara så förrädisk – isen kan på morgonen vara väl bärig, men försämras under dagen utan att det märks på ytan. I andra fall kan isen bli ytmjuk och oåkbar, men har ändå tillräcklig bärighet.
OK, jag var för generell i mitt påstående. Men detta borde bero mycket på isens struktur: är det t.ex. stöpis ovanpå kärnis så blir stöpisen utmjuk medan kärnisen under fortfarande bär (om den är tillräckligt tjock). Men är det stöpis rakt igenom kan det bli som du säger: isen kan brista utan att först bli ytmjuk. Några hugg med ispiken borde avslöja vilken sorts is man befinner sig på, dvs om den har kärnis i botten eller inte.
Att isen smälter underifrån av värme är väl samma sak som underfrätning? Och det borde förekomma under hela vintersäsongen i större eller mindre utsträckning, oftast där det är strömt. Känner man vattnet man åker på väl vet man var man ska se upp, annars kan man studera gröna kartan och speciellt in/utflöden.
Hur pass pålitlig blir ispiken på vårisar? Gäller fortfarande regeln att isen bär (åtminstone för stunden - om en timme kan det vara annorlunda) om man inte lyckas hugga igenom den med ett rejält hugg? VI förutsätter att piken i sig funkar bra som ispik.
