Var det bara jag som fann den ganska respektlös mot både berg och landsfolk? Vem säger annars "Jag ville ju bara klättra Everest men nu var jag tvungen att vänta på någon snubbe i konstig mössa" när man berättar om deras Puja-ritual? Det är inte konstigt att folk beger sig upp i bergen utan vetskap efter att ha sett en sån här så kallade dokumentär. Jag kan personligen tycka att det var mer en semesterfilm/videodagbok än en inspirerande, lärorik dokumentär. Aldrig under dokumentärens gång nämndes några som helst höjhöjdssjukdomar och dess symtom och om det nämndes, med aklimatiseringen som också saknades, så måste jag somnat under just den delen av trisstess.
Robin Trygg´s dokumentär om Everest
- Trådstartare avslutad150402
- Start datum
Mot bättre vetande tänkte jag att jag skulle ta och se den på tv4play och mitt enda intryck är precis detsamma. Inte nog med att den är så otroligt ytlig som dokumentär så förstår jag inte hur 'yngste svensk på everest' lyckas vara så jävla respektlös mot allt och alla. Jävla oskick.
Jag såg halva fram till tv4 play ville visa reklam, då satte reklamfiltret in och jag hade behövt ladda om sidan för att starta om filmen med reklam tillåten - jag gjorde mig inte besväret.
Jag såg halva fram till tv4 play ville visa reklam, då satte reklamfiltret in och jag hade behövt ladda om sidan för att starta om filmen med reklam tillåten - jag gjorde mig inte besväret.
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Är inte så intresserad av människor eller kultur så håller mig därifrån. Norge känns för efterblivet kulturellt men går att stå ut med ett tag för pengarna.
Riktigt dåligt "dokumentär". Kändes mer som någon hemmavideo han skulle visa för hans släktingar. Inte ett dugg roligt att se hans respektlösa uttalanden om deras ritualer och traditioner. Hoppas han förstår det såhär i efterhand.
Läste beskrivningen till klippet innan jag kollade på det och det beskrevs som "allt man behöver veta när man klättrar mount everest". Det var ju inte ett ORD om NÅGOT man behövde veta, klädsel, tillstånd etc etc. Tycker ärligt talat det var ett riktigt dåligt klipp.
Även om jag inte är troende på något sätt och någon religion/tro tilltalar mig inte någonstans så vet jag att jag skulle sitta som spikad vid base camp vid Mount Everest under Puja-ritualen. Att bestiga Mount Everest handlar ju inte bara om att klättra upp för toppen, det är ju allt runtomkring också!
Läste beskrivningen till klippet innan jag kollade på det och det beskrevs som "allt man behöver veta när man klättrar mount everest". Det var ju inte ett ORD om NÅGOT man behövde veta, klädsel, tillstånd etc etc. Tycker ärligt talat det var ett riktigt dåligt klipp.
Även om jag inte är troende på något sätt och någon religion/tro tilltalar mig inte någonstans så vet jag att jag skulle sitta som spikad vid base camp vid Mount Everest under Puja-ritualen. Att bestiga Mount Everest handlar ju inte bara om att klättra upp för toppen, det är ju allt runtomkring också!
Just hemkommen från en mer modest tur i Marocko, Jbel Toubkal. Halva behållningen är just miljön berget ligger i. Mötet med människorna som bor där, den annorlunda naturen, maten, dofterna, sina egna krossade fördomar...
Om det handlar om att "bara klättra ett berg" har man missat en hel del med bergsbestigningen. Varför inte satsa på ett lutande löpband i ett höghöjdshus, om det bara är prestationen som räknas. Man kan undra om det verkligen är berget som lockar sådana äventyrare, eller det bara är att kryssa namnet ME. Det viktigaste med resan är det som händer när man kommer hem och slår mynt av sin bedrift. Och då blir en ceremoni med "en man i konstig hatt" bara en försening innan man kan visa världen vilken kraftkarl man är. Kanske är det en mognadsfråga?
Om det handlar om att "bara klättra ett berg" har man missat en hel del med bergsbestigningen. Varför inte satsa på ett lutande löpband i ett höghöjdshus, om det bara är prestationen som räknas. Man kan undra om det verkligen är berget som lockar sådana äventyrare, eller det bara är att kryssa namnet ME. Det viktigaste med resan är det som händer när man kommer hem och slår mynt av sin bedrift. Och då blir en ceremoni med "en man i konstig hatt" bara en försening innan man kan visa världen vilken kraftkarl man är. Kanske är det en mognadsfråga?
Tycker inte alls att man behöver vara omogen för att man är kulturellt ointresserad men håller med om att det kanske skulle kunna formuleras snyggare än den konstiga hatten.
