Fyra måttligt erfarna kajakpaddlare styrde kosan till Eckerö för att paddla en vecka, den nu passerade vecka 31. Vi hyrde kajaker av den mobila uthyrningsfirman Nimix, som mötte oss vid färjelägret i Berghamn och tog oss till en lämplig nedsättning vid Käringsundsby.
Vi hyrde två K1 modell Prijon Kodiak och en K2 modell Prijon Excursion, alla tre polyetenkajaker. Efter en vecka i en Kodiak skulle jag karaktärisera den i stil med en Volvo 245. Stor baklucka, stort packutrymme, rimligt lättmanövrerad, stabil och trygg och inte särskilt spännande. En överraskande stor fördel är de rediga packnäten på däck som håller fast vattenflaskor och lösa prylar betydligt bättre än de korsade snoddar som jag ofta hittat på kajaker. Packluckorna är av hårdplast som tätas inåt av neoprenlock. Det tar längre tid att stänga en sådan lucka jämfört med ett gummilock, men är antagligen stabilare (mindre trolig att ge efter under tryck) för den stora lucköppningen än vad gummilocket skulle vara. Under paddling var den fullastade Kodiaken stabil och förutsägbar, även i lite gropigare sjö, olastad upplevde jag den som lite "slirig". Jag packade den mesta tyngden i akterskeppet och krönte med en stor vattentät säck på däck, vilket verkade bidra till kursstabiliteten.
Prijon Excursion var en annan historia. Jag bara paddlat längre K2; Trapper Expidition och Marine samt Albatross, som väl mest är som bussar jämfört K1. Excursion är ungefär lika lång som Kodiak vilket gör att överhängen fram och bak är ganska korta. Detta gjorde att kajaken gärna vred sig i snett inkommande sjö och blev onödigt ansträngande att paddla. I samma sjö var Kodiaken mer ett nöje att paddla. Packutrymmerna är mindre än på Kodiaken.
Från Käringsundsby paddlade vi norrut i maklig takt. Skärgården nordväst om Åland är glest trafikerad och trots att vi var där under högsäsong - slutet av juli såg vi få andra båtar och bara två andra kajakpaddlarsällskap. De flacka granithällarna finns det däremot mängder av och som erbjuder härliga tältplatser. Det går bra att tälta på Åland, om man gör det i närheten av ett hus är det (naturligtvis) trevligast att fråga först, annars verkar sunt förnuft fungera. Vi vände vår resa vid hotell Havsvidden på norra Geta. De hade en nödtorftig ramp där det gick att dra upp kajaker och resturangen serverade en härlig middag.
Vi utnyttjade att vi inte behöver bära på vår mat utan att kajakerna går att packa ganska tungt genom att vi hade mycket färskmat och konserver med oss. Det mesta av torrvarorna förvarade vi i Nalgeneflaskor, mjöl och havre i 2-liters glasslådor. Vi lagade mat på två kök - ett MSR kök för längre kok och ett Trangia med gasolbrännare för stekning och snabba uppkok. Det gick att få ned en diskbalja i Kodiakens lastrum, vilket var behändigt att ha med sig. Rekommenderas. För vattenförvaring hade vi med oss tre 5-litersdunkar i plast som vi lade bakom sitsarna på kajakerna och ett antal PET-flaskor. Noga räknat hade vi drygt 30 liter vatten med oss och behövde fylla på flera gånger, vilket löste sig utan problem. Det mesta av maten kokade vi i havsvatten.
För att tältning på klippa ska fungera behövs kupol eller tunneltält, det senare måste säkras med stenar, fast det är väl knappast någon som använder ryggåstält längre?
Vi paddlade ganska lite per dag, effektiv paddlingstid låg mellan 5-6 timmar fördelade jämnt över lunchpausen och våra dagsetapper höll sig runt 15 km. Vi använde en paddlingskarta, "Paddla kanot på Åland" som Ålands turistförbund har tagit fram och som innehöll information om övernattningsmöjligheter, servicehamnar mm. Den går att skicka efter från turistförbundet och kostade drygt tvåhundra kronor.
Fågellivet på Åland var livat nu när de flesta fågelungar var färdigvuxna men orutinerade och lite förvirrade ibland. Vi såg mycket måsfåglar, tärnor och storskrake och några lommar, bland annat. Vi såg även havsörn dagligen, oftast kretsande på termik eller i synbart loj förbiflykt. Den loja flykten visar sig vara skenbar när man ser med vilken hastighet fågeln försvinner vid horisonten.
Uthyraren Peter Nilson på Nimix var härligt flexibel vad gällde tid och plats för upphämtning av kajakerna.
Frågor som inställer sig - är Ålands östra skärgård ned mot Kökar lika bra som den västra? Har någon några goda erfarenheter av K2 i polyeten? Det lär finnas ihopfällbara diskbaljor, någon som har prövat liknande?
Ha de
Mattias Öyen
Vi hyrde två K1 modell Prijon Kodiak och en K2 modell Prijon Excursion, alla tre polyetenkajaker. Efter en vecka i en Kodiak skulle jag karaktärisera den i stil med en Volvo 245. Stor baklucka, stort packutrymme, rimligt lättmanövrerad, stabil och trygg och inte särskilt spännande. En överraskande stor fördel är de rediga packnäten på däck som håller fast vattenflaskor och lösa prylar betydligt bättre än de korsade snoddar som jag ofta hittat på kajaker. Packluckorna är av hårdplast som tätas inåt av neoprenlock. Det tar längre tid att stänga en sådan lucka jämfört med ett gummilock, men är antagligen stabilare (mindre trolig att ge efter under tryck) för den stora lucköppningen än vad gummilocket skulle vara. Under paddling var den fullastade Kodiaken stabil och förutsägbar, även i lite gropigare sjö, olastad upplevde jag den som lite "slirig". Jag packade den mesta tyngden i akterskeppet och krönte med en stor vattentät säck på däck, vilket verkade bidra till kursstabiliteten.
Prijon Excursion var en annan historia. Jag bara paddlat längre K2; Trapper Expidition och Marine samt Albatross, som väl mest är som bussar jämfört K1. Excursion är ungefär lika lång som Kodiak vilket gör att överhängen fram och bak är ganska korta. Detta gjorde att kajaken gärna vred sig i snett inkommande sjö och blev onödigt ansträngande att paddla. I samma sjö var Kodiaken mer ett nöje att paddla. Packutrymmerna är mindre än på Kodiaken.
Från Käringsundsby paddlade vi norrut i maklig takt. Skärgården nordväst om Åland är glest trafikerad och trots att vi var där under högsäsong - slutet av juli såg vi få andra båtar och bara två andra kajakpaddlarsällskap. De flacka granithällarna finns det däremot mängder av och som erbjuder härliga tältplatser. Det går bra att tälta på Åland, om man gör det i närheten av ett hus är det (naturligtvis) trevligast att fråga först, annars verkar sunt förnuft fungera. Vi vände vår resa vid hotell Havsvidden på norra Geta. De hade en nödtorftig ramp där det gick att dra upp kajaker och resturangen serverade en härlig middag.
Vi utnyttjade att vi inte behöver bära på vår mat utan att kajakerna går att packa ganska tungt genom att vi hade mycket färskmat och konserver med oss. Det mesta av torrvarorna förvarade vi i Nalgeneflaskor, mjöl och havre i 2-liters glasslådor. Vi lagade mat på två kök - ett MSR kök för längre kok och ett Trangia med gasolbrännare för stekning och snabba uppkok. Det gick att få ned en diskbalja i Kodiakens lastrum, vilket var behändigt att ha med sig. Rekommenderas. För vattenförvaring hade vi med oss tre 5-litersdunkar i plast som vi lade bakom sitsarna på kajakerna och ett antal PET-flaskor. Noga räknat hade vi drygt 30 liter vatten med oss och behövde fylla på flera gånger, vilket löste sig utan problem. Det mesta av maten kokade vi i havsvatten.
För att tältning på klippa ska fungera behövs kupol eller tunneltält, det senare måste säkras med stenar, fast det är väl knappast någon som använder ryggåstält längre?
Vi paddlade ganska lite per dag, effektiv paddlingstid låg mellan 5-6 timmar fördelade jämnt över lunchpausen och våra dagsetapper höll sig runt 15 km. Vi använde en paddlingskarta, "Paddla kanot på Åland" som Ålands turistförbund har tagit fram och som innehöll information om övernattningsmöjligheter, servicehamnar mm. Den går att skicka efter från turistförbundet och kostade drygt tvåhundra kronor.
Fågellivet på Åland var livat nu när de flesta fågelungar var färdigvuxna men orutinerade och lite förvirrade ibland. Vi såg mycket måsfåglar, tärnor och storskrake och några lommar, bland annat. Vi såg även havsörn dagligen, oftast kretsande på termik eller i synbart loj förbiflykt. Den loja flykten visar sig vara skenbar när man ser med vilken hastighet fågeln försvinner vid horisonten.
Uthyraren Peter Nilson på Nimix var härligt flexibel vad gällde tid och plats för upphämtning av kajakerna.
Frågor som inställer sig - är Ålands östra skärgård ned mot Kökar lika bra som den västra? Har någon några goda erfarenheter av K2 i polyeten? Det lär finnas ihopfällbara diskbaljor, någon som har prövat liknande?
Ha de
Mattias Öyen
