Hur många dagar är det kul att vandra som relativ nybörjare?

[vadior]

Hej!

Jag och min partner planerar en långvandring med tält för första gången och vill förstås att det ska bli så bra som det bara går, även om det såklart alltid händer oförutsedda saker när man är på resande (vandrande) fot. Vi planerar att ha 12 vandringsdagar i fjällen under relativt lugna förhållanden (totalt ca 150 km, dvs i genomsnitt 12,5 km/dag). Tidigare har vi, förutom dagsturer, vandrat som mest 5 resp 7 dagar och just då har det känns rätt lagom. Tror ni att vi kommer ångra att vi valde att vara ute så länge med tältande och allt som det innebär? Blir man lite "avtrubbad"/van vid allt det vackra efter en dryg vecka? Kommer vi till slut att avsky synen av frystorkat och snöklädda bergstoppar?

För mig är varje morgon som första. Jag vaknar, jag följer mina rutiner, jag packar, jag går. Efter 3-4 dagar är jag inte kräsen längre om vad jag äter, på tur äter jag för att jag måste. Brukar ha någon go bit i ryggsäcken, chokladkaka eller något annat sött och oftast får den följa med hem. Jag tycker man kommer in i lunken, i sin egen tempo. Finns inget man måste göra, inget som stressar, bara det man har för händerna. Jag tycker det är vilsamt. Och jag vet ju att civilisationen är kvar och jag kan återkomma till vardagen när som helst.

 

[nermander]

För mig är varje morgon som första.

Det är ju så det "ska" vara tycker jag, då har man en långsiktigt fungerande "taktik".

Jag har alltid haft lite svårt för de som mer ser hemresan som målet, att det är helt ok att vara slutkört och trött när det är dags att åka hem. De accepterar att saker blir skitigare och skitigare, trasigare och trasigare etc för de vet att de snart kommer vara hemma så "det gör inget".

Jag brukar försöka se till att mat och bränsle är det enda som begränsar längden på vandringen. (Sen är det klart att ska man vara ute i månader så blir det lite annorlunda, men att t.ex. packa olika mycket kläder för tre veckor respektive en vecka har jag aldrig riktigt förstått mig på.)

 

[Still Alive]

Det är ju så det "ska" vara tycker jag, då har man en långsiktigt fungerande "taktik".

Jag har alltid haft lite svårt för de som mer ser hemresan som målet, att det är helt ok att vara slutkört och trött när det är dags att åka hem. De accepterar att saker blir skitigare och skitigare, trasigare och trasigare etc för de vet att de snart kommer vara hemma så "det gör inget".

Jag brukar försöka se till att mat och bränsle är det enda som begränsar längden på vandringen. (Sen är det klart att ska man vara ute i månader så blir det lite annorlunda, men att t.ex. packa olika mycket kläder för tre veckor respektive en vecka har jag aldrig riktigt förstått mig på.)

Jag känner igen mig i det resonemanget. Att hemresan inte är målet. För mig är målet att vara ute. Ju längre desto bättre.
För mig känns det konstigt att gå och längta efter att vandringen skall ta slut. Då hade jag inte gett mig av från första början. Förmodligen är det jag som inte förstår. Det kanske är fullt möjligt att vara här och nu på vandringen och ändå se fram emot hemkomsten.
Jag får ofta frågan ( efter en vandring ): "Är det skönt att vara hemma?"
Mitt svar: "Nej, det var skönt att ge sig av."

 

[bjornbuse]

Det är kul så länge du tycker det är kul, kort sagt. Bakomliggande faktorer är hur man sköter sina fötter, hygien, tvätt, mat, hålla sig "torr" och varm. Det kan sen tackla av fort vid skador, matbrist, dåligt väder och att vara "blöt" och kall.
(torr och blöt är relativt)

Ni ska ut under en relativt gynnsam period, ert tält kommer att duga gott. Jag tror ni kommer ha en kanontur!
beräknad dagstur på 12~ km på led är väldigt lågt räknat, även om ni sover till 10(vilket är omöjligt om solen skiner och tältet blir 40 grader) så kan man hasa 12km på en för eller eftermiddag, ni landar nog närmare 15-21km och det i lugnt tempo.

 

[seobserver]

Begränsningen är ju matpaketets vikt och räckvidd. Anmascher kan se olika ut så även utmascher. Men målet är ju inte att komma hem och torka pryttlarna utan det är vägen man planerat att vandra. Jäkt är onödigt när man vandrar och för min del ligger inte njutningen i hur många km eller steg man tar på dagen utan vad jag ser och upplever.