Hej alla! Jag planerar att gå från Granfjällsstöten (ändhållplats för bussen) till Storsätern i senare delen av september. Jag får det till 13 mil och räknar med 8 dagar. Sträckan ingår i vad som ibland kallas Södra Kungsleden. Dessvärre hittar jag inte mycket info, och det jag hittar säger att leden saknar spänger över myrarna och är bristfälligt markerad. Finns här någon som har egen kunskap och kan bidra med lite praktiska råd? Är det t. ex. stövlar som gäller, undrar Pelle.
Höstvandring Sälen - Grövelsjön
- Trådstartare Swift
- Start datum
Det varierar lite...
Över Fulufjället är lederna extremt tydliga så där får du inga problem.
Genom Drevfjällsreservatet är det lite sämre markerat och underhållet, men stigarna är gamla färdvägar mellan fäbodarna och går mestadels på torra marker mellan myrarna, även om man naturligtvis måste ut i myrarna emellanåt. Det är i regel spångat över myrarna, men med väldigt varierande kvalitet på underhållet - jag kan dock inte se att det skulle vara något problem att gå i vanliga kängor för att det skulle vara för blött (själv gick jag i löparskor). Jag gick via byn Drevdagen för flera år sedan, och då tappade jag bort stigen helt långt innan Flötningen när jag kom ut i brukad skogsmark utanför reservatet och stigen bara försvann ute på ett hygge. Det västra vägvalet (via Röskåsen) gick jag i somras och där hade jag inga problem alls med att följa stigarna hela vägen. Bron över Lissfjällsbrunnan hade rasat, så där fick jag göra ett enklare vad. För övrigt är skogen i det här området helt underbar, så ta det lugnt och gör gärna någon extra sväng
Den korta 'genvägen' genom skogen strax norr om Flötningen kan vara lite svår att hitta, men den går in i skogen ca 50m efter en gammal vändplan på höger sida av vägen. Rätt tråkig vägsträcka en bit efter det, tills man kommer in i Långfjällets naturreservat där det blir trevligare igen.
Över Fulufjället är lederna extremt tydliga så där får du inga problem.
Genom Drevfjällsreservatet är det lite sämre markerat och underhållet, men stigarna är gamla färdvägar mellan fäbodarna och går mestadels på torra marker mellan myrarna, även om man naturligtvis måste ut i myrarna emellanåt. Det är i regel spångat över myrarna, men med väldigt varierande kvalitet på underhållet - jag kan dock inte se att det skulle vara något problem att gå i vanliga kängor för att det skulle vara för blött (själv gick jag i löparskor). Jag gick via byn Drevdagen för flera år sedan, och då tappade jag bort stigen helt långt innan Flötningen när jag kom ut i brukad skogsmark utanför reservatet och stigen bara försvann ute på ett hygge. Det västra vägvalet (via Röskåsen) gick jag i somras och där hade jag inga problem alls med att följa stigarna hela vägen. Bron över Lissfjällsbrunnan hade rasat, så där fick jag göra ett enklare vad. För övrigt är skogen i det här området helt underbar, så ta det lugnt och gör gärna någon extra sväng
Den korta 'genvägen' genom skogen strax norr om Flötningen kan vara lite svår att hitta, men den går in i skogen ca 50m efter en gammal vändplan på höger sida av vägen. Rätt tråkig vägsträcka en bit efter det, tills man kommer in i Långfjällets naturreservat där det blir trevligare igen.
Jag har sparat undan lite info från Pär LIndh, som kanske kan ge lite mer info än hans eget inlägg?
Fjällvandring 2013 Dalarna-Jämtland (parlindh.se)
(Tack Pär, jag har kollat in delsträckorna lite då och då eftersom jag är i trakterna lite då och då).
Fjällvandring 2013 Dalarna-Jämtland (parlindh.se)
(Tack Pär, jag har kollat in delsträckorna lite då och då eftersom jag är i trakterna lite då och då).
Tack Pär och tack Curt för era bidrag! Om man börjar titta på Pärs bilder så blir man fast ett par timmar, vilket rekommenderas. Du har verkligen varit "överallt" och tagit såå fina foton.
Jag väljer nog kängorna med stöd av dina uppgifter. Liksom den västra leden förbi Röskåsen. Och genvägen norr om Flötningen ska jag nog kunna hitta. Hoppas kunna återkomma med en kort rapport i den här tråden.
Jag väljer nog kängorna med stöd av dina uppgifter. Liksom den västra leden förbi Röskåsen. Och genvägen norr om Flötningen ska jag nog kunna hitta. Hoppas kunna återkomma med en kort rapport i den här tråden.
Dags för en liten rapport.
Turen fick uppskjutas till detta året. Jag startade i Tandådalen den 25 september och avslutade i Flötningen exakt en vecka senare. Busväder på Fulufjället men fint i Drevfjällen. Detta stora naturreservat, 33 000 ha, har drag av både Muddus och Rogen med en blandning av gammal tallskog och myrar, gran i sluttningarna och risig björkskog på fjällhöjderna. Kultur i form av gamla stigar och fäbodar. Här är man verkligen långt från allt. Jag mötte en person i reservatet, en tysk som gick från Abisko till Mora!
Jag gick i stövlar och var glad för det för det var ganska blött över myrarna, men bitvis även på fastmarken. Bron vid Brunnsätern sakades fortfarande och vattnet strömmade fort och djupt. En äventyrlig överfart på glesa stenar kunde undvikas genom att jag upptäckte vinterledens fina bro några hundra meter uppströms. I övrigt hade jag inga problem med färdvägen.
Som omväxling till de fina fjällen i norr kan jag rekommendera sträckan, särskilt när säsongen går mot sitt slut. Norr om Flötningen vidtar en två mil lång etapp på skogsbilväg med brukad skog på sidorna. Både min start- och slutpunkt kunde nås med ordinarie busstrafik, vilket jag uppskattar mycket. Om någon vill gå sträckan så kontakta mig gärna för mer information.
Hälsn Pelle
Turen fick uppskjutas till detta året. Jag startade i Tandådalen den 25 september och avslutade i Flötningen exakt en vecka senare. Busväder på Fulufjället men fint i Drevfjällen. Detta stora naturreservat, 33 000 ha, har drag av både Muddus och Rogen med en blandning av gammal tallskog och myrar, gran i sluttningarna och risig björkskog på fjällhöjderna. Kultur i form av gamla stigar och fäbodar. Här är man verkligen långt från allt. Jag mötte en person i reservatet, en tysk som gick från Abisko till Mora!
Jag gick i stövlar och var glad för det för det var ganska blött över myrarna, men bitvis även på fastmarken. Bron vid Brunnsätern sakades fortfarande och vattnet strömmade fort och djupt. En äventyrlig överfart på glesa stenar kunde undvikas genom att jag upptäckte vinterledens fina bro några hundra meter uppströms. I övrigt hade jag inga problem med färdvägen.
Som omväxling till de fina fjällen i norr kan jag rekommendera sträckan, särskilt när säsongen går mot sitt slut. Norr om Flötningen vidtar en två mil lång etapp på skogsbilväg med brukad skog på sidorna. Både min start- och slutpunkt kunde nås med ordinarie busstrafik, vilket jag uppskattar mycket. Om någon vill gå sträckan så kontakta mig gärna för mer information.
Hälsn Pelle
Jag gick från Högis i Sälen till Flötningen förra sommaren. Jag blev positivt överraskad av hur fint det var! Redan i Sälenfjällen bjöds på riktig fjällkänsla, när man väl hade lämnat de första asfalterade (!) kilometrarna bakom sig.
Fulufjället är ju erkänt fint, och välbesökt. Jag passade på att hälsa på gamle Tjikko också, det var mysigt.
Drevfjällen var största överraskningen för mig, otroligt vackert, precis som du skriver! Bland de vackraste gammelskogar jag sett.
Kan vara värt att påpeka att bussen mellan Flötningen och Idre bara går under skolterminerna, inte under sommaren.
Södra Kungsleden, ja… Synd att ingen vill ta ett helhetsgrepp om den igen, det tycker jag att den kunde vara värd. På några ställen finns den i högsta grad, med stora nyuppsatta portaler (vid Sälens högfjällshotell där den startar, t ex), medan den på andra sträckor inte gör nåt väsen av sig alls. Jag gick södra halvan förra året och resten upp till Storlien i år. Fick gissa mig fram till vad som skulle vara ledens sträckning ibland.
Fulufjället är ju erkänt fint, och välbesökt. Jag passade på att hälsa på gamle Tjikko också, det var mysigt.
Drevfjällen var största överraskningen för mig, otroligt vackert, precis som du skriver! Bland de vackraste gammelskogar jag sett.
Kan vara värt att påpeka att bussen mellan Flötningen och Idre bara går under skolterminerna, inte under sommaren.
Södra Kungsleden, ja… Synd att ingen vill ta ett helhetsgrepp om den igen, det tycker jag att den kunde vara värd. På några ställen finns den i högsta grad, med stora nyuppsatta portaler (vid Sälens högfjällshotell där den startar, t ex), medan den på andra sträckor inte gör nåt väsen av sig alls. Jag gick södra halvan förra året och resten upp till Storlien i år. Fick gissa mig fram till vad som skulle vara ledens sträckning ibland.
Aktuellt
ANNONS
Upplev Halmstads kust: Vandra Prins Bertils stig
Leden som på 18 kilometer förenar stadspuls, rogivande natur och slående vyer över havet.
