Ensamvandrare funnen död
- Trådstartare seobserver
- Start datum
Som alltid då det händer en tragedi. Saker man kan lära sig redan nu kanske är att lyssna på de råd man får. Han hade inte "bear peper spray" and it was adviced. Har ingen aning om et hae gjort någon skillnad (han kan ju ha dött av hjärtattack), men råd är oftast till av en orsak. sen fr man ju altid avgöra från fall til fallvilka man följer och inte.
men som sagt, alltid en tragedi. jag hoppas obduktionen visar en "normal" dösorsak.
men som sagt, alltid en tragedi. jag hoppas obduktionen visar en "normal" dösorsak.
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Trådstartarens 
-smiley i det här sammanhanget är faktiskt lite svårinterpreterad.
I de allra flesta fallen är det synd när en människa dör.
Resten borde vara manöver- och riskanalys.
Konstigt nog har jag betydligt lättare att acceptera björnattackerna (en björnattack och en postmortal skada?) än trafikolyckan som rapporterades imorse i lokalnyheterna. En bilist förlorade kontrollen i en kurva, kraschade i mötande trafik, dog på plats. I den andra bilen satt en ung familj. Kvinnan bakom ratten skadades svårt, mannen och barnet lindrigt.
Den lättare acceptansen är lite svår att förklara. Den har inget att göra med logik, för riskerna i biltrafiken är ju dramatiskt mycket högre. Acceptansen har inte ens att göra med om det var ett tekniskt fel i förorsakarens bil eller om han väjde för ett djur eller om han körde för fort eller var full.
Jag tror acceptansen har att göra med medvetenhet och bereddskap. Folk är inte beredda för skada och död i trafiken, fastän de objektivt sett borde vara det som informerade nutidsmänniskor. Vi förtränger trafiksystemets potentiella dödlighet.
Annorlunda är det i ett björnområde. Där är det lättare att acceptera att man kan råka illa ut trots försiktighet, pepparspray och eventuellt storkaliber. Tycker jag.
-smiley i det här sammanhanget är faktiskt lite svårinterpreterad. I de allra flesta fallen är det synd när en människa dör.
Resten borde vara manöver- och riskanalys.
Konstigt nog har jag betydligt lättare att acceptera björnattackerna (en björnattack och en postmortal skada?) än trafikolyckan som rapporterades imorse i lokalnyheterna. En bilist förlorade kontrollen i en kurva, kraschade i mötande trafik, dog på plats. I den andra bilen satt en ung familj. Kvinnan bakom ratten skadades svårt, mannen och barnet lindrigt.
Den lättare acceptansen är lite svår att förklara. Den har inget att göra med logik, för riskerna i biltrafiken är ju dramatiskt mycket högre. Acceptansen har inte ens att göra med om det var ett tekniskt fel i förorsakarens bil eller om han väjde för ett djur eller om han körde för fort eller var full.
Jag tror acceptansen har att göra med medvetenhet och bereddskap. Folk är inte beredda för skada och död i trafiken, fastän de objektivt sett borde vara det som informerade nutidsmänniskor. Vi förtränger trafiksystemets potentiella dödlighet.
Annorlunda är det i ett björnområde. Där är det lättare att acceptera att man kan råka illa ut trots försiktighet, pepparspray och eventuellt storkaliber. Tycker jag.
