Ensam i Sarek - vilken rutt?

[fannsan]

Hallå på er!

I augusti beger jag mig för första gången till Sarek för en vandring på mellan 7-12 dagar (är väldigt flexibel). Jag vandrar oftas ensam och trivs bäst med det, men på grund av detta önskar jag en relativt enkel och säker rutt genom Sarek som inte innehåller en massa svåra vad. Jag önskar dessutom tips på ett par fina toppturer längst vägen.

Vart jag ska börja och sluta vandringen har jag inte alls bestämt än, det enda jag vet är att jag vill spana ner över Rapadalen från Skierfe under någon del av vandringen. Jag går hellre ett par dagar längre och får en spännande och vacker rutt, än försöka spara in tid och gå en tråkigare rutt.

Tips, tankar, idéer - allt är varmt välkommet!

/Fanny

 

[Materialaren]

Mitt stalltips är att du då tar 'motorvägen' tvärs genon Sarek, dvs genom Rapadalen och sen Ruothesvagge och vidare förbi Ahkka till Padjelantaleden och Änonjalme. Då går du genom de mest välbesökta områdena, vilket är tryggt när man går ensam (det är ändå rätt sparsmakat med möten). Dessutom skulle jag säga att du erbjuds mycket av det vackraste Sarek har att erbjuda.

Helt utan potentiellt svåra vad är det svårt att garanteras i Sarek, eftersom det varierar så mycket, men den vägen är det väl egentligen bara ett vad som brukar vara lite knepigt, strax innan du kommer till Skarja.

Specifikt rekommenderar jag höga vägen på norra sidan om Rapadalen, för det är så vackert som det kan bli i Sarek (och banne mig världen) och det är väl också mer eller mindre en av de parametrar du angav. Du får inte vackrare tältplatser än där (så se till att du inte sitter med svartepetter-tältning nere i Rapadalen).

Ruothesvagge är mycket lättgången (modulo Sarek), så det är bara att tuta och köra där. När det kommer till toppturer så är ju som du skriver Skierfe given, och Låddebákte är i princip ett måste med. Båda dessa är lätta och säkra. Du har massvis av andra val längs vägen, men en personlig favorit är Ahkka. Det är verkligen Lapplands drottning.

Bild1: lägerplats längs höga vägen.
Bild 2: Utsikt från Ahkka.

 

[Totteman]

Ska också till Sarek, solovandring, men lite tidigare. Jag kommer att vandra i två veckor, Är planen i alla fall. Jag tror att min rutt är klar, men ska se över den. Jag har också som mål att uppleva Rapadalen och Skierfe.
Kolla gärna min blogg, där jag skriver om planerna.

 

[Swift]

Instämmer helt med Materialaren. Dock ett par kommentarer.

Genom att gå övre vägen kan du också vada Lulep Vassijåhkå långt upp, vilket är bra eftersom det är ett stort vattendrag som kan bli omöjligt vid högvatten. Alep Vassijåhkå är inte lika besvärlig, kan normalt vadas där stigen korsar vattnet nere i Rapadalen eller närmare mynningen där den delar upp sig i flera armar.

Tjågnårisjåhkå är också ett stort vattendrag som kan vålla besvär. Den snöbrygga som finns tidigare på sommaren är förmodligen borta eller åtminstone oanvändbar när du kommer i augusti. Du söker dig då ner till svämkäglan nära mynningen och vadar där.

Smailajåhkå i Ruotesvágge är den sista prövningen på den föreslagna rutten. Här går man över på grusbottnar där jokken delar upp sig i många armar.

Du vet säkert att man vadar med en eller två stavar. De flesta väljer idag att vada med kängorna på, sulor och strumpor avtagna och regnbyxor åtdragna utanpå. Då behåller man ett bra fäste och hindrar fötter och ben från att bli iskalla. Minst vatten brukar det vara på morgontimmarna.

Skulle du bli fast vid Tjågnårisjåhkå så kan du välja att gå ut till bron över Gukkesvákkjåhkå och fortsätta till Suorva, antingen den södra (vanligaste) vägen eller en nordligare rutt vid sjön 1074.

Lycka till önskar Pelle

 

[JMel]

I De flesta väljer idag att vada med kängorna på, sulor och strumpor avtagna och regnbyxor åtdragna utanpå.

va.......?

 

[Calexico]

Smartast och lättast är att lämna kängorna hemma och köra med kraftigt ventilerande/dränerande trailrunnners eller vandringssandaler. Ev komplettera med vattentäta strumpor. Vid vaden så knatar man bara på och forsätter på andra sidan som om inget hänt. Bara joxigt att hålla på att byta skor stup i kvarten.

 

[Materialaren]

Instämmer helt med Materialaren. Dock ett par kommentarer.

Genom att gå övre vägen kan du också vada Lulep Vassijåhkå långt upp, vilket är bra eftersom det är ett stort vattendrag som kan bli omöjligt vid högvatten. Alep Vassijåhkå är inte lika besvärlig, kan normalt vadas där stigen korsar vattnet nere i Rapadalen eller närmare mynningen där den delar upp sig i flera armar.

Tjågnårisjåhkå är också ett stort vattendrag som kan vålla besvär. Den snöbrygga som finns tidigare på sommaren är förmodligen borta eller åtminstone oanvändbar när du kommer i augusti. Du söker dig då ner till svämkäglan nära mynningen och vadar där.

Smailajåhkå i Ruotesvágge är den sista prövningen på den föreslagna rutten. Här går man över på grusbottnar där jokken delar upp sig i många armar.

Du vet säkert att man vadar med en eller två stavar. De flesta väljer idag att vada med kängorna på, sulor och strumpor avtagna och regnbyxor åtdragna utanpå. Då behåller man ett bra fäste och hindrar fötter och ben från att bli iskalla. Minst vatten brukar det vara på morgontimmarna.

Skulle du bli fast vid Tjågnårisjåhkå så kan du välja att gå ut till bron över Gukkesvákkjåhkå och fortsätta till Suorva, antingen den södra (vanligaste) vägen eller en nordligare rutt vid sjön 1074.

Lycka till önskar Pelle

Mycket bra tips! (Även om jag inte lyckats få till Pelles vadteknik utan antingen bytt skor eller gjort som Calexico och helt sonika vandrat med trailrunners - vilket jag dock inte rekommenderar förstagångsvandraren i Sarek.)

Såg att en artikel om vandring i Rapadalen just publicerats här. Mycket läsvärd: https://www.utsidan.se/cldoc/vandring-pa-rapadalens-norra-sida-nagra.htm

 

[snurte]

...
De flesta väljer idag att vada med kängorna på, sulor och strumpor avtagna och regnbyxor åtdragna utanpå.
...

va.......?

Jag gissar att Swift tänker på dem som använder höga skalkängor. Tror inte det är en vanlig teknik bland dem som använder lägre kängor med membran.

Bra förslag och fina bilder Materialaren! Vägen ovanför Rapadalen är fortfarande kvar på min att göra-lista och suget blev ju inte mindre nu.

Jag skulle nog vilja påstå att det inte finns någon tråkig väg i Sarek så oavsett vad du väljer fannsan, får du sannolikt en fin tur. Bara att hålla tummarna för fint väder!

 

[Materialaren]

...

Bra förslag och fina bilder Materialaren! Vägen ovanför Rapadalen är fortfarande kvar på min att göra-lista och suget blev ju inte mindre nu.

Jag skulle nog vilja påstå att det inte finns någon tråkig väg i Sarek så oavsett vad du väljer fannsan, får du sannolikt en fin tur. Bara att hålla tummarna för fint väder!

Jag håller med att det är svårt att hitta en tråkig väg i Sarek -- det är ju vädret man kan ha otur med, men det är ju svårt att planera för om man inte är enormt semesterflexibel. OP verkar ju dock vara rätt flexibel, så då kan ju en ombokningsbar biljett vara något för att försöka pricka in en vecka med potentiellt finväder.

Höga vägen är verkligen fantastiskt vacker, så här kommer en lägerplats till som tillhör mina absoluta favoriter: det är precis öster om Alep Vássjájågåsj, precis innan nedstigningen // efter uppstigningen om man följer den markerade stigen längs jokken. Att ligga och mysa med den här utsikten efter en dag på skrå är mumma för själen (obs att Hans Fowelins orangemarkerade sträckning passerar under - dvs missar - denna magiska plats):

 

[OBD]

Hallå på er!

I augusti beger jag mig för första gången till Sarek för en vandring på mellan 7-12 dagar (är väldigt flexibel). Jag vandrar oftas ensam och trivs bäst med det, men på grund av detta önskar jag en relativt enkel och säker rutt genom Sarek som inte innehåller en massa svåra vad. Jag önskar dessutom tips på ett par fina toppturer längst vägen.

Vart jag ska börja och sluta vandringen har jag inte alls bestämt än, det enda jag vet är att jag vill spana ner över Rapadalen från Skierfe under någon del av vandringen. Jag går hellre ett par dagar längre och får en spännande och vacker rutt, än försöka spara in tid och gå en tråkigare rutt.

Tips, tankar, idéer - allt är varmt välkommet!

/Fanny

Kanske den här ensamvandringen kan ge dig litet tips och idéer:
https://www.utsidan.se/cldoc/vandring-i-sarek-2010.htm

/ Bertil

 

[Swift]

Det finns förvisso många sätt att vada på, och jag har kanske felbedömt vilken teknik som är vanligast.

Jag tror att membrankängor förekommer mest på rösade leder där man normalt inte behöver göra några egentliga vad. Sådana kängor brukar nämligen anses svåra att torka. Ska man gå i Sarek med t. ex. Goretexkängor är det nog klokt att ta av dessa och vada i sandaler eller liknande.

Jag tror dock att skalkängor, som torkar lättare, är vanligast i Sarek och på andra platser där rejäla vad tillhör vardagen. Som jag uppfattat saken är det en vanlig teknik att då ta ur strumpor och sulor och vada i kängorna. Men säkert är det så, att även en del av dessa vandrare väljer att byta till sandaler.

Jag själv har fram till idag gjort mina fjällturer i stövlar. Regnbyxorna sluter då tätt mot skaften genom vattentrycket så det är bara att knalla på. Men stövlar har ju andra nackdelar, främst att min fotsvett ackumuleras däri. För första gången ska jag därför pröva att gå i skalkängor i sommar!

 

[camlun]

Hallå på er!

I augusti beger jag mig för första gången till Sarek för en vandring på mellan 7-12 dagar (är väldigt flexibel). Jag vandrar oftas ensam och trivs bäst med det, men på grund av detta önskar jag en relativt enkel och säker rutt genom Sarek som inte innehåller en massa svåra vad. Jag önskar dessutom tips på ett par fina toppturer längst vägen.

Vart jag ska börja och sluta vandringen har jag inte alls bestämt än, det enda jag vet är att jag vill spana ner över Rapadalen från Skierfe under någon del av vandringen. Jag går hellre ett par dagar längre och får en spännande och vacker rutt, än försöka spara in tid och gå en tråkigare rutt.

Tips, tankar, idéer - allt är varmt välkommet!

/Fanny

Svarta spetsen är mitt tips på trevlig topptur. Du når den från Skarja. Det var inte alltför svårt, förutom sista biten när man behöver sätta i händerna för att ta sig framåt.