• Vi har ju bytt forum och det finns säkert en del att förbättra. Har du problem? Titta först i forumet Felrapporter om felet redan är känt. Om inte så kan du starta en ny tråd där. Har du förslag på förbättringar eller andra synpunkter så passar ett inlägg i Funktionsförslag bättre.

Att Lifta!? Ja!

Jag vill diskutera liftande som resform. Mina egna resor har mer och mer blivit utformade efter att lifta, för jag tycker det är bra på så många olika sätt.

Kan vi inte skapa en tråd där vi pratar om erfarenheter av att lifta, ger tips om hur man liftar på bästa sätt och egentligen vad som helst som har med att lifta att göra. Jag tycker också det hade varit kul om folk som har tänkt lifta men inte riktigt vågat eller inte gjort det av andra anledningar kan få en plats där dom kan ställa sina frågor så att dom kan sätta igång!!!
 
jag får väl börja...

jag har liftat i polen, slovakien, ungern, rumänien, ukraina, sverige, norge, island och indien och älskar att göra det. jag tycker det är ett så socialt och billigt sätt att resa på. jag har liftat mest med min flickvän och en del själv. jag har också plockat upp liftare i dom flesta länder jag nämnde tidigare. jag tycker att liftande har ett så tråkigt rykte där potentiella liftare är rädda för dom som ska plocka upp dom och potentiella uppplockare är rädda för liftarna dom ska plocka upp. den här onda cirkeln är verkligen självförgörande. jag har inte haft en enda dålig erfarenhet genom allt liftande jag har gjort. visst jag vet att jag är kille och det är en helt annan sak ifall en tjej skulle lifta själv, men jag tänker att ifall vi kan börja diskutera det här så kan vi kanske hjälpas åt att försöka förändra attityden både hos förare och resande.

jag är sugen på att ge massvis med tips om mina erfarenheter, men jag vill nästan ännu hellre ha egna tips och höra om era liftningsäventyr!
 
Beslut

jag får väl börja...

jag har liftat i polen, slovakien, ungern, rumänien, ukraina, sverige, norge, island och indien och älskar att göra det. jag tycker det är ett så socialt och billigt sätt att resa på. jag har liftat mest med min flickvän och en del själv. jag har också plockat upp liftare i dom flesta länder jag nämnde tidigare. jag tycker att liftande har ett så tråkigt rykte där potentiella liftare är rädda för dom som ska plocka upp dom och potentiella uppplockare är rädda för liftarna dom ska plocka upp. den här onda cirkeln är verkligen självförgörande. jag har inte haft en enda dålig erfarenhet genom allt liftande jag har gjort. visst jag vet att jag är kille och det är en helt annan sak ifall en tjej skulle lifta själv, men jag tänker att ifall vi kan börja diskutera det här så kan vi kanske hjälpas åt att försöka förändra attityden både hos förare och resande.

jag är sugen på att ge massvis med tips om mina erfarenheter, men jag vill nästan ännu hellre ha egna tips och höra om era liftningsäventyr!
Jag som nu mer åker mest i tjänsten har svårt att lifta. Men största felet en liftare brukar göra är att stå i en rondell eller påfart till en motorväg eller på annat sätt inte skapa möjlighet att stoppa som bilförare. Bilföraren vill kunna få en uppfattning om vem den tar upp och dessutom hinna stanna lagligt. Skulle någon komma vänligt och fråga mig på en bensinmack eller annan plats där jag hinner bilda mig en uppfattning om vem jag tar med i bilen skulle nog liftandet fungera bättre. Men jag brukar ta upp liftare. Men det är väl som med vargen och invandrare den rädda skriker och behöver något att skylla sin ångest på.
 
Jag var på väg söderut från Örebro och såg en liftare strax innan påfarten till motorvägen. Alla som ska upp på motorvägen ligger dessutom i högerfilen och har inte en chans att stanna där. Istället vände jag längre fram och körde tillbaka. Killen som liftade hade stått där i 6 timmar utan napp. Han var mycket vänlig och var på väg mot Göteborg. Vi skulle inte längre än till Laxå men efter lite tvekan så bad han om att bli avsläppt på en stor bensinmack längs vägen istället. Vi själva passade på att tanka, och undertiden så hade han fixat lift ända fram.
Det lönar sig att få tillfälle att presentera sig först!
 
ja jag håller med er båda två. det är väldigt viktigt att stå rätt när man liftar. i sverige har jag stått en del på bensinmackar eller liknande rastplatser för att fråga vart folk ska. vill man ta sig längre på kort tid i sverige så är motorvägarna bra, snabba, men svårliftade. det finns inga naturliga platser att stanna längs stora vägar i sverige, dom är bara byggda för att man ska köra. mackar blir naturligt både mötesplats där man kan prata och få en bild av hur den andre är men också en säker plats för upplockning.

men problemet att inte kunna stanna handlar om hur vägarna ser ut, när jag har liftat runt på island till exempel så finns där inga motorvägar, och kommer du 5 mil utanför reykjavik så är det väldigt lite trafik och du kan stå nästan var som helst. du klarar dig med minsta möjliga dike för att en bil, av säkerhetsskäl, ska vilja stanna. det finns ju olika saker som påverkar hur lätt det går för dig att lifta. en viktig är definitivt att föraren ska ha en bra plats att stanna på. jag tror dock att den största anledningen att inte vilja plocka upp någon i sverige(och norge) handlar om en ovilja att ge efter för sin bekvämlighet och en upplevd otrygghet. och det är just dom grejerna jag tror vi hade mått så mycket bättre av som människor om vi kunde tumma lite på emellanåt. öppna upp lite för att gå utanför vår bekvämlighetszon och våga lite på att andra människor inte vill oss något ont. jag har suttit i så många bilar där folk har förundrats över att dom vågade plocka upp någon och att det sen kunde vara så trevligt och tänk det här borde jag göra igen säger dom. nu pratar jag främst om sverige, och norge. i östeuropa är det fortfarande ett naturligt sätt att ta sig fram. också på island är man mycket mer relaxed i att plocka upp liftare än i sverige.

när såg man ens senast en liftare i sverige? grimmer du verkar ha sett en nyligen men förutom mig själv så har jag nog inte sett en liftare på svenska vägar på många år. tråkigt tycker jag.
 
Hmmm
Visst är det skojsigt när du stannat för att ge lift till en liftare och innan du hinner reagera så kommer det ytterligare tre personer rusande och hjälper sig själva in i bilen....
Hände min fru häromdagen - jag har inte riktigt bestämt om jag ska reta eller banna henne...
Mvh
 
Jag tycker det är jättetrevligt att lifta. En gång liftade jag med en lantbrukare mellan Visby och Kräklingbo. Bilen var en Opel Kadett C (~1975) i nyskick med 4,000 mil. Orange med brun tygklädsel. Museiföremål. Föraren var inte alls intereserad av bilar men tyckte om att prata om sockerbetor och nyheterna.

Och en gång stannade jag och tog upp en äldre herre utanför Alfta som skulle tillbaka till Bollnäs efter han hälsade på sin bror. Han sade att han hade tröttnat på att vänta på bussen. (Bussen mellan Alfta o Bollnäs lär väl gå varje halvtimme, men det kanske var en söndag). Han hade hängslen och påminde rätt så mycket om min gammelfarfar. Min amerikanska fru sa att man borde nog inte plocka upp liftare, men det kändes rätt säkert.

Och en gång fick jag lift av en kommunalarbetare på flakmoppe. Det var nog dumt av honom. Men hyggligt.

När jag tänker efter verkar det stort lättare att få lift och plocka upp på landet...
 
Trevligt att du startar denna tråd. Jag tycker också att det är sorgligt, att så få vill/vågar lifta nuförtiden. Har tillbringat min ungdoms somrar och ett antal upp till halvårslånga långluff på detta sätt, och tack vare det kommit till platser, upplevt saker och träffat folk, som jag aldrig skulle ha gjort, om jag valt mer styrda/planerade ressätt. Mycket av detta är minnen för livet, och även en och annan oväntad vänskap har stått sig genom decennier.
(...) visst jag vet att jag är kille och det är en helt annan sak ifall en tjej skulle lifta själv (...)
Hmmm. Jag har, som ung ensam tjej, liftat mig genom alla länder i Europa och de flesta i Nordafrika och Mellanöstern och undrar om jag kan hålla med. Folk är trevligare än man tror, och i de länder vi traditionellt betraktar som "farliga" för tjejer blev jag tvärtom "tagen hand om" av lokalbefolkningen för att intet ont skulle hända mig :). Jag tror mycket beror på vad man själv utstrålar som person. Misstro, överlägsen eller distanserande attityd (medveten eller ej), oro och osäkerhet är delvis självuppfyllande.

Man behöver ju inte direkt utmana ödet för det. Jag stod ju inte med tummen i vädret var som helst och satte mig inte i allas bilar utan att ha tittat folk i ögonen och bytt några ord. Jag prålade inte med dyra kameror eller annan västerländsk lyx, klädde mig "sakligt" och våldförde mig inte extremt på resp. värdlands klädkoder (hade dock aldrig någon huvudduk i Nordafrika).
Det värsta som hänt mig genom åren var att behöva dra i handbromsen och ta ur startnyckeln för en fransk kille som visade sig ha druckit för mycket vin under den byfest vi bägge hamnat på, och ändå envisades med att få köra mig till motorvägsavfarten efteråt :).

Man behöver ju inte heller vara så dum att man lägger sin ryggsäck i baksätet eller bagageluckan, medan man själv sätter sig i framsätet, eller har värdesaker i packningen i stället för på kroppen.


Ett praktiskt tips: jag hade med en pappskiva i A3, inlagd i en lika stor plastficka men vikbar till A4, ett antal lika stora pappersark i samma ficka, och en tjock, röd, vattenfast spritpenna. Jag textade, stort och tydligt, namnet på den stad/plats jag ville komma till, höll upp "skylten" där jag stod, och och bytte pappersarken allt eftersom. Funkade kanon som uppmuntran till "rätt" bil att stanna.
 
Hmmm
Visst är det skojsigt när du stannat för att ge lift till en liftare och innan du hinner reagera så kommer det ytterligare tre personer rusande och hjälper sig själva in i bilen....
Hände min fru häromdagen - jag har inte riktigt bestämt om jag ska reta eller banna henne...
Mvh
När jag läser det här känner jag att jag vill diskutera liftandets "budord". något jag har diskuterat med diverse liftpartners alla dom timmar man har fått stå och vänta på lift men inte kunnat göra något annat för man behöver ju agera dedicated för att folk ska vilja plocka upp en, alltså en massa filosoferande. ett av budorden tänker jag ju då är att alla som vill ha lift ska visa sig. mer preciserat kanske en tydlighet och ärlighet mellan liftare och förare.

vad har vi fler för liftarbudord?
 
Funkar även i staden

Själv brukar jag lifta de gånger då tåget i förorten (Lidingö) eller tunnelbanan (Ropsten) inte går eller om man missat och inte vill vänta 20 minuter. Funkar bra. Alla gånger utom en har alla ensamma kvinnor bara åkt förbi. Har faktiskt funderat på att ha en skylt dit jag ska men ännu inte gjort det. En gång fick jag lift hela vägen hemifrån. Tummen åkte bara upp av sig själv då en granne (som jag inte kände) åkte förbi.

Det intressanta är folk på jobbet eller familjen som frågar: Hur vågar du? Tja vad ska jag säga:
*Tror gott om människor
*Känner mig som medelålders man inte så värst intressant för eventuella marodörer
*Farligast är troligtvis att åka med någon man känner
*Tycker det är kul att träffa nya människor och se att även andra har det stökigt i bilen...
 
Att lifta borde vara K-märkt i Sverige. Ett utmärkt sätt att transportera folk.
Kom ihåg ett roligt minne som ung grabb när jag körde lastbil i Norrlands inland. Passerade en till synes ung blondin som stod vid vägkanten med sitt ljusa hår virvlande efter jag passerar. Står på bromsen och hon kliver in. Glad över hennes sällskap på en lång resa kliver "hon" in och säger med mörk röst. " hörru du tack för att du stanne" . Skäggiga damen med tåbira var en mycket trevlig han och förgyllde resten av resan om jag bortser från tåbiran...
 
Trevligt att du startar denna tråd. Jag tycker också att det är sorgligt, att så få vill/vågar lifta nuförtiden. Har tillbringat min ungdoms somrar och ett antal upp till halvårslånga långluff på detta sätt, och tack vare det kommit till platser, upplevt saker och träffat folk, som jag aldrig skulle ha gjort, om jag valt mer styrda/planerade ressätt. Mycket av detta är minnen för livet, och även en och annan oväntad vänskap har stått sig genom decennier.

Hmmm. Jag har, som ung ensam tjej, liftat mig genom alla länder i Europa och de flesta i Nordafrika och Mellanöstern och undrar om jag kan hålla med. Folk är trevligare än man tror, och i de länder vi traditionellt betraktar som "farliga" för tjejer blev jag tvärtom "tagen hand om" av lokalbefolkningen för att intet ont skulle hända mig :). Jag tror mycket beror på vad man själv utstrålar som person. Misstro, överlägsen eller distanserande attityd (medveten eller ej), oro och osäkerhet är delvis självuppfyllande.

Man behöver ju inte direkt utmana ödet för det. Jag stod ju inte med tummen i vädret var som helst och satte mig inte i allas bilar utan att ha tittat folk i ögonen och bytt några ord. Jag prålade inte med dyra kameror eller annan västerländsk lyx, klädde mig "sakligt" och våldförde mig inte extremt på resp. värdlands klädkoder (hade dock aldrig någon huvudduk i Nordafrika).
Det värsta som hänt mig genom åren var att behöva dra i handbromsen och ta ur startnyckeln för en fransk kille som visade sig ha druckit för mycket vin under den byfest vi bägge hamnat på, och ändå envisades med att få köra mig till motorvägsavfarten efteråt :).

Man behöver ju inte heller vara så dum att man lägger sin ryggsäck i baksätet eller bagageluckan, medan man själv sätter sig i framsätet, eller har värdesaker i packningen i stället för på kroppen.


Ett praktiskt tips: jag hade med en pappskiva i A3, inlagd i en lika stor plastficka men vikbar till A4, ett antal lika stora pappersark i samma ficka, och en tjock, röd, vattenfast spritpenna. Jag textade, stort och tydligt, namnet på den stad/plats jag ville komma till, höll upp "skylten" där jag stod, och och bytte pappersarken allt eftersom. Funkade kanon som uppmuntran till "rätt" bil att stanna.

vad glad jag blir att höra det här. det handlar verkligen om ens inställning, jag håller med. jag kanske ska omformulera mig och säga att jag tror man måste vara tuff om man ska vara tjej och lifta. jag kan känna att jag ibland är i en utsatt situation när jag liftar(även om det handlar mest om min egen dagsform och upplevd utsatthet) så då kan jag ju verkligen förstå att tjejer kan känna det. men det vi borde diskutera kanske snarare är hur man ska känna sig säkrare när man liftar än att man ska utgå ifrån att man på något sätt borde känna sig osäker och utsatt. jag håller verkligen med om att man kan påverka den bilden man ger av sig själv till främlingar, och med en gnutta anpassning till eventuell annorlunda kultur hjälper. var skulle du säga att du har haft svårast att lifta? och var har det varit jobbigast att vara tjej och lifta?
 
Har faktiskt funderat på att ha en skylt dit jag ska men ännu inte gjort det. En gång fick jag lift hela vägen hemifrån..
jag tänker att skylten är bra ifall vägen man ska ta sig på är en man inte vill bli avsläppt mitt på. antingen att du ska t dig genom en stad du är på väg in i, och du vet att det blir svårt att få lift mitt i stan för folk ska på så olika håll. skylten är väl egentligen för just dom tillfällena när bilar ska på olika håll och du vill visa vem du vill ha lift med. jag har mest erfarenhet av att stå på vägar som bara går i en riktning, eller att jag inte har ett direkt mål, och då spelar det inte lika stor roll vem man åker med. men dom gånger jag har liftat med skylt brukar det funka att plocka en bit kartong på en bensinmack och låna en penna där. det tar ju väldigt lite plats i väskan som kommenterades innan så det är klart att det är en bra idé att ha med sig. min erfarenhet är att jag liftar med skylt när jag behöver komma fram till en viss plats, men också oftare under vinterhalvåret än sommarhalvåret.
 
Du kommer inte att tro mig. Tyskland...

Ingen aning. Tyskland?
;)
ja men exakt det här bekräftar min teori, att det är svårare och jobbigare att lifta i mer "välmående" länder. det är nog också svårare i länder med mycket turism, för allt där tas betalt för. jag tycker det är lättare desto mindre vägarna är och desto mer off du är. landsbyggden i östeuropa har varit så löjligt enkel att lifta på. det är väl det som också gör att jag älskar att lifta där. man känner inte att allt är business, att man hjälps åt är regel. detsamma gäller för dom nordiska länder jag har liftat i med, att landsbyggden och små vägar är mycket enklare att få lift på. min teori är att man inte tycker det är lika jobbigt att plocka upp någon, och inte lika främmande. och på en stor väg kör så mycket bilar så det är lätt att tänka att någon annan kan plocka upp hen. jag tycker att liftandets filosofi speglar mycket av samhället, den förklarar rädslan vi har för det främmande och oförmågan att ta oss an jobbigt vi inte tycker är vår uppgift. och det är på grund av det här jag tror att det är bra att lifta, men också att plocka upp liftare, för vi sätter oss själva utanför vår komfortzon och får lov att bekanta oss med en främling.

hur ska vi sprida liftandets gospel? det skulle inte förvåna mig om politikerna(oberoende av färg) snart känner att vi medborgare behöver styras upp ytterligare och ska lagstadga mot liftande. finns det kanske redan något slags förbud? vet någon?
 
jag får väl börja...

jag har liftat i polen, slovakien, ungern, rumänien, ukraina, sverige, norge, island och indien och älskar att göra det. jag tycker det är ett så socialt och billigt sätt att resa på. jag har liftat mest med min flickvän och en del själv. jag har också plockat upp liftare i dom flesta länder jag nämnde tidigare. jag tycker att liftande har ett så tråkigt rykte där potentiella liftare är rädda för dom som ska plocka upp dom och potentiella uppplockare är rädda för liftarna dom ska plocka upp. den här onda cirkeln är verkligen självförgörande. jag har inte haft en enda dålig erfarenhet genom allt liftande jag har gjort. visst jag vet att jag är kille och det är en helt annan sak ifall en tjej skulle lifta själv, men jag tänker att ifall vi kan börja diskutera det här så kan vi kanske hjälpas åt att försöka förändra attityden både hos förare och resande.

jag är sugen på att ge massvis med tips om mina erfarenheter, men jag vill nästan ännu hellre ha egna tips och höra om era liftningsäventyr!

Måste bara fråga... är det någon gång du känt obehag eller valt att inte plocka upp en person av någon anledning?
 
Senast redigerad av en moderator:
Du kommer inte att tro mig. Tyskland...

Ingen aning. Tyskland?
;)
Tyskland tyckte jag personligen, som tjej, var lätt att lifta. Dock pga all terrorism, flyktingsfrågor så var det många skeptiska.
Man får ha en synlig svensk flagga, det gjorde susen.
Jag tror också utseende spelar lite roll. Desto blondare=lättare å få lift.
Tråkigt nog.
 
Tyskland tyckte jag personligen, som tjej, var lätt att lifta. Dock pga all terrorism, flyktingsfrågor så var det många skeptiska.
Man får ha en synlig svensk flagga, det gjorde susen.
Jag tror också utseende spelar lite roll. Desto blondare=lättare å få lift.
Tråkigt nog.
Jag är visserligen rätt svartmuskig, men det var så pass många år sedan jag senast liftade i Tyskland, att det inte kunde vara frågan om oro för "terrorister " (de blonda från RAF om några). Att det var färre som stannade, berodde nog helt banalt på att fler än i t ex Italien satt i dyra renputsade bilar med fläckfri klädsel, som de var rädda om ;).
Det hände också mer sällan, åtminstone när det gällde medelålders och äldre människor, att jag lyckades få igång ett samtal, blev hembjuden etc. Den yngre generationen var betydligt öppnare (och hade risigare bilar ;))

Men det är riskabelt att dra generella slutsatser av individuella erfarenheter; det statistiska underlaget är alldeles för litet så våra intryck blir mest resultatet av en ren slump. I somras liftade jag med stor framgång i Norge, efter att ha fått mig itutat av infödda norrmän, att det i stort sett var omöjligt :)
 
Jag är visserligen rätt svartmuskig, men det var så pass många år sedan jag senast liftade i Tyskland, att det inte kunde vara frågan om oro för "terrorister " (de blonda från RAF om några). Att det var färre som stannade, berodde nog helt banalt på att fler än i t ex Italien satt i dyra renputsade bilar med fläckfri klädsel, som de var rädda om ;).
Det hände också mer sällan, åtminstone när det gällde medelålders och äldre människor, att jag lyckades få igång ett samtal, blev hembjuden etc. Den yngre generationen var betydligt öppnare (och hade risigare bilar ;))

Men det är riskabelt att dra generella slutsatser av individuella erfarenheter; det statistiska underlaget är alldeles för litet så våra intryck blir mest resultatet av en ren slump. I somras liftade jag med stor framgång i Norge, efter att ha fått mig itutat av infödda norrmän, att det i stort sett var omöjligt :)
Biten med blonda kom från en polisman som såg mig med en skylt som frågade mig vart jag kom ifrån. Bad mig visa pass och undrade om jag hade ssvenskflagga att sätta upp.
Jag hade då en halvblonderat hår vilket han påpekade å sa tt jag skulle få bättre lycka om jag var helt blond.
Som bevis på det hela så kom ett yngre par några timmar senare (blonda) och de fick skjuts efter några minuter.
Troligast är det bara ren tillfällighet men efter flaggan sattes upp, fick jag mindre väntetid.

Inget är omöjligt, oavsett kön, hud/hårfärg etc. Det är bara en fråga om trender och hur mycket man orkar vänta..
 
Jag liftade också runt i Sverige, Europa och Nordafrika. Liftandet var både ett rent transportmedel - jag liftade till och med till Kvikkjokk för att fjällvandra när jag var 16 och saknade andra möjligheter att ta mig dit - men också en livsstil. Det fanns också en viss ideologisk bakgrund: Att det var vansinne ur miljösynpunkt att bilar gick halvtomma kors och tvärs över landet.
Jag började lifta som 14-åring och slutade någonstans strax över 20. Några återfall har jag haft, senast när vi missade bussen i Kiruna för några år sedan och skulle åt Abiskohållet. Två vuxna män med varsin bamseryggsäck lockade inte många att stanna. Hundratals tjusiga bilar med mycket ledigt utrymme och semestrande skandinaver passerande, innan till slut ett ungt tjeckiskt par i en skruttig 745:a, knökfull med prylar, stannade.

Någon mer förresten som var medlem i Flygande tummen? Jag var kvalificerad på båda punkterna, flera gånger om. Rekord i stillastående slogs i Tjåmotis, på väg till Kvikkjokk - 1,5 dygn på samma plats. Rekord i flyt var en direktlift från Norrköping till Rom, med en trevlig kvinna, vars modersinstinkter fick henne att betala för allt jag hade tänkt avstå från under resan, med min skrala kassa.
 

Bilagor