Behövs kommentarer?

Skulle det inte gå att undvika dessa "onödiga" räddningsaktioner medels helikopter genom att förvara mat, spritkök och torra kläder i ett säkerhetsskåp utrustat med kodlås i dessa nödstugor? Koden fås efter samtal (från nödtelefonen) till räddningstjänst som gör bedömning om kod skall lämnas ut. Givetvis till självkostnadspris. De "nödställda" hade då kunnat vänta ut dimma/regn/blåst eller vad för väder nu mjukisbrallorna inte tål.

Smart! .. tycker jag! :)
 
Jag blir ju nyfiken på om det finns någon som faktiskt har någon fakta att tillföra det här?

Klart är att antalet utryckningar för fjällräddningen ökat de senaste åren.
Lika klart är att antalet besökare i fjällen ökat de senaste åren.

Fler besökare torde rimligen innebära fler utryckningar. Om nu inte ökningen bara består av bättre förberedda besökare, men det låter orimligt.

Jag undrar ju hur antalet utryckningar per 10.000 besökare (eller liknande relevant siffra) ser ut idag jämfört med 10/20/30 år sedan. Nån som vet?

Och därtill borde det också vara intressant att ta i beaktande att teknikens framsteg gjort att det nu är enklare att kontakta fjällräddning, så om det nu är att det sker fler larm per besökare - beror det då på att folk är sämre förberedda eller att de helt enkelt har möjlighet att larma nuförtiden?

Och kan det vara så att när man är ute så noterar man mycket lättare de som är dåligt förberedda besökarna än de som är mer väl förberedda?

Ytterligare en faktor skulle kunna vara den ökade mängden internationella besökare som kanske är vana vid sina hemmaförhållanden men överraskas av svenska förhållanden. Allra helst ett år som i år med så sen sommar. Jag vet inte om så är fallet

Att försöka få fram sanningen, vilken den än må vara, genom att utgå från ett fåtal datapunkter ger mycket utrymme för misstag.

Det enda jag vet är att jag inte vet så mycket.
 
Vad jag hittat är att fjällräddningen tydligen normalt gör 1-2 insatser per dag. En genomsnittlig insats kostar uppskattningsvis 30tkr. Enligt SCB har 10% av befolkningen fjällvandrat senaste året (låter mycket tycker jag). Det gör att vi kan räkna 5-10 insatser per 10000 besökare.

Det innebär att en genomsnittlig besökare har 99.9% chans att slippa orsaka en insats.

Ett tanke-experiment av eventualiteten att alla är lika förberedda och har samma omdömme så kommer ju majoriteten kunna ironisera över de 0.1% som råkar orsaka en insats - trots att enda skillnaden är att man själv inte haft oturen.

Ibland kanske man borde vara lite mer ödmjuk när man läser tidningar och inse att med ett stort antal händelser med liten risk kommer resultera i tidningsrubriker (som alltså inte behöver betyda att de som står bakom rubrikerna har tagit en särskilt stor risk).
 
Svåra att nå

Jag har vid ett par tillfällen försökt informera vandrare jag mött om att det är dåligt väder på kalfjället och om annalkande häftiga regnskurar. Detta när jag sett att dom saknat lämplig utrustning (oftast har dom bara en plastkasse.) Jag tycker själv att jag uppträtt hövligt utan att hemfalla åt en "besserwisser"-attityd. Ingen som helst notis har dom tagit till min information och i något fall kommit vandrande tillbaka med sina 6-10-åringar halvdränkta av regnet.
Nu har jag inte tappat sugen helt och hållet, bara nästan.
Det är nog så att dom som mest behöver ett råd är minst villiga att ta emot det.
 
Vad jag hittat är att fjällräddningen tydligen normalt gör 1-2 insatser per dag. En genomsnittlig insats kostar uppskattningsvis 30tkr. Enligt SCB har 10% av befolkningen fjällvandrat senaste året (låter mycket tycker jag). Det gör att vi kan räkna 5-10 insatser per 10000 besökare. """/

Intressant, ca en miljon svenskar har alltså fjällvandrat det senaste året. Antagligen under sommaren och hösten. Då skulle alltså fjälllämlarna fått rejäl konkurrens till sina lämmeltåg. Hmm, något säger mig att SBCs uppgifter bör kontrolleras.
Men det är ju bra att vi tvåfotade lämlar inte behöver mera räddas mer än vad som görs. Och skulle en miljon vara på vandring varje år så är ju siffran försvinnande liten. 😊
 
När jag är i fjällvärlden sommartid är det förvånandsväet folktomt tycker jag (ska iofs sägas att jag aldrig är i abiskofjällen eller runt kebenekaise.). Många bilar man möter är utländska. Jag har svårt att tro på att 10% av befolkningen fjällvandrat senaste året

Skulle vara rätt bra med nån sorts regel ellers pass för att få tillgång till vissa naturområden. Tänk i USA där man behöver tillstånd för vissa nationalparker. Tänk om man skulle typ behöva checka in på fjällstationen om man ville bestiga Kebenekaise.. då kunde de fråga om man hade den och den utrustningen ..

Naturligtvis omöjligt att ha för alla andra fjälltoppar men just den här lockar kanske fler ovana vandrare pga status som högsta berg
 
Skulle vara rätt bra med nån sorts regel ellers pass för att få tillgång till vissa naturområden. Tänk i USA där man behöver tillstånd för vissa nationalparker. Tänk om man skulle typ behöva checka in på fjällstationen om man ville bestiga Kebenekaise.. då kunde de fråga om man hade den och den utrustningen ..

Naturligtvis omöjligt att ha för alla andra fjälltoppar men just den här lockar kanske fler ovana vandrare pga status som högsta berg

Problemet är ju hur man skall kontrollera att en sådan regel efterlevs. I praktiken är ju de enda fall där man kan konstatera att någon har otillräcklig utrustning (eller kunskap) är ju de fall det krävs en räddningsinsats.

(Omvänt kan man kanske säga att om det krävs en räddningsinsats så är det något som saknats - även om man kanske kan hålla med om att den utrustning/kunskap/färdighet som saknats kanske hade varit för mycket begärt).

Så en sådan regel skulle i princip vara att man får någon slags straff ifall man behöver bli räddad. Problemet menar jag är att folk som ju ger sig ut inte räknar med att de skall behöva bli räddade och det ju faktiskt vara på ganska goda empiriska grunder.

Och som någon påpekade så verkar ju inte de som behöver behöver den vara mottagliga för information heller...

Så vi får nog lära oss att leva med att läsa om att folk behöver och blir räddade av fjällräddninen (och följande raljerande av folk som egentligen inte har detaljer om varför de blev räddade).
 
Problemet är ju hur man skall kontrollera att en sådan regel efterlevs.

Fast att en regel finns skickar ju en signal om att det inte är en vanlig promenad. Och även om man kan skriva ut sitt tillstånd själv från internet så är det ett tillfälle att informera om att man ska ha rätt kläder med sig, etc. Om en eller två räddningsinsatser sparas in kanske det lönar sig. Plus att några slipper skador eller värre.

Fast ett enklare sätt, om det inte redan finns, är väl skyltar längs lederna som informerar om faror och risker.
 
Fast att en regel finns skickar ju en signal om att det inte är en vanlig promenad. Och även om man kan skriva ut sitt tillstånd själv från internet så är det ett tillfälle att informera om att man ska ha rätt kläder med sig, etc. Om en eller två räddningsinsatser sparas in kanske det lönar sig. Plus att några slipper skador eller värre.

Fast ett enklare sätt, om det inte redan finns, är väl skyltar längs lederna som informerar om faror och risker.

Jo, det finns också regler som skickar signaler när det gäller bilkörning. Min erfarenhet från när jag bilpendlade var att det lik förbannat hände olyckor var och varannan dag.

Det finns ganska lättillgänglig information om vad man bör ha med sig på en fjällvandring redan, jag är tveksam ifall fler signaler skulle ändra på något egentligen. Kanske slipper vi ett par räddningsinsatser pga detta, men tydligen inte alla.

Och har man ignorerat informationen man hade när man planerade sin vandring så lär man ju inte stanna när man investerat så mycket för att komma dit - bara för att en skylt säger att man skall ha extra kalsonger (som man inte har).
 
Vad kostar fjällräddningen?

Vad en insats av räddningstjänst, fjällräddning,polis och dylikt kostar är inte en helt enkel fråga att besvara. Det enkla svaret är givetvis att dela hela kostnaden för verksamheten med antalet insatser per år. Men det är en falsk bild. Vi (samhället) vi ha dessa verksamheter i beredskap och är beredda att betala för det, även när inget händer. Det är ju rent av det önskvärda scenariot.

Tittar man istället på vilken typ av direkta kostnader en insats driver så är dessa i allmänhet små jämfört med kostnaden att upprätthålla beredskap. Allra minst är dom för heltidsanställd personal - de är ju ändå på jobbet. Dock så sitter ingen person inom blåljusyrken av tiden i väntan på larm längre - det finns att göra annars också - så många larm innebär på sikt att annat inte blir gjort eller måste göras av någon annan. Fjällräddningen är dock så vitt jag vet i första hand bemannad med personal i beredskap som har en lägre ersättning för att finnas tillgängliga och lön när de är på insats. Alltså på samma vis som största delen av Sveriges räddningstjänst utanför städerna är utformad. Detta system ger en mer tydlig kostnad för en insats, men det är ändå beredskapen som är dyr.

Avtalsenlig lön för en brandman i beredskap är idag någonstans 225kr/timme på larm. Jag tror polisen ersätter sina fjällräddare enligt samma avtal. Det borde ge en direkt kostnad på någon stans kring 400kr/timme och person. Om siffran 30000 för en insats av fjällräddningen stämmer så bör den genomsnittliga insatsen ta 75 mantimmar. Låter ganska mycket, då många insatser förmodligen är rätt korta. Så förmodligen så har den som räknar fram en sådan siffra bara delat årets budget för fjällräddningen med antalet insatser. Och ett enkelt sätt att minska kostnaden per insats är ju då att fler turister går bort sig nära fjällstationerna = fler korta insatser...

Det finns en massa problem med ovana människor i fjällen - inte minst för deras egen skull. Men gör det inte till en kostnadsfråga, för fjällräddningen vill vi väll ha i alla fall? Och då kostar den, även om den bara gör ett par insatser per år.

Tillägg om personal i beredskap:
Ser att någon ifrågasätter varför det är ett problem för fjällräddarna med många insatser. Nej, fjällräddare är i allmänhet inte som ambulanspersonal i en stad. Fjällräddare (liksom de flesta brandmän) har oftast ett annat jobb som de måste lämna för att åka på larm. Man har också beredskap dygnet runt, även på fritiden. Det går alltså inte att vara ute på hur många larm som helst innan ens huvudarbetsgivare respektive familj börjar ha invändningar.
 
Senast ändrad:

Liknande trådar


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.