Sökresultat

Townsend menar att en investeringstung bransch med ångan uppe är ungefär lika lättmanövrerad som ett fullastat tankfartyg – när man äntligen hittat kursen och fått alla med i konvojen, är det förmodligen dags att titta efter vart det egentligen var man skulle... Seth Godin funderar i samma...

Det har i den här tråden pratats mycket om att det är höjdskillnaden mellan hälar och sits som avgör hur rörlig man är i midjan mm. Att döma av diskussionen har många paddlare för korta och stela hamstrings. Om man höjer sitsen 5 cm innebär det att vinkeln i höften ändras 3 grader (räknat på 100...

Håller med Erik (och Jens - såg just ditt inlägg) i detta och tycker att skädda är det svenska ordet. Skedda är halvnorska (tror att det bör stavas skjedda, men har sett även skedda). Skeg på engelska. Svenskt etymologiskt lexikon ger visst stöd: 1. skädda, flundra: berg-, sand-, skrubb- m...

Här är en annan historia (det finns många): VKV:s kajaker (Anita) konstruerades omkring 1930 och baserades på Sven Thorells Åland. De var före sin tid och kanske de bästa kajakerna som fanns i världen då. Därefter hände inte mycket utan man kunde slå sig till ro i en närmast total...

Skillnaden mellan 16 och 17 är 30 cm (30,48 för att vara exakt). Fartskillnaden (om man bara tittar på längsiffran) är sedan proportionell mot roten ur längdskillnaden - dvs ganska liten. Den kortare kajaken kommer att vara mera lättdriven i marschfart men sakna lite toppfart, den längre går...

Det pratas mycket om lång erfarenhet – som om sådan med automatik skulle resultera i vishet och gott omdöme, eller till och med öppet sinne? För min del lyssnar jag hellre på människor som söker sanningen än på dem som hittat den. Tvärsäkerhet har högst sällan bidragit till utveckling eller...

Mail är skickade till berörda. Björn

Den skädda som finns på ritningen är inte en lattjo extrapryl - den ingår i den hydrodynamiska beräkningen, och som du säkert märkt är kajaken helt ohanterlig utan. Anledningen till den konstruktionen är att det med Kavats skrovform är lättare att i efterhand limma på en skädda än att från...

Min erfarenhet är inte densamma som Hans. En snål epoxystrykning innan lamineringen sparar både tid och vikt (däremot är "mättnadslager" ett felaktigt ord - man mättar absolut inte träet utan drar på snabbt över en minimal mängd epoxy - ungefär en dl för en normalstor kajak). En snabb slipning...

Jag kan bara hålla med om att min sajt är en enda stor pamflett för stripbygge. Det är egentligen inte helt rättvisande. Jag tycker S&G har många fördelar och har planerat en Pärla i plywood i flera år, men inte kommit till skott. Det jag främst vänder mig emot ärinte metoden som sådan utan...

Gran (eller ceder) är inte ett distansmaterial i vanlig bemärkelse. Virket står för för det mesta av långskeppsstyrkan (där de stora påfrestningarna i skrovet uppstår). Armeringsväven behöver därför bara ta hand om tvärskeppsstyrkan och kan minimeras till mängd och ytvikt (också för att gran är...

Lite funderingar i paradigmets utkanter – helt utan några vetenskapliga pretentioner Kajakers form och egenskaper har utvecklats under så lång tid att jag har svårt att tänka mig några stora genombrott (bortsett från redan kända men svårbemästrade utvecklingsvägar som bärplan och sådant)...

Grattis Anders - både till kajaken och rollen. Du skickar väl några bilder? Björn

Jag blir alltid lite konfunderad över den här motsättningen mellan "bråttompaddlare" och "långsampaddlare". Tycker att alltihop i grunden handlar om verkningsgrad – om att så mycket som möjligt av instoppat muskelarbete resulterar i att kajaken rör sig åt det håll man vill, och att så lite som...

Jag vet inte hur det ser på Ålands topokartor men på lantmäteriverkets gröna kartor finns grynnor utmärkta - dock inte de som är under vatten vid normalvattenstånd (men som ändå kan ha betydelse för paddlare). För höjdkurvor gäller liksom för övrig landinfo att formationer som är distinkt...

Sjökort eller karta är också bara en vanesak. Själv använder jag uteslutande sjökort (utom om jag någon gång hamnar i en sjö stor nog för att utgöra en navigatorisk utmaning men liten nog för att sakna sjökort) och tycker mig ha flera goda skäl för det: 1. På landkartor visas visserligen...

Ser att Patric bringat klarhet med en länk, men vill ändå förtydliga. Idén med nygrader kom (tror jag) ursprungligen från geodesi och lantmäteri och finessen var främst ökad noggrannhet med hundradelar istället för bågminuter och sekunder - 360 grader x 60 bågminuter x 60 bågsekunder ger 1 296...

Dubbla system är alltid knepigt: många paddlare kommer från båtlivet och rör sig hemvant med knop och distansminuter, ännu fler kommer från skog och fjäll och känner sig mest hemma med SI-enheter. När jag är ute och föreläser om navigation och sådant är det normalt stor övervikt för...

Borde kanske inte blanda mig i diskussionen kring mina kajaker, men med bifogad varning för bristande objektivitet och införstådd med att Stenis49 formodligen inte är ute efter min åsikt, eftersom den finns i gott mått på min sajt, dristar jag mig till en kommentar om stabilitet. Låg...

Visst vore det trevligt med ett havslopp, men det är en hel del jobb och det är inte givet att intresset blir sådant att det känns motiverat. Flera havslopp har tynat bort genom åren på grund av denna obalans: Öresund Kayak Challenge, Karlshamn-Karlskrona, Tuborg-Helsingör m fl. Flera goda...