Artiklar > Nedbrytning av köldhögtryck

Nedbrytning av köldhögtryck

Nedbrytning av köldhögtryck

Ett kallt vinterhögtryck täcker den svenska fjällkedjan. Det är bara så där underbart vackert att färdas över gnistrande snö mot blå himmel. Inte kan man ana att det vackra vädret snabbt kan förändras till ett rent inferno.
Ett vinterhögtryck kan ha kort varaktighet men ligger ibland kvar flera veckor. Det medför typiskt högtrycksväder för våra vinterfjäll med rätt svag vind. Dagarna blir soliga men i dalgångarna kan dimmoln bildas, lokalt även dimma. Sikten är mest god och det är mycket kallt med sträng kyla i dalgångarna, nattetid är det inte ovanligt med 25-35 minusgrader. Topparna har betydligt mildare, i allmänhet 10-20 grader kallt. Dagtid stiger temperaturen, särskilt i lågterrängen, på vårvintern ofta omkring 20 grader.

När ett djupt lågtyck närmar sig från Atlanten och Brittiska öarna, börjar köldhögtrycket brytas ner. Lufttrycket faller i väster, över Sydnorge och Norska havet, samtidigt som tryckfallen ännu inte nått in över Sverige. Det ger en ökande lufttrycksskillnad mellan Norrlands inland och Norska havet. Motsvarande tryckkraft sätter luften i rörelse och orsakar en vindökning, ofta hastigt och först över de Norska fjällen, efterhand också över den Svenska fjällkedjan. Vindökningen börjar över topparna, där man kan se hur det ryker vilket är ett tecken på kraftigt snödrev. På några timmar kan vinden, med riktning omkring syd, i den lägre terrängen öka från svag till hård med risk för storm. Det finns fortfarande inte mycket moln på himlen och därför ingen nederbörd men när vindökningen kommer börjar den lösa snön att driva. Vid ca 8 m/s är snödrevet fortfarande lågt, vid drygt 10 m/s, blir det manshögt. När vinden är hård är blir sikten mycket begränsad eller obefintlig genom det mycket höga snödrevet och alla konturer är utsuddade. Skidturisten tror sig befinna sig i en rejäl snöstorm vilket alltså inte är fallet. Situationen är mycket allvarlig också på grund av den extremt stora nedkylningseffekten. Här gäller det att utan dröjsmål söka skydd.

När kalluften över kalfjället sätts i rörelse dräneras den till lågterrängen genom pass och raviner. Eftersom kall luft är mycket tung får vi här en kraftig acceleration när den strömmar utför. Detta medför en hård iskall vind som ibland når stormstyrka, dvs. 25 m/s eller mer. Detta fenomen är livsfarligt. I Sverige förekommer det ibland på nordsidan av Sylarna, Anaris- och Oviksfjällen. I de Norska fjällen är det ganska vanligt när kalluften dräneras ner mot kusten. Kraftiga fallvindar kan naturligtvis förekomma även på andra håll i vår del av fjällkedjan, tex. vid Torne träsk. Den tragiska Anarisolyckan i februari 1978 inträffade då ett köldhögtryck bröts ner.

Något dygn efter nedbrytningen av ett högtryck brukar man ha en hård vind omkring syd i hela fjällkedjan. Snöfall i samband med varmfronter kan förekomma, främst i de västra delarna av fjällområdet. I dalgångar som ligger i lä för sydvinden blåser det fortfarande svagt och den extremt kalla luften kan ligga kvar. I övriga dalgångar blir det blåsigt och betydligt mildare. På kalfjället är vinden frisk eller hård och på topparna kan det blåsa storm.

Vad kan man som fjällturist göra för att undvika dessa livsfarliga vädersituationer ?

  • Lyssna om möjligt på väderrapporterna i riksradions program 1. Där framgår om varning för hårt eller mycket hårt väder är utfärdad. Respektera dessa varningar även om de inte alltid resulterar i extrema och livsfarliga oväder.
  • Ge akt på vädret i högterrängen. Ryker snön över topparna samtidigt som vinden är svag eller måttlig i lägre terräng? Detta är definitivt en risk för annalkande oväder.
  • När vindökningen kommer kan allting gå väldigt fort. Sök skydd i god tid.

Text: Håkan Hultberg, 
meteorolog SMHI
Illustration: Ola Bergner

Lite länkar där du kan läsa om väder hittar du på vår avdelning Natur/väder. Laviner och säkerhet kan du läsa om på vår Skidavdelning.

Logga in för att kommentera
 Glömt namn/lösen?
» Visa även betygsättningar utan kommentar