Fick utmärkt höstväder denna sista av älvdagar. Men dröjde lite med starten så solen hann smälta lite av nattfrosten. 

Det var lite lägre gradient när torneälven ringlade sig fram genom sina egenskapade sandöar. Men det strömmade på en del ändå. 

Mellan de flattare parierna så var det några forsar med lite mer karaktär.

Matkakoski hade en möjlig surfvåg men jag var konservativ i min linje (lite för stor distans och skrapa sten) och gick en bit i från. 

I den lite kända Kukkolaforsen körde jag på finska sidan där mer vatten rann. Men kameran fick en vågsmäll och tittade mest på himlen sen.

Det vart en lång dag och jag kom först fram till Torneå och Haparanda i skymningen. Men det var rätt fin solnedgångspaddling.

Till sist närmade jag mig sista och Sverige mest ostliga fastlands udde.

Där möte jag upp föräldrarna som kommit med tåget för lite om packning inför sista Östersjö etappen.

Det blev turen troligtvis längsta distans på 82 km.