Vandringen fortsatte västerut. Vi följde Sieberjåhkå på Siebertjåhkkås västsluttning. Kanske skulle vi ha tagit mer höjd, för vi hamnade i en del vide i början.

För första gången den här vandringen upplevde vi ett massivt knottanfall. Miljontals knott plågade oss under några timmar. Så kom vinden tillbaka och lindrade plågan.

Fortfarande skymtar Sareks toppar i fjärran, Landskapet är ödsligt, inga vandarare tycks gå i dessa trakter.