"Porten till Sarek" - vem myntade begreppet?
- Trådstartare Lars G A
- Start datum
Torde vara Axel Hamberg
I hans klassiker Sarekfjällen finns på sidan 36 bland annat följande text
"Laitaure (498 m) är säkerligen vårt lands mest
storslagna fjällsjö och en av de naturskönaste sjöar på jorden.
Dess östra del ligger ännu inom lågfjällen, men den västra,
som till ett djup av 700–800 m genomskär mellanbergen
(syenitformation med underliggande silur) bildar liksom
en öppen port, genom vilken man från sjön har en
praktfull utsikt uppåt Rapadalen (fig. 16). Portens norra
dörrpost utgöres av den egendomligt formade fjällnäsan Skerfe
(vid dess fot en gammal offerplats), den södra bildas av
det nästan lika tvärbranta Tjakkeli, ett av de ståtligaste
berg i hela fjälltrakten (fig. 15) ehuru ej nående högre
än 1 221 m. Mitt i porten ligger det egendomligt
placerade, tärningsformade lilla Nammatj. Där bakom
framträder kulissformigt på norra sidan den långa bergåsen
Ritok, på den södra det mera massformiga Vaikantjåkko."
http://runeberg.org/display.pl?mode=facsimile&work=sarek&page=0048
Thure
I hans klassiker Sarekfjällen finns på sidan 36 bland annat följande text
"Laitaure (498 m) är säkerligen vårt lands mest
storslagna fjällsjö och en av de naturskönaste sjöar på jorden.
Dess östra del ligger ännu inom lågfjällen, men den västra,
som till ett djup av 700–800 m genomskär mellanbergen
(syenitformation med underliggande silur) bildar liksom
en öppen port, genom vilken man från sjön har en
praktfull utsikt uppåt Rapadalen (fig. 16). Portens norra
dörrpost utgöres av den egendomligt formade fjällnäsan Skerfe
(vid dess fot en gammal offerplats), den södra bildas av
det nästan lika tvärbranta Tjakkeli, ett av de ståtligaste
berg i hela fjälltrakten (fig. 15) ehuru ej nående högre
än 1 221 m. Mitt i porten ligger det egendomligt
placerade, tärningsformade lilla Nammatj. Där bakom
framträder kulissformigt på norra sidan den långa bergåsen
Ritok, på den södra det mera massformiga Vaikantjåkko."
http://runeberg.org/display.pl?mode=facsimile&work=sarek&page=0048
Thure
Synen förändras gradvis – men skärpan går att få tillbaka. Progressiva kontaktlinser är utvecklade för att låta blicken hänga med utan avbrott.
Hambergs bok
var den överlägset mest använda handboken under många år.
Men det finns andra böcker där man kan leta efter uttrycket. Har för mig att vi har en fotobok från 40-talet av Gösta Lundqvist där uttrycket skulle kunna finnas. Så har vid Edvin Nilssons böcker och Claes Grundstens.
Fjällklubbens och STFs årsskrifter skulle också kunna ha varit med och marknadsfört ordvändningen.
Thure
var den överlägset mest använda handboken under många år.
Men det finns andra böcker där man kan leta efter uttrycket. Har för mig att vi har en fotobok från 40-talet av Gösta Lundqvist där uttrycket skulle kunna finnas. Så har vid Edvin Nilssons böcker och Claes Grundstens.
Fjällklubbens och STFs årsskrifter skulle också kunna ha varit med och marknadsfört ordvändningen.
Thure
